2. Utgångspunkter för lärandet och utvecklingen av kompetensen i gymnasiestudierna i dans
Dansundervisningen i den allmänbildande gymnasieutbildningen är fysisk, upplevelsebaserad och interaktiv. Därmed kan undervisningen stödja den studerandes utveckling och studier i enlighet med gymnasieutbildningens uppgift som fastställs i gymnasielagen.
”Syftet med gymnasieutbildningen är att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och aktiva samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper, färdigheter och beredskaper som de behöver i arbetslivet, för fritidsintressen och för en allsidig personlighetsutveckling. Därtill är syftet med utbildningen att ge de studerande beredskap för livslångt lärande och för att utveckla sig själva kontinuerligt.” 2 § i gymnasielagen.
Kärnan i studierna och kompetensen i dans är den studerandes ökade kroppsmedvetenhet och interaktionsfärdigheter samt att bekanta sig med dansen som scenkonst och kulturellt fenomen.
Begreppet kroppsmedvetenhet syftar på en övergripande förmåga att begripa, uppfatta, förstå och kontrollera den egna kroppen. Kroppsmedvetenheten hjälper människan att förstå hur den egna kroppen fungerar och hurdan omsorg kroppen behöver för att upprätthålla välbefinnandet. Medvetenheten om den egna kroppen stärker även identiteten och självkänslan. Medvetet och accepterande kroppsligt arbete stöder det psykiska välbefinnandet samt ger trygghet och säkerhet med tanke på uppträdande och sociala situationer.
Interaktionsfärdigheterna ökar i grupparbeten och projekt inom dansstudierna. De studerande handleds i ansvarsfull, empatisk och aktiv verksamhet med varandra. Dansens fysiska studier och arbetssätt som betonar gemenskap ger en särskilt bra möjlighet för studerande att möta sig själva och andra på ett empatiskt sätt. Förståelsen för andra människors upplevelsevärld och känslan av samhörighet ökar när man dansar genom kinestetisk empati. Att utveckla det egna rörelsespråket utifrån sin egen erfarenhet stärker både självkännedomen och förmågan att sätta sig in i någon annans situation. I en atmosfär där man strävar efter att förstå andra är det tryggare att pröva och famla, lyfta fram sina egna idéer och stanna upp för att lyssna på andra.
Att bekanta sig med olika dans- och konstinriktningar öppnar perspektiv på det egna dansandet och väcker den studerandes intresse för olika konstarter i större utsträckning.
Dans som en del av det allmänbildande gymnasiet verkställer gymnasieutbildningens fostrings- och undervisningsuppgift med konstpedagogiska metoder och genom att ge färdigheter för livskompetens och framtidens arbetsliv. Den studerande lär sig också arbetslivs- och studiefärdigheter som behövs inom andra sektorer än dans, såsom närvaro- och presentationsfärdigheter. Utvecklingen av improvisationsfärdigheterna, självförtroendet och positiv aktivitet är värdefullt kapital i framtidens värld som förändras hela tiden.