Gymnasiediplom: Stödmaterial för att utveckla läroplanen

3. Perspektiv på de allmänna målen för dansundervisningen i gymnasiet

Att kombinera dans med gymnasiestudier ökar den fysiska aktiviteten och fysiska närvaron i studerandenas vardag. Målet med dansundervisningen i gymnasiet är att leda den studerande mot en djupare förståelse av danskonsten genom att erbjuda mångsidig dansundervisning i både teori och praktik. I dansstudierna uppmuntras den studerande att undersöka och uppskatta sitt eget rörelsespråk samt att förstå den rörelsebaserade interaktionen mellan människor. Studierna omfattar förutom kroppsligt och upplevelsebaserat lärande även skriftligt arbete och reflektion över det egna arbetet. Dansstudierna är i huvudsak gruppundervisning, och de studerande handleds att ta en ansvarsfull och omtänksam roll gentemot andra, sig själva och omgivningen i sina studier.

På den här sidan

3.1 Målen för dansundervisningen

Nedan presenteras målen för gymnasiets dansundervisning. Detta förslag är indelat i tre målområden:

Eget rörelseuttryck och dans som konst

Växelverkan och uppträdande

Dans som en del av samhället och tvärkonstnärlighet

Eget rörelseuttryck och dans som konst

Den studerande får större förståelse för dans som konstform. Hen utvecklar sitt eget dansuttryck genom kroppsliga övningar och lär sig att uppskatta sin egen och andras rörelse. I dansstudierna bekantar man sig med olika sätt att uttrycka sig på et upplevelsebaserat sätt; genom att själv dansa, titta uppmuntrande på andra och dela erfarenheter.

Den studerande ställer upp mål för hur det egna rörelseuttrycket och de egna färdigheterna som dansare ska utvecklas. Genom att lyssna på och respektera kroppen i arbetet lär hen sig att uppskatta långsiktig rörelsebaserad övning och fördjupa sitt förhållande till danskonst. Dansstuderande lär sig att öva sin kropps-, rörelse- och rumsmedvetenhet och observera sin omgivning genom olika sinnen.

Växelverkan och uppträdande

Dansstuderande lär sig dansa tillsammans med andra, både genom att improvisera och genom att genomföra planerad koreografi. Till dansen som scenkonst hör att vara framför en publik. I gymnasiestudierna i dans övar man både på att titta på dans och på att bli sedd i dansföreställningar. Den studerande lär sig att uttrycka sina egna rörelseupplevelser och fundera på sin egen dansuppfattning genom att skriva och diskutera. Hen lär sig att reflektera över sitt eget arbete och övar på att arbeta i grupp genom olika kreativa projekt. Problemlösningsförmågan, förmågan att tåla osäkerhet och identifieringen av de egna resurserna ökar i och med grupparbete. Den studerande lär sig att identifiera och hantera känslor i anslutning till uppträdande samt att ge och ta emot konstruktiv och uppmuntrande respons. Den studerande lär sig att självständigt eller tillsammans med andra förverkliga en egen dansidé; en koreografi, ett evenemang eller ett konstverk.

Dans som en del av samhället och tvärkonstnärlighet

Den studerande lär sig att granska dansens samhälleliga och historiska dimensioner. Hur har dansen varit förut? Hur ser dansen ut i dagens värld? Vad föreställer sig de studerande att dansens ställning och betydelse kommer att vara i framtiden? Den studerande lär sig att söka information om dans. I dansstudier i gymnasiet ingår i mån av möjlighet att följa med dansföreställningar och aktuella dansevenemang samt konstnärsbesök. Målet är att bekanta sig med det professionella fältet inom dans och få personliga erfarenheter av danskonst.

Den studerande bekantar sig med möjligheterna till fortsatta dansstudier och utvecklar sin beredskap för dem. Dansstudier i gymnasiet ökar också de akademiska färdigheterna och ger beredskap för högskolestudier inom konstbranschen. Den studerande lär sig också arbetslivs- och studiefärdigheter som behövs inom andra sektorer än dans, såsom närvaro- och presentationsfärdigheter. Utvecklingen av improvisationsfärdigheterna, självförtroendet och positiv aktivitet är värdefullt kapital i framtidens värld som förändras hela tiden. Utöver professionalitet lär sig den studerande att se dans som en viktig kulturell hobby samt som en främjare av hälsa, välbefinnande och socialt umgänge.

Dansstuderande funderar på dans som en del av konstfältet och prövar på att kombinera olika konstformer med sin dans. Detta kan ske till exempel genom att fundera på och pröva kombinationer av dans och musik, dans och bild eller dans och arkitektur. Den studerande lär sig att genomföra ett eget dansverk i sin gymnasiegemenskap eller i någon annan valfri kontext och funderar på dansens möjligheter att påverka i samhället.

3.2 Målen för mångsidig kompetens

I det lokala läroplansarbetet för gymnasiestudierna i dans beaktas gymnasiets områden för mångsidig kompetens. På så sätt kopplas dansen till hela gymnasiets helhet. Genom studier i dans är det möjligt att utveckla alla delområden inom mångsidig kompetens. Nedan följer exempel på dansstudiernas samband med olika delområden av mångsidig kompetens.

Kompetens för välbefinnande

Dansstudierna ökar den studerandes övergripande välbefinnande. I dansstudierna fokuserar man på att beakta den egna kroppen och det egna sinnet i olika situationer och övningar. Genom att öva på kroppsmedvetenhet ökar den studerandes självkännedom och hen kan identifiera sina egna styrkor och utvecklingsobjekt som dansare. Självkännedomen och självkänslan stärks också genom rörelseimprovisation och övningar i självmedkänsla. Dansstudierna utvecklar den studerandes förmåga att tåla osäkerhet, ihärdighet och mod att kasta sig in i lek och fantasi.

Den studerande lär sig förstå betydelsen av hälsa och hälsosamma levnadsvanor som en del av sina studier. Dansstuderande får kunskap om den fysiska aktivitetens, sömnens och kostens betydelse för den egna orken och återhämtningen.

Dansstudierna i gymnasiet är i huvudsak gruppundervisning, så i dansundervisningen utnyttjas samverkan och man stöder utformningen av gruppens sociala relationer. Att dansa tillsammans med andra minskar sittandet under skoldagen, främjar hjärnans hälsa samt ger möjlighet till icke-verbalt och apparatfritt umgänge mellan människor.

Exempel på innehållet i ett studieavsnitt: I uppgiften Vila och rörelse stannar de studerande upp och beaktar ansträngning och avslappning i sitt rörelsearbete och i sina vardagsrutiner.

Foto: Kaisa Hahl

Kommunikativ kompetens

I dansstudierna övar man på konstruktiv växelverkan i olika grupparbeten. I dansstudierna övar man på färdigheter i att lyssna, att förstå olika synvinklar samt att lyfta fram sina egna tankar. Hur agerar jag i en grupp så att alla har det bra och så att alla kan delta på lika villkor?

I lektionssituationer är det möjligt att öva på att upptäcka och identifiera sina egna och andras känslouttryck samt att reglera och uttrycka sina egna känslor. Närvarofärdigheter utvecklas genom kroppsliga övningar.

Exempel på innehållet i ett studieavsnitt: ”Lyssnande ryggar” – att skapa gemensam rörelse genom att improvisera. De studerande sitter på golvet med ryggarna mot varandra och lutar sig mot varandra i cirka 10 minuter, under vilken paret kan röra på sig eller stanna stilla. De studerande styrs till empatisk närvaro. Rörelseövningen görs först i tysthet och andra gången till musik. Man diskuterar övningen.

Etisk kompetens och miljökompetens

Det rumsmedvetna kroppsliga arbete som är centralt för dansstudierna i gymnasiet ökar den studerandes förmåga att känna av sin omgivning och den egna kroppens förhållande till den. Dansstuderande handleds i att reflektera över naturens och den byggda miljöns inverkan på hälsan och välbefinnandet genom egna kreativa övningar. Hen funderar tillsammans med andra på sina egna val, lösningar och handlingar med tanke på en hållbar livsstil. Dansstudierna uppmuntrar till att behandla hållbarhetsfrågor genom konstnärligt arbete och dans.

Exempel på innehållet i ett studieavsnitt: I uppgiften ”Våra fotavtryck” funderar de studerande på hurdant spår dansverket som valts ut för granskning lämnar. Hur påverkar rörelserna och rekvisitan som valts till verket samt föreställningens scen åskådaren, dansaren och omvärlden med tanke på hållbarhet? Reflektionens resultat dansas ut från kroppen utanför skolan.

Tvärvetenskaplig och kreativ kompetens

Dans är ett konstnärligt och kroppsligt uttryckssätt som medför kreativ kompetens till gymnasiet. Dansstuderande inspireras att nyfiket söka nya betydelser i det de lär sig och kombinera dem kreativt och modigt. Med hjälp av dans kan man också närma sig olika läroämnen och vetenskapsområden på ett upplevelsebaserat sätt och fördjupa den studerandes kompetens genom kreativa metoder.

Exempel på innehållet i ett studieavsnitt: ”Träundersökning” genomförs i samarbete med läroämnet biologi. De studerande i studieavsnitten i dans och biologi bekantar sig multisensoriskt, kunskapsmässigt och kreativt med träden i parker nära gymnasiet under ledning av dansläraren och biologiläraren.

Exempel på innehållet i ett studieavsnitt: En ”bokkoreografi” genomförs i samarbete med läroämnet modersmål och litteratur. Dansstuderande väljer och läser en bok, och utifrån dess tema och sin egen läsupplevelse förbereder de en koreografi för sig själva eller en grupp. Böckerna och koreografier presenteras för andra studerande som ett ”bokprat”.

Samhällelig kompetens

I dansstudierna stärks den studerandes förståelse för sin roll, sitt ansvar och sina möjligheter att påverka att stödja uppnåendet av välbefinnande och demokrati i sin egen livsmiljö och i det omgivande samhället. Den studerande uppmuntras att tillägna sig färdigheter i aktivt medborgarskap och aktörskap. Hen motiveras att ta ställning till samhälleliga frågor och ta initiativ samt att föra dem vidare i samarbete på lokal och internationell nivå.

Exempel på innehållet i ett studieavsnitt: Grupparbetet ”Framtidens konstskola” där de studerande i små grupper planerar en innovativ utbildning inom konstbranschen enligt sina egna värderingar och önskemål som förbereder för framtidens arbetsliv. De har också i uppgift att fundera på hur ”Framtidens konstskola” kunde stödja dansens livskraft i vårt samhälle och bidra till hållbar utveckling. Gruppen presenterar sin egen utbildningsvision för åskådarna på ett inspirerande sätt och med beaktande av sina rörelseuttryck.

Global kompetens och kulturkompetens

Dansstudierna bygger upp den unga personens identitet och utvecklar hens kulturella kompetens genom att skapa en danskultur i hela gymnasiegemenskapen. Kulturarvet granskas också på internationell och nationell nivå. Varför har människor dansat genom tiderna? Vilka orsaker och motiv har det funnits att dansa under olika tidsperioder?

I studierna bekantar man sig med olika konstinriktningar och funderar på sambanden mellan olika konstarter, och därigenom uppmuntrar man också de studerande till att fundera på betydelserna i det egna skapandet av konst. Hur dansar jag? Varför dansar jag? Hur påverkar mitt eget kulturarv min dans? Vad vill jag kommunicera till andra med min dans? Hur påverkar dansen mig och andra?

Exempel på innehållet i ett studieavsnitt: Grupparbetet ”Informationsinstallation”. De studerande väljer ett aktuellt fenomen/tema/en nyhet och planerar en 20 minuter lång dansinstallation om det. Installationen kan förutom dans och rörelse även innehålla tal, ljud och rekvisita.

3.3 Lärokursen i dans i gymnasiutbildningen

Innehållet i och omfattningen av studieavsnitten i dans fastställs i de gymnasiespecifika läroplanerna.

Förutsättningen för att avlägga gymnasiediplomet i dans är att den studerande har avlagt föregående dansstudier som omfattar minst 6 studiepoäng

De föregående studierna ger färdigheter i delområdena av gymnasiediplomet i dans; för konstnärligt arbete som dansare eller koreograf samt för dansforskning och skriftligt arbete.