Zooma in på-serien

Även om boken är skriven på lätt svenska behöver många elever ändå hjälp och undervisning för att förstå texten. Det räcker inte med att texten är enkel att läsa rent tekniskt. Utan förståelse lämnar undervisningen kvar många luckor. Därför har vi byggt in många förståelsestödjande moment i själva upplägget.

Dessutom lämpar sig texten väl för undervisning enligt modellen för reciprok undervisning (engelska Reciprocal teaching), utvecklad av Annemarie Palincsar och Ann Brown. Här under hittar du två länkar där man berättar om hur dessa strategier används i lite högre ålder i läsämnen.

Reciprok (ömsesidig) undervisning bygger på en modell där läraren arbetar med strukturerade textsamtal så att hen först modellerar arbetssättet för eleverna och sedan stegvis ger över ansvar och taltid till eleven.

Modellen består av fyra (ibland fem) steg som man arbetat med att utforska en text: förutspå, aktivera förkunskaper, reda ut oklarheter, ställa frågor, sammanfatta. I Zooma in på-serien kan modellen användas enligt upplägget här under när du hjälper eleverna att ta sig in och igenom texten.

Länkar

Tips om hur du kan jobba med språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet.  
Strategier för lärande

Beskrivning av och tips från projekt som jobbat enligt reciprok undervisning.
Reciprok undervisning

Så här kan du jobba med läsförståelse

Förutspå
Allra först läser eleverna rubriken eller tittar på inledningsbilden och resonerar kring vad det nya textavsnittet kommer att handla om.

Aktivera förkunskaper
I ämnesundervisning behöver strategin för att förutspå ofta kompletteras med den femte strategin, att aktivera förkunskaper. Be eleverna fundera på vad de redan tidigare har lärt sig i ämnet. Detta leder till att eleverna känner att de har en uppfattning om vad kapitlet kommer att fokusera på och vilka nya fenomen som de kanske får en förklaring till. Genom att knyta ihop ny kunskap med det som de tidigare har lärt sig kan eleverna få en bättre översikt över både ämnet och omvärlden som helhet. 

Ett sätt att aktivera förkunskaper i direkt anknytning till kapitlets stoff är att tillsammans med eleverna göra en så kallad bildpromenad genom avsnittet. Det innebär att ni tillsammans bläddrar igenom en del av kapitlet (så stor del som du som pedagog upplever är hanterbart för stunden) och diskuterar bildernas innehåll, eller några bilder som du väljer ut. Välj gärna de bilder som du vet att eleverna eller någon av eleverna har förkunskaper kring. På bilden finns oftast även nya och kanske obekanta element men det gör ju bara att strategin att förutspå fungerar både öppnande och motiverande för eleverna.

Reda ut oklarheter
När ni sätter igång med själva läsningen av texten letar eleverna fram nya, intressanta, obekanta eller spännande ord i texten. Läraren ger inte automatiskt svar utan väntar först om någon elev kan svara. Om det inte går inleder hen en härledande diskussion om vad ordet kan betyda. Består ordet kanske av olika ordled? Vad kan man lista ut utgående från sammanhanget? När någon kommer på rätt svar är det bra att sätta in begreppet i ett annat sammanhang för att utöka begreppsförståelsen.

Ställa frågor
När ni gått igenom viktiga ord börjar eleverna ställa frågor om texten till varandra. Här kan det vara bra att ha frågeorden synliga, antingen på tavlan eller kanske som laminerade frågeordskort på pulpeten. Ni kan också använda frågeorden som finns på insidan av pärmen i Zooma in på-böckerna. Frågeorden finns även sammanställda här. Eleven väljer ett frågeord och ställer sedan en fråga. Här är det viktigt att skilja på frågor som har ett svar i texten och frågor där det krävs att svararen tänker utanför själva texten. När vi tänker på en faktatext kan frågorna utanför texten vara sådana att de knyter an till tidigare kunskap och andra ämnen, bygger broar mellan det som eleverna tidigare har lärt sig och ny kunskap.

Sammanfatta
På liknande sätt går ni igenom hela det textavsnitt som ni jobbar med. När ni gått igenom avsnittet sammanfattar ni gemensamt hela texten. Här kan du använda orden först – sedan – sist: vad hände först, vad hände sedan, vad hände allra sist. Detta enbart om texten är av sådant slag att den innehåller ett tydligt skeende, till exempel om det är ett fysikaliskt fenomen, en historisk händelse eller liknande som bygger på att skeendena kommer i en viss ordningsföljd. Om ni behandlar en text som saknar en tydlig kontinuerlig handling kan du låta eleverna säga en detalj som de kommer ihåg från texten. Sedan hjälps alla åt att sammanfoga detaljerna till en helhet, med eller utan lärarens hjälp. Samtidigt övar sig eleverna på detta sätt att sammanställa essäsvar. Sammanfattningen kan göras muntligt eller till exempel i form av en tankekarta, antingen en enskild eller en gemensam för flera elever.

I denna läromedelsserie har vi alltid lagt in en tudelad uppgift först i det uppgiftsblock som avslutar varje kapitel. Genom att använda den uppgiften och kanske komplettera med elevfrågor kan eleverna vänja sig vid att alltid reflektera kring det som de lärt sig innan de går vidare med nytt stoff. Det ger en säkrare grund att bygga vidare på.