Språket inom olika vetenskapsområden
Det ämnesspecifika språket är ett verktyg för inlärning och en kunskap som eleven ska lära sig att behärska. Det påminner delvis om det vardagliga språket och skolspråket, men är också ett vetenskapligt språk, det vill säga ett språk inom ett specifikt vetenskapsområde. Det vetenskapliga språket är mer abstrakt och har en särskild terminologi som sällan förekommer i vardagsspråket. Utmärkande är att språkstrukturen är mer krävande än i vardagsspråket. Dessutom kan texter inom olika vetenskapsområden se väldigt olika ut.
Med språket inom olika vetenskapsområden
- benämner vi kunskap inom vetenskapsområdet
- strukturerar och beskriver vi kunskap
- definierar vi likheter och skillnader
- jämför vi
- analyserar vi
- gör vi antaganden
- kartlägger vi orsaker och följder
- drar vi slutsatser
- löser vi problem
Kunskap och språk anknyter till varandra. Därför avviker språken i de olika läroämnena från varandra i fråga om ordförråd och texterna som produceras. Vissa textgenrer är typiska för flera läroämnen. Textgenrer kan vara beskrivande, berättande, instruerande, argumenterande och reflekterande. Texter som är typiska för ett visst läroämne är till exempel instruerande texter för konst- och färdighetsämnen, begreppsdefinitioner eller fenomenbeskrivningar i biologi, förklarande och motiverande provsvar i historia.
Texterna i läroämnena visar hur man närmar sig kunskap. Många läromedelstexter är kombinationer av flera textgenrer, till exempel i lärobokens texter och undervisningssituationer förekommer definierande beskrivningar, redogörelser och anvisningar. Berättelser kan ingå både i läroböcker och i faktaböcker för barn och unga.
Exempel
Läs mer om textgenrer i undervisningen