De olika konst- och färdighetsämnena har ämnesspecifika begrepp, uttryck och textgenrer. I läroböckerna och i annat undervisningsmaterial är texterna beskrivande, redogörande, instruerande och förklararande. För att stärka läskunnigheten i konst- och färdighetsämnena ska man läsa och granska texter språkmedvetet.
Inom bildkonsten är visuell läskunnighet viktig. För att kunna tolka en bild behöver eleven behärska grundläggande begrepp. I musikundervisningen behövs färdigheten att kunna ”läsa” musik när man diskuterar musikens effekt. En språkmedveten undervisning och inlärning betyder att man först granskar hur olika begrepp har definierats och sedan utvecklar egna definitioner, exempelvis utgående från begrepp i läroboken eller i andra modelltexter.
Benämningar på arbetsredskap inom konst- och färdighetsämnen hör till det ämnesspecifika språket. De här kan synliggöras på olika sätt i klassrummet. Den verksamhet och de aktiviteter som sker inom undervisningen hör också till det ämnesspecifika språket. Deg knådas, penslar tvättas, gitarren stäms, man trär nål på tråden och blir bränd i boboll. Att lära sig dessa begrepp hör till inlärningen.
Instruerande text den mest centrala textgenren. För att kunna tolka och följa instruerande texter är det viktigt att förstå begreppen och känna till genrens struktur. Det här kan man öva genom att granska instruerande texter och skapa egna.
Exempel
Övning med modelltext under lektionen i huslig ekonomi
1. Vi väljer ett recept att arbeta med.
2. Vi granskar receptets struktur: presentation av maträtten, eventuell bild, ingredienser och stegvisa anvisningar.
3. Vi öppnar upp verb och andra ämnesspecifika begrepp för en instruerande text.
4. Vi skapar ett eget recept.
Undervisningen kan differentieras så att de som behöver stöd skapar ett recept tillsammans med läraren, medan andra arbetar självständigt eller i par.
