Språkmedveten multilitteracitet i olika läroämnen

Historia 

Kännetecknande för den läskunnighet som eleverna ska lära sig behärska i läroämnet historia är förmågan att ”tillgodogöra sig historiska källor och göra kompetenta tolkningar av deras betydelse och roll”, vilket framgår i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Målet är brett och inkluderar förmågan att placera en källa i dess sammanhang, förstå källans syfte och kunna jämföra den med andra källor. För att kunna göra detta krävs en insyn i det förflutna och en insikt om att historia kan tolkas på olika sätt. Undervisningens syfte är att fördjupa elevernas uppfattning om den historiska kunskapens natur. Inlärningen sker med läromedel, lärarens undervisning, texter, bilder, videor, statistik och diagram. Eleverna kan utveckla sin tolkningsförmåga och sina textfärdigheter i historia genom att läsa och producera egna texter i olika textgenrer med ändamålsenliga och ämnesspecifika begrepp.

För att eleverna ska få en helhetsbild över ett historiskt fenomen kan man använda en begreppskarta och en ordlista över centrala begrepp. En tidslinje kan också vara till stöd när eleverna ska placera in källor i ett större sammanhang. När eleverna själva fyller i begreppskartan aktiverar det också tidigare kunskaper. 

Textfärdigheter inom historia är en kombination av olika färdigheter och utgår ifrån multilitteracitet, där bilder och källor är en del av texten. I många läroböcker följer texterna samma struktur med ett inledande stycke, ett avsnitt med mellanrubriker och en sammanfattning.

Det är bra att öva på att urskilja olika textgenrer genom att leta efter beskrivande, berättande, förklarande eller motiverande textstycken i texterna. Därefter kan man öva att skriva egna korta texter. Berättelser om enskilda personer främjar empatiförmågan när vi lever oss in i andra människors öden och bedömer omständigheterna i den historiska situationen ur ett mänskligt perspektiv. Berättande texter kan ibland innehålla både fakta och fiktion och kan fungera som diskussionsunderlag kring frågor om källkritik.

Läsfärdigheten i historia är särskilt viktig vid tolkning av skriftliga källor. Frågor om vem som står bakom källan, vilka röster som kommer till tals, varför den gjordes, när den gjordes och vad den säger oss stöder tolkningen. 

Samhällslära 

Texter i samhällslära beskriver hur samhället fungerar och dess olika organ och aktörer. Texterna definierar samtidigt begrepp, vilket öppnar upp innehållet. Till exempel kan man beskriva riksdagen genom att definiera den som det högsta beslutsfattande organet i Finland och sedan räkna upp dess centrala uppgifter. Förutom beskrivningar och definitioner redogör texter i samhällslära ofta samhälleliga processer. Processen för hur ett lagförslag behandlas i riksdagen eller hur ett brottmål behandlas i domstol är exempel på detta. För att förstå processen bör eleverna känna till centrala begrepp.

Begrepp definieras på olika sätt och överlappar ofta varandra i läromedelstexter. Nya begrepp definieras med hjälp av tidigare inlärda begrepp. Därför är det särskilt viktigt i samhällslära att ge elever ett tydligt begreppsmönster och att repetera begreppen, till exempel med hjälp av en begreppskarta. 

Läs mer: