Naturvetenskapliga ämnen

Språket i naturvetenskapliga ämnen, som biologi, geografi, fysik och kemi, innehåller många ämnesspecifika begrepp. En del av begreppen kan ha exakt definition och i flera läroböcker finns separata ordlistor med definitioner. Det kan ändå uppstå missförstånd om definitionerna är för snäva. Därför bör man kontinuerligt fästa uppmärksamhet vid begreppens innebörd. Eleverna måste också själv lära sig att definiera och använda exakta begrepp i sina egna texter.

Typiska textgenrer är beskrivningar av naturvetenskapliga fenomen eller beskrivningar av olika faser i en viss händelse. Det är kännetecknande för naturvetenskapen att större fenomen omfattas av flera orsaks- och konsekvensförhållanden. Till exempel kan egenskaperna hos vattnets tre tillstånd först beskrivas och därefter förklaras som en konsekvens av att temperaturen stiger.

Ibland saknas sammanhangen och kontexten för orsaks- och konsekvensförhållanden. Detta kan man uppmärksamma i undervisningen och öva på genom att kontextualisera och synliggöra det ämnesspecifika språket.

Nedan följer exempel på en konstruerad text. I exempel 2 har texten bearbetats för att visa hur orsaks- och konsekvensförhållandena språkligt tydliggörs i sitt sammanhang med till exempel sambandsord. Innehållet i texten blir då lättare att greppa.

Exempel 1

När växtplankton ökar blir vattnet grumligt och mörkt. Djupplankton och små bottendjur ökar också. Mörtfiskar äter bottendjur. De förökar sig mer än andra fiskar. Dessa fiskar gräver upp organismer från botten. Där frigörs näringsämnen. Vattnet blir grumligt. Bottenväxterna får inte längre ljus.

Exempel 2

När växtplankton ökar blir vattnet grumligt, vilket gör att solljuset inte når lika djupt. Djurplankton äter växtplankton och därför ökar också mängden djurplankton och små bottendjur. Eftersom mörtfiskar äter bottendjur får de nu mer näring. Därför finns det fler mörtfiskar än andra fiskar. När mörtfiskarna gräver upp organismer från botten frigörs också mer näringsämnen i vattnet och vattnet blir så grumligt att bottenväxterna inte längre får ljus. Därför blir de färre. 

Förutom förmågan att tolka den skrivna texten, krävs det i de naturvetenskapliga ämnena en förmåga att läsa och tolka bilder, grafer och statistik. Dessutom borde eleven ha en färdighet att formulera sin tolkning både muntligt och skriftligt på ett ändamålsenligt sätt inom vetenskapsområdet. Även för detta behövs handledning.

Språkmedveten undervisning och övning på textfärdigheter kan lätt integreras i varje lektion i de naturvetenskapliga ämnena, till exempel med tydlig lektionsstruktur och begreppskartor. Begreppskartor kan användas till allt från exakt begreppsdefinition till beskrivning av bredare fenomen. Detta underlättar inlärningen och tillägnandet av de grundläggande begreppen. Begreppsdefinitionen stöds genom att man ställer frågor som öppnar upp begreppen. 

Exempel 3

Läromedelstext:

När temperaturen stiger över noll grader smälter is till vatten och blir alltså till vätska. Vattenmolekylerna kan röra sig om varandra, men är i växelverkan med varandra genom vätebindningar.

Frågor som öppnar upp begreppen temperatur, vätska och växelverkan:

  • Vad är orsaken till att is smälter till vatten?
  • När is smälter blir det till vatten. Det är ett av vattnets tillstånd. Vilket tillstånd har vatten?
  • Med vilket ord beskrivs kopplingen mellan molekylerna?

Inom naturvetenskapliga läroämnen kan man öva på att producera egna texter genom att använda modelltexter och en begreppskarta där man definierar ämnesspecifika begrepp. Man kan också öva på att skriva provsvar tillsammans.

Exempel på språkmedvetna arbetssätt i biologi och geografi finns i följande bilagor.