Behandla skriven text under lektionen

Följande arbetssätt är släkt med Reading to Learn-metoden och genrepedagogiken, men andra metoder ingår också.

Läs mer om Reading to Learn-metoden (BILAGA 1) och bekanta dig med tankarna hos läraren som tillämpat metoden.

 

Strukturera lektioner 

Strukturering hjälper eleverna och påverkar även arbetsron. Redogör för vad ni kommer att göra under lektionen.

Exempel

  • Vi ser på en video.
  • Vi diskuterar om videon.
  • Läraren presenterar nyckelbegreppen.
  • Vi läser texten i läroboken ett stycke i taget: var och en läser själv.
  • Vi utvecklar begreppen i par eller med läraren. Diskussion.
  • Vi skapar egna texter självständigt/i par/med läraren.
  • Vi granskar texterna.

Före läsning

Välj en text som är central med tanke på innehållet för behandling. Det kan vara en lärobok eller en text som du lånat från annat håll eller som du själv har skrivit. Ta reda på genom diskussion varför texten är skriven och vilken större anknytning den har.

Presentera texten som en helhet. Eleverna känner att de också behärskar längre texter när de får en helhetsbild av den. Berätta hur länge det tar att se på videon eller lyssna på texten.  Presentera textens struktur och hur texten framskrider. Det är också enkelt att redigera digital text med hjälp av färger, textstorlekar, överstrykningar osv. I en digital text kan du på förhand anteckna enligt stycke vad som händer i stycket. Handlar det om en händelse eller beskriver det ett fenomen, ger det en förklaring eller en motivering?

Exempel, Vattnets tillstånd

Ämnet för följande faktatext är ämnets tre tillstånd. Exempelämnet är vatten.

Det första stycket förklarar vad tillståndet beror på. Sedan beskrivs hur ämnets beståndsdelar rör sig i fasta ämnen, dvs. is och flytande ämnen, dvs. vatten. Vilka är ämnets beståndsdelar?

- Atomer, molekyler, joner. (Alla elever kan förstås detta...)

Det andra stycket förklarar hur vatten blir till ånga.  Förklara att förändringen i tillståndet beror på ändringar i temperaturen. Kommer ni ihåg vattnets smältpunkt? Och kokpunkt?

- 0°, 100° (…och detta)

I texten beskrivs och förklaras alltså ämnet. Beskrivningen svarar på frågan hur och förklaringen på varför.

Man kan öva på textens uppbyggnad efter att den presenterats under flera lektioner.

Gemensam läsning och differentiering 

Repetera två saker med eleverna. Alla borde känna till vad som är en mening och vad som är ett stycke, eftersom de används för att utveckla texten.

Läs texten ett stycke i taget. Texten kan läsas högt i tur och ordning, läraren kan läsa en del av texten och eleverna en del. Man läser texten samtidigt, men differentierat. Berätta för eleverna vad som händer i stycket. Beskriver det något, definierar det ett begrepp, reogörs händelserna i ordning, förklaras orsakerna...

Utveckla de centrala och främmande begreppen med hjälp av frågor. Frågorna är sådana att alla kan hitta ett svar på dem. Välj att utveckla de begrepp som är centrala för att förstå innehållet och som kommer att upprepas. Utveckla substantiv genom att använda verb som uttrycker agerande och verb som innehåller många olika ageranden (t.ex. att bemanna i historia) genom att räkna upp olika aktiviteter.

Utveckla också strukturer som är typiska för språk inom olika kunskapsområden under läsningen, t.ex. particip, satsmotsvarigheter. Man har goda erfarenheter av kompanjonlärarskap mellan klasslärare/ämneslärare och modersmålslärare/speciallärare, när den ena läraren koncentrerar sig på att utveckla begreppen och den andra på att utveckla de språkliga strukturerna.

Arbetet kan differentieras så att skickliga läsare läser på egen hand, i par eller i en liten grupp. De får på förhand frågor som utvecklar begreppen och söker svar på dem i par eller i grupp. När du blir bekant med arbetssättet kan du förutsätta att eleverna arbetar självständigare.

De skickliga läsarna kan läsa på egen hand, i par eller i en liten grupp. De kan på förhand få frågor som utvecklar begreppen och söka svar på dem i par eller i grupp. När man blir bekant med arbetssättet kan man förutsätta att eleverna arbetar mer på eget initiativ.

Texten kan innehålla metaforiska uttryck, till exempel benämningen av medierna som följer beslutsfattarna som maktens vakthund eller namnet på den art som växer först i förstörelseområden, pionjärarter, som det är viktigt att utveckla. Även eleverna kan ställa frågor om textavsnitt som de inte förstår.

Fråga så att alla kan hitta svaret.

Exempel. Gnagare. 

Sorkar, möss och lämlar äter främst vegetarisk föda. Dessa gnagare äter också hård föda med sina ständigt växande tänder. Sorkar och möss måste konkurrera med andra växtätare om födan, så det är inte skäl att vara petig. I kosten ingår olika växtdelar, bär, frön samt bark från träd och buskar. Även insektslarver och svampar duger.”

Arponen m.fl. 216, Elo, Metsä. Otava. Helsingfors. s. 56.

Lärarens frågor: 

  • Vad kallas små däggdjur (ordet har förekommit tidigare) med starka tänder?
  • Vad är det gemensamma namnet för allt som någon äter?

Frågorna kan ännu underlättas genom att du säger var i texten ordet finns, till exempel i ”andra meningen”. Materialet för de olika läroämnena innehåller exempel på frågor som de skickliga läsarna kan söka svar på.

Med hjälp av frågorna hittar eleverna de centrala begreppen i texten som de överför till sina egna anteckningar, antingen genom att överstryka eller understrecka, beroende på om det är digitalt eller tryckt material. En del av begreppen finns i begreppsfiguren och du anger deras plats i helheten. En del av begreppen är nya och väsentliga för inlärningen. beroende på om det är digitalt eller tryckt material. De tidigare exemplen är repetitiva uppgifter. Exempel på uppgifter som kompletterar fakta finns i bilagorna till de olika läroämnena samt i PowerPoint-presentationen på startsidan.

Efter läsningen - producera ny text 

Inled diskussionen om textens innehåll när den har lästs och begreppen har utvecklats. Bilderna är en väsentlig del av texterna i läroböckerna. Repetera ännu de centrala begreppen och säkerställ att alla har antecknat dem.

Beskriv hurdan textproduktion ni ska öva för eleverna. Som modelltext används den text eller en del av texten som ni läst tillsammans. Korta skrivuppgifter ger övning i att skriva längre texter. Modelltexten har en liknande uppgift även för längre texter. Först granskas texten, sedan produceras en till strukturen och proceduren likartad text på kunskapsområdets språk. Texten kan innehålla definierande, beskrivande, refererande, förklarande osv. begrepp, beroende på modelltext.

Skrivuppgifterna kan repetera eller komplettera och fördjupa innehållet i den lästa texten. I repetitionen styr modelltexten strukturen och innehållet i den text som produceras.  Om texten är en modell för en textuppgift som kompletterar fakta byggs den nya texten upp och framskrider på samma sätt som modelltexten, men med annat innehåll. Digitala plattformar möjliggör många slags genomförandesätt. Du kan också göra uppgifterna lättare genom att ge början på meningen.

Du använder modelltexterna när du undervisar och lär ut hur man producerar text. Målet är att alla ska lära sig. Även vid textproduktion är differentiering viktig. När eleverna producerar ny text kan en del skriva i grupp, i par eller självständigt. Läraren jobbar med dem som behöver handledning.

Text som repeterar anteckningarna under ledning av läraren

Välj centralt innehåll. De begrepp som utvecklas står antingen på tavlan eller i elevens anteckningar. Det är också viktigt att anteckna allmänna verb i kunskapsområdets språk. Sådana verb är till exempel att bestå, forma, definiera, avancera osv. Även verb som beskriver mångfunktionell verksamhet i historia bör inkluderas i anteckningarna, till exempel att ockupera, utlysa fred, erövra osv.  

Vägled eleverna att skapa meningar om det ämne som behandlas. Hjälp eleverna genom att själv vara skrivare och stöda dem att skapa meningar. I den nya texten används kunskapsområdets språk, men strukturerna är enkla.

Exempel 

Textens centrala innehåll: ”Ljudet uppstår när vibrationerna i det vibrerande stycket överförs till det omgivande mediet och framskrider som en längsgående vågrörelse, som ljudvågor.”

Anteckningar: vibrationer, medium, vågrörelse, ljudvågor

Gemensamt skrivande under lärarens ledning:

LÄRAREN: ”Ljudet uppstår när... Hur fortsätter det?

ELEVEN: ”När stycket vibrerar.”

LÄRAREN: ”Vi skriver Ljudet uppstår när stycket vibrerar. Hitta verbet överförs. Vad är verbets grundform?”

ELEVEN: ”Överföra”

LÄRAREN: Grundformen är överföra, bra. Vibrationen överförs. Till vad, omgivande...?

ELEVEN: ”Mediet”

LÄRAREN: ”Medium är ett viktigt ord. Mediet kan vara fast, vätska eller gas. Ni minns väl tillstånden. Hur framskrider ljudet? Det näst sista ordet. Det beskriver hur ljudet rör sig.”

ELEVEN: ”Som en vågrörelse”

LÄRAREN: ”Bra, hur skriver man en bra mening om det här i anteckningarna? Ljudet är...vad?”

ELEVEN: ”Ljudet är en vågrörelse. ”

LÄRAREN: och styckets vibrationer...vilket verb, samma som att gå framåt?

ELEVEN: ”Framskrida.”

LÄRAREN: ”Vi skriver alltså såhär Ljudet uppstår när stycket vibrerar. Vibrationerna överförs till mediet. Det framskrider som en vågrörelse i det omgivande mediet. Ljudet är en vågrörelse.”

När ni har övat på att producera egen text under lärarens ledning kan du handleda eleverna att skriva i grupp eller i par.

Från anteckningar till text i grupp, i par eller självständigt

De skickliga skribenterna kan producera en repetitiv eller kompletterande text utifrån anteckningarna i grupp, i par eller självständigt. Särskilt pararbete har gett goda erfarenheter.  Du kan ge eleverna en modelltext och nyckelbegrepp samt färdiga instruktioner.

Exempel

Text/modelltext i läroboken: ”Skogens ekosystem är en fungerande helhet

Skogens organismer, alltså växter och djur, bildar tillsammans ett organismsamhälle. Där är organismerna i ständig växelverkan med varandra, alltså påverkar de varandra direkt eller via andra organismer. Födan och dess energi överförs i näringskedjorna från organismsamhällets organismer till andra, från växt till växtätare och vidare till rovdjur. Näringskedjorna förenas till komplicerade näringsvävar. Tillsammans bildar organismerna och den livlösa naturens miljöfaktorer skogens ekosystem. ”

Arponen m.fl. (2016) Elo, Metsä. S. 89. Otava. H:fors

UPPGIFT. Definiera skogens ekosystem. 

Koppla först begreppet till rätt förklaring.

organism                                              Något har ett förhållande till andra, något påverkar andra.

organismsamhälle                                Ger energi.         

föda                                       Sådana är till exempel ljus, lufttemperatur, vatten och näringsämnen i marken.

näringskedja                             Den bildar växterna och djuren tillsammans.

miljöfaktorer                     Där överförs födan från en organism till en annan.

Använd alla ovanstående begrepp i din egen text. Du kan använda samma rubrik.

De tidigare exemplen är repetitiva uppgifter. Exempel på uppgifter som kompletterar fakta finns i bilagorna till de olika läroämnena.