Salam – islams väg

Mål

• Eleven bekantar sig med den islamska synen på studier.

Undervisningstips

Diskussion

• Fråga vad eleverna vill bli när de blir stora.
• Fundera på hur man kan få motivation att göra läxorna, om man någon dag inte har den minsta lust att läsa läxorna.
• Fundera på hur det skulle vara om det inte fanns någon skola och man inte skulle lära sig något.
• Diskutera hur viktigt det är med utbildning och att det inte är någon självklarhet överallt. Till exempel barnen i slummen i Indien är lyckliga om de får gå i skola några timmar om dagen. Skolgången hjälper dem framåt i livet. På Unicefs sidor finns mera material om ämnet.
• Ni kan prata om hur muslimerna tidigare måste resa länge och hämta kunskap långt ifrån. Det var arbetsamt och svårt att skaffa sig kunskap, men det ansågs ändå viktigt. Resorna för att hämta kunskap kunde räcka flera år. Numera går det enkelt och snabbt att hitta kunskap. Vi har böcker, och med datorns hjälp kommer man åt stora databaser. Varför skaffar vi oss alltså inte mera kunskap?

Enligt islam är Gud källan till all kunskap och allt är Guds verk. Koranen uppmanar muslimer att studera Guds gärningar, och därför har särskilt naturvetenskaper, astronomi och medicin varit viktiga i den islamska världen. Kunskap kan, enligt islam, indelas i två delområden: kunskapen om det eviga (bland annat Koranen, traditionen, Profetens biografi, Gud och de religiösa vetenskaperna) och inhämtad kunskap (bland annat konst, filosofiska vetenskaper, naturvetenskaper och praktiska vetenskaper). Båda delområdena är viktiga och de har ansetts komplettera varandra, trots att man under vissa tider ansett att endast den religiösa vetenskapen varit viktig.

Muslimerna påverkade många vetenskapsområden stort och utvecklade dem från 800-talet till 1400-talets slut. Muslimerna översatte grekisk vetenskapslitteratur till arabiska och vidareutvecklade samtidigt vetenskaperna. Dylika kända vetenskapsmän var bland annat ibn Sina, läkare och filosof, vars verk Medicinens rättesnöre ännu på 1600-talet var det grundläggande medicinska verket i Europa, och al Khwarizmi, matematiker och astronom, vars studier lade grunden för det sätt att beteckna siffrorna som fortfarande används.