Mål
- Eleven bekantar sig med den islamska traditionen om hur Profeten togs emot i Yathrib, det vill säga Medina.
- Eleven repeterar att enligt islamsk tradition flyttade Profeten och de andra muslimerna från Mekka till Medina eftersom stammarna Aus och Khazraj i Medina skyddade dem och gav dem allt sitt stöd.
- Eleven lär sig att det var viktigt för muslimerna att grunda en islamsk stat.
- Eleven förstår att enligt islamsk tradition ingick Profeten ett avtal i Medina som kallas Medinakonstitutionen.
- Eleven förstår moskéns viktiga roll i muslimens liv och vardag.
- Eleven lär sig att den första islamska staten uppstod i Medina.
- Eleven lär sig att muslimerna i början bad mot al Quds, det vill säga Jerusalem.
- Eleven förstår berättelsen om Allah som bad profeten Muhammed att byta böneriktning och börja be mot Mekka.
Undervisningstips
- Läraren och eleverna diskuterar uppkomsten av den första islamska staten i Medina. När profeten Muhammed, i berättelsen, flyttade från Mekka till Medina togs han emot med glädje och de flesta stammarna i Medina erbjöd honom sitt stöd och skydd. Profeten Muhammed ville sprida islam över hela Arabien och grunda en islamsk stat. Därför beslutade Profeten att bygga en moské i Medina tillsammans med muslimerna. Många i Yathrib blev muslimer. När Profeten medlade i strider mellan stammarna åstadkom han ett avtal om samhällelig jämlikhet mellan muslimer och andra stammar. Han förstärkte också broderskapet mellan flyttarna, muhajir, och Medinas ursprungliga invånare, ansar.
- Läraren kan betona moskéns viktiga roll för grundandet av den nya staten. Enligt berättelsen hade Profeten sagt till muslimerna att hans kamel skulle visa platsen där moskén skulle byggas, och det gjorde den. Kamelen gick fritt och stannade slutligen. Profeten visste att kamelen följde Allah och att Allah ledde den till en lämplig plats. Profeten köpte marken av ägarna och bad muslimerna börja bygga en moské. Profeten deltog i bygget och visade moskéns böneriktning, qibla, mot templet i Jerusalem. Sedan byggde han några rum till sig själv och sin familj i samband med moskén.
- Läraren kan fråga eleverna om moskéns roll i muslimens liv då och nu. I moskén fattade muslimerna till exempel politiska beslut om den nya statens yttre och inre angelägenheter. Samtidigt kan läraren be eleverna jämföra bilderna på s. 68 och 72 i läroboken av Profetens nuvarande och ursprungliga moské.
- Enligt berättelsetraditionerna fick profeten Muhammed fler uppenbarelser av Allah i Medina. De kallas för uppenbarelserna under Medinatiden. De uppenbarelser som Muhammed fick i Mekka kallas för uppenbarelserna under Mekkatiden.
- De nya uppenbarelserna innehöll praktiska anvisningar om fastan, ramadan, de fem dagliga bönerna, tvagningen, böneutropet, utdelningen av allmosor på id al fitr och äktenskapet samt regler för samhällslivet: vad som var tillåtet, halal, och vad som var förbjudet, haram.
- Enligt berättartraditionerna meddelade Allah till Profeten att muslimerna skulle byta böneriktning mot Mekka.
- Läraren kan lyfta fram Medinakonstitutionen som profeten Muhammed, i berättelsetraditionerna, avtalade om mellan de stammar som hade egna religioner. Sådana var till exempel judarna i Medina. Profeten Muhammed gav dem frihet att utöva sin egen religion. Enligt avtalet är muslimerna umma, det vill säga en del av den islamska gemenskapen, där de förenas av tron på en enda Gud. De förenades av den islamska staten, och för första gången hade en islamsk stat bildats på Arabiska halvön, utan maktkamp och blodsband mellan stammarna. Bara i Medina gick stammarna Aus och Khazraj samman och blev ansar. Medinakonstitutionen anses vara den första människorättskonventionen.
