Zooma in på historia 7–9

Det här är lärarhandledningen till läromedlet Zooma in på historia 7–9.

Handledningen innehåller allmän information om läromedlet och material till de olika kapitlen. 

Materialet till varje kapitel innehåller:

1. Centralt innehåll
2. Undervisningstips och diskussionsfrågor
3. Facit till uppgifterna
4. Bilder och kartor
5. Ordförklaringar

Materialet är uppbyggt för följande arbetsgång:

arbetsgang

1. Inledningsbilden

Starta arbetet med varje nytt kapitel genom att studera inledningsbilden. Diskutera tillsammans med eleverna vad de tror kapitlet kommer att handla om och varför de tror så.

inledningsbild

Vad har ni tidigare läst och diskuterat i historia som gör att de tror så här?
Vad vet eleverna sedan tidigare om detta?
Vilka personer, miljöer och övriga intressanta detaljer kan ni hitta i inledningsbilden?

2. Texten och bilderna

När ni börjar arbeta med själva texten och bilderna kan ni göra på olika sätt. Även om du redan har ett fungerande arbetssätt för att stöda elever med läs- eller andra inlärningssvårigheter kan du få tips för det arbetet genom att läsa avsnittet Arbetsmetoder i denna lärarhandledning.

På insidan av framsidespärmen i läroboken Zooma in på historia 7-9, del 1 finns frågeord inne i pratbubblor och goda råd om hur ni kan öka förståelsen av innehållet genom att använda dessa frågeord. Använd gärna frågeorden när ni behandlar både texten och bilderna.

Även om vi strävat till att göra innehållet så klart och tydligt som möjligt finns det säkert ord och begrepp som behöver diskuteras och förklaras mera ingående. I webbmaterialet och i lärarhandledningen finns ordförklaringar till sådana ord och begrepp som vi tror att eleverna kan behöva hjälp med.

I läroboken Zooma in på historia 7–9, del 1 har vi valt att använda orden finländare och finländsk. Vi är medvetna om att orden är problematiska i och med att landet Finland inte fanns under hela den tidsperiod som behandlas i boken. Vi har konsulterat Institutet för de inhemska språken och olika ämneslärare i historia och valt att använda orden finländare och finländsk eftersom det är viktigt för oss att kunna behandla den grupp av människor som levde i Finland, trots att de under en period i själva verket var svenskar och sedan också ryska medborgare. Det skulle vara mer korrekt att i boken tala om människorna i det geografiska område som idag kallas Finland, folket i dagens Finland eller dylikt. Men med tanke på vår målgrupp som är personer med läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att vi kan uttrycka oss på ett sätt som är lätt att läsa och lätt att förstå. Vi vill undvika olika konstruktioner som försvårar läsningen för vår målgrupp.

I bokens bilder och bildtexter finns ibland tilläggsinformation som inte finns i den egentliga texten. De flesta ritade bilder finns även i webbmaterialet vilket gör att ni kan studera dem mera ingående genom att förstora bilderna eller zooma in på detaljer. Frågeorden på framsidespärmens insida kan med fördel användas även när man studerar bilder. I boken finns flera kartor som är samlade i webbmaterialet och för varje karta finns beskrivet bakgrunden till kartan och även förslag på hur ni kan diskutera och använda dem. I boken finns även en del kända konstverk av inhemska konstnärer. Dessa konstverk ger möjlighet till en djupare analys av bakgrunden och orsakerna till att konstnären gjort just dessa målningar under den tidsepok som behandlas. Under rubriken Arbetsmetoder → 3. Bildanalys finns flera tips kring bildanalys.

Visste du att…?-rutor finns tilläggsinformation som inte är obligatorisk för alla elever utan som är tänkt som intressant tillägg och ibland kuriosa detaljer. Rutorna innehåller ibland sådan information som kan öka förståelsen av det som behandlats för de elever som behöver förankra sin kunskap i nutiden eller konkreta detaljer.

visste du att 1

På insidan av baksidespärmen finns en tidslinje med några större huvudhändelser insatta. Ni kan titta på tidslinjen i början av kapitlet och fundera tillsammans om det finns andra saker som ni vill sätta in på tidslinjen i boken.

tidslinje

Om du i din grupp har elever som läser den allmänna läroboken i historia och andra som läser Zooma in på historia så behöver du vara ytterst noggrann med att visa vilka sidor som hör ihop, vilka delar som eleven behöver läsa och vilka delar hen kan hoppa över i detta skede. Skriv gärna ner denna information för att den ska bli riktigt tydlig och lättare att komma ihåg. De elever som behöver Zooma in på historia har antagligen problem att kunna och orka läsa och därför kan det vara mycket tröttande om de ska läsa dubbelt. Hjälp dem med urvalet, säg vad de ska läsa och säg vad de får lämna bort.

För studerande som har läshinder, d.v.s. svårigheter att läsa tryckt text, kan man skaffa läroböcker i talboksformat från avgiftsfria webbtjänst, Celianet. Celia är ett nationellt kunskapscentrum för tillgänglig litteratur och publicering, som stöder allas likvärdiga möjligheter till att läsa och lära sig. Celia producerar t.ex. talböcker av kommersiella bokförlags läroböcker. För att beställa böcker i talboksformat krävs en registrering i Celias system. Från och med början av 2018 får speciallärarna i grundskolan möjlighet att själva registrera elever som användare av Celias talbokstjänst och varje elev som använder talböckerna ska då ha egna Celianet-koder. Den som redan tidigare registrerat sig eller vill använda det gamla systemet måste inte ta i bruk den nya verksamhetsmodellen. Elever kan även i fortsättningen registrera sig i Celias talbokstjänst även på biblioteket. Böckerna blir avgiftsfria från och med januari 2018. Böckerna laddas ner från en länk som man får i ett e-postmeddelande. Mera information om det nya systemet finns på Celia.fi.

3. Uppgifterna i boken

Välj de uppgifter som du tycker är centrala för dina elever. Bokens uppgifter är av varierande svårighetsgrad för att passa olika elever. Uppgifterna är indelade så att du som pedagog, så smidigt som möjligt, ska kunna välja rätt uppgift för den enskilde eleven. Vi har ändå velat göra indelningen på ett sådant sätt att eleven, när hen själv får välja, inte ska frestas till att välja enbart en viss typ av uppgifter.

uppgifter

• Den första uppgiftstypen är sådan att eleverna kan hitta svaren direkt i texten. Formuleringarna kan ofta också direkt plockas ur grundtexten. De här uppgifterna finns först på uppgiftssidan och är skrivna på ljusgrå bakgrund.
• Den andra uppgiftstypen kräver att eleven tänker till lite mera och ibland även använder sig av kunskap från andra ämnen. Uppgifterna finns som mellangrupp på uppgiftssidan och har även en mellangrå bakgrund.
• De sista uppgifterna i varje kapitel kräver ofta att eleven tillämpar kunskaper också från andra ämnen och andra helheter. De här uppgifterna finns längst ner på uppgiftssidan och de har den mörkaste bakgrundsfärgen.
• Om någon uppgift hör ihop med texter som finns i Visste du att…?-rutorna är uppgiften utmärkt med en asterisk *.

I lärarhandledningens kapiteldel finns facit till uppgifterna. Flera av uppgifterna uppmanar eleverna att uttala sin åsikt, att värdera och ta ställning. Sådana uppgifter saknar facitsvar men i vissa fall har författaren skrivit in en bakgrund som du som lärare kan använda för att hjälpa eleverna att formulera sina tankar och åsikter.

4. Sammanfattning av kapitlet

Avsluta kapitlet med en sammanfattning av textinnehållet. Använd frågeorden på insidan av pärmen framsidepärmen i läroboken Zooma in på historia 7-9, del 1 och låt eleverna diskutera innehållet med frågeorden som stöd. Kapitlets tidslinje kan även ge stöd för sammanfattningen. Placera gärna in flera skeenden på tidslinjen för att få en helhetsbild av händelserna i kapitlet.

Eleverna kan sammanfatta texten muntligt enskilt, i par eller grupp eller göra en tankekarta på papper eller digitalt. I varje kapitel har vi samma uppgift först. I läromedlet Zooma in på historia 7-9, del 1 har vi uppgiften: Titta på inledningsbilden och repetera viktiga händelser i kapitlet.  Och i läromedlet Zooma in på historia 7-9, del 2: Titta på inledningsbilden. Vilka viktiga händelser kommer du ihår från kapitlet? Ställ tre frågor om kapitlet till en kompis. Med den här uppgiften vill författarna ge eleverna en vana att stanna upp och tänka igenom kapitlet innan de går vidare till nästa kapitel. På det sättet får de stöd i att befästa sina kunskaper.

Skicka gärna respons på våra digitala tilläggsmaterial till e-postadressen julkaisut[at]oph.fi.