13. Finland får en modern lantdag

Centralt innehåll

Kapitlet handlar om:
– hur Finlands lantdag blir en modern enkammarlantdag
– allmän och lika rösträtten
– hur kvinnorna får rösträtt och rätt att ställa upp i val
– den andra förtrycksperioden.

Undervisningstips och diskussionsfrågor

Enkammarlantdagen
Jämför ståndslantdagen med enkammarlantdagen. Under ståndslantdagen sammanträdde alla grupper enskilt i egna utrymmen (adeln i Riddarhuset och resten av stånden i Ständerhuset efter att det blivit klart). Jämför med fotot på lantdagens möte på s. 166 där alla representanter sitter samlade tillsammans. Fundera även på antalet röster (4 och 200).

Kvinnors representation i riksdagen
Använd internet och be eleverna göra en graf eller annan bild som visar hur andelen kvinnor i riksdagen ändrat under ett århundrade. Eleverna kan göra grafen som samarbete.

Val
Ordna ett val i klassen. Gör röstsedlar, vallängder och annat som behövs för att valet ska bli så realistiskt som möjligt. På länken här nedan finns en nedladdningsbar broschyr om riksdagsval. Eventuellt kan man ladda ner enbart sidorna 5 och 6 i broschyren. På de sidorna berättas om hur valet går till rent praktiskt.

Riksdagen
Här nedan finns en lättläst broschyr om riksdagen. På sidorna 20–21 i broschyren finns information om bl.a. det första valet med kvinnliga kandidater.

Riksdagshuset i Helsingfors
Bekanta er med riksdagshuset genom att se den virtuella visningen. Man kan få se hur hela huset ser ut, både fasaden och interiören.

Facit till uppgifterna på sidan 169

2. Lantdagen hade blivit omodern. Bara män som hörde till adeln, prästerna, borgarna eller bönderna fick vara med och bestämma i den gamla ståndslantdagen. Varje stånd hade en röst var, trots att antalet röstberättigade var mycket större bland t.ex. bönderna än adeln.

3. Finlands lantdag fick några nya egenskaper:

♦ Alla invalda hade en röst var.

♦ Finländarna fick allmän och lika rösträtt.

♦ Kvinnor fick ställa upp som kandidater i lantdagsvalet.

4. Allmän och lika rösträtt betyder att alla myndiga personer (innebar år 1906 att man skulle vara 24 år) med rösträtt fick rätt att rösta och alla hade en röst var.

5. När det lugnat ner sig efter strejker och protester i Ryssland beslöt kejsaren fortsätta med förryskningen av Finland. Han fortsatte förryskningsprocessen eftersom han ville göra Finland helt ryskt och befarade att Tyskland skulle attackera Ryssland via Finland.

6. Jägarna var ungefär 2000 frivilliga unga män som reste till Tyskland för att få militär utbildning. De ville avsluta förryskningen av Finland genom att använda våld.

Bilder

Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.

Ordförklaringar

  • Reform
  • Kandidat
  • Röstberättigad
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs rätt ut. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.