Zooma in på historia 7–9

Centralt innehåll

Kapitlet handlar om:

• vändpunkterna i andra världskriget
• hur de allierade lyckades vinna kriget
• hela krigets slut.

Undervisningstips och diskussionsfrågor

Krigets slutskeden

Diskutera varför krigslyckan vände till de allierades fördel. Vad hände i slutskedet av kriget i Europa och i Asien? Varför var landstigningen i Normandie en så viktig händelse i andra världskriget?

Elevuppgift om krigets vändpunkter

Pricka in andra världskrigets vändpunkter på en världskarta. Rita flaggor för de länder som krigade mot varandra i slaget. Markera vem som vann slaget. Du kan också skriva in datum för slaget.

Elevuppgift om händelser under andra världskriget

Rita en tecknad serie över de viktigaste händelserna i slutet av andra världskriget.
Du kan ha med följande händelser:

• landstigningen i Normandie
• kapplöpningen till Berlin och slaget om Berlin
• Tyskland kapitulerar
• slaget om Iwo Jima
• atombomberna över Hiroshima och Nagasaki
• Japan kapitulerar.

Landstigningen i Normandie

Titta på kartan och ta också fram betydelsen av de olika karttecknen. Eleverna kan sedan göra en svenskspråkig text till animationen.

Animerad karta över landstigningen i Normandie (på engelska)

Fallskärmsjägarnas ankomst till Normandie kan även ses i TV-miniserien Band of Brothers, del 2 Day of Days.

Skapa kodad text med Enigma

För den som är intresserad av att se hur texten kodas genom en variant av Enigma finns här några länkar att bekanta sig med. Du kan också använda orden ”kodad text med enigma” som sökord ifall du vill hitta egna länkar.

Enigma, länk 1

Enigma, länk 2 (OBS! denna länk är gammal, se texten på webbsidan)

Enigma, länk 3

Bilden på sidan 102, bildanalys

När ni i klassen arbetar med bildanalys kan du använda fliken som finns på insidan av pärmen till läroboken Zooma in på historia 7–9, del 1.

Här finns ett exempel på bildanalys enligt modellen. Den bild som är grund för detta bildanalysuppslag finns på sidan 102 i läroboken.

VAD? Ribbentropavtalet mellan Ryti och Ribbentrop.

NÄR? Sommaren 1944.

VEM? Finlands president Risto Ryti och Tysklands utrikesminister Joachim von Ribbentrop.

VAR? Ryti och Ribbentrop träffades i Helsingfors.

HUR? I ett brev till Hitler lovade president Ryti att varken han eller en regering utnämnd av honom skulle sluta fred med Sovjetunionen. I gengäld fick Finland vapen och soldater från Tyskland för att stoppa det ryska storanfallet på Karelska näset.

VARFÖR? Sovjetunionen hade inlett ett storanfall mot Finland och de finländska ledarna var rädda för att Sovjetunionen skulle ta sig igenom det finska försvaret och ockupera Finland.

FÖLJDER? Finländarna fick spannmål, vapen och trupper från Tyskland. Finländarna lyckades med understöd av de tyska soldaterna stoppa det sovjetiska anfallet och Finland blev inte ockuperat av Sovjetunionen. Ryti avgick till förmån för Mannerheim som kunde bryta avtalet med Tyskland och sluta fred med Sovjetunionen.

Vardagen under krigsåren i Finland

Titta på filmen om vardagen under krigsåren i Finland, I krigets skugga (18 min.).

Videon (Yle Arenan, Vetamix)

Facit till uppgifterna på sidan 111

2. Slaget vid Midwayöarna, slaget vid el Alamein och slaget om Stalingrad.

3. De allierade landsteg i Normandie för att befria Frankrike och sedan anfalla Tyskland. Landstigningen i Normandie ledde till ett trefrontskrig för Tyskland som förlorade kriget.

4. För att Finland skulle få hjälp av Tyskland måste Ryti lova att inte sluta fred med Sovjetunionen. När Ryti och Mannerheim insåg att Finland höll på att förlora kriget trots de tyska soldaterna och vapnen beslöt de att Ryti skulle avgå. Avtalet med Hitler gällde bara Ryti. Därför kunde Mannerheim bryta avtalet och sluta fred med Sovjetunionen.

5. Kamikazepiloterna flög japanska stridsflygplan och förstörde amerikanska fartyg genom att avsiktligt krascha sina flygplan i fartygen, även om de själva dog i kraschen. Kamikazepiloter kallas även självmordspiloter.

6.

A) Efter landstigningen i Normandie pressades Tyskland från alla håll. Kapplöpningen till Berlin fick som följd att Tyskland gav upp och Hitler begick självmord.

B) Japan vägrade kapitulera trots att de allierade bombade landet svårt. Därför beslöt USA:s president att använda atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki vilket ledde till att Japan kapitulerade.

7. De allierade hade mera resurser (pengar, soldater och material) än axelmakterna. De allierade kunde hela tiden ersätta förstört material med nytt eftersom deras fabriker hade mycket större kapacitet. Japans anfall mot Pearl Harbor drog in USA med enorma resurser i kriget. Tyskland använde stora militära resurser till Operation Barbarossa och Hitler vägrade kapitulera trots att slaget var förlorat. De allierade samarbetade i slutet av kriget och tvingade Tyskland till tvåfrontskrig.

8. Soldaterna kan till exempel säga följande:

Den finska soldaten: Tack för hjälpen mot Sovjetunionen, ledsen att vi måste föra krig mot er.

Den tyska soldaten: Är det här tacken för att vi hjälpte er?

10. I dag anser många historiker att Finland var en del av axelmakterna eftersom de finländska politikerna valde att samarbeta med Nazityskland. Finland och Tyskland hade en gemensam fiende i Sovjetunionen. Däremot var finländarna inte nazister.

Bilder

Pdf-dokument att skriva ut.

Karta

Pdf-dokument att skriva ut.

Pilarna som visar anfallen mot Sovjetunionen har olika färger. De svarta pilarna visar de tyska styrkorna som anföll från den norra halvan av Finland. De finska trupperna anföll från den södra halvan av Finland.

Murmanskbanan var mycket viktig för Sovjetunionen eftersom de användes för att transportera varor, vapen, förnödenheter och soldater längs med järnvägen. Hitler krävde att de finska trupperna skulle skära av järnvägen men Mannerheim vägrade gå med på detta. Han vägrade även anfalla Leningrad.

Finländarna tog med tyskarnas hjälp tillbaka de områden som de förlorade vid Moskvafreden. Dessutom tog de sig längre in i Sovjetunionen för att ha intagit områden som de kunde förhandla om vid fredsförhandlingarna. Den blåa linjen visar områden som Finland ockuperade.

Mellanfreden, som godkändes vid Parisfreden 1947, innebar större förluster för Finlands del än vid Moskvafreden. Nu förlorade Finland hela Petsamo och Salla. Dessutom blev Porkala uthyrt till Sovjetunionen. Diskutera med eleverna varför detta var ett så stort hot mot Finland. Notera att Porkala ligger endast 30 km från Finlands huvudstad Helsingfors och att det var ett stort hot att Sovjetunionen hade en militärbas så nära huvudstaden.

Använd kartorna på sidorna 71 och 104 för att jämföra vinterkriget och fortsättningskriget. I vinterkriget går de ryska anfallen in i Finland medan i fortsättningskriget går anfallen (svarta pilar för tyska anfall och blå pilar för finska anfall) in i Sovjetunionen. Jämför även vilka områden Finland förlorade vid de två krigen.

Ordförklaringar

• Reträtt
• Vapenvila
• Arrendera ut
• Kamikazepiloter

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs rätt ut. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.