Arbetsmetoder

1. Lättläst svenska

Bokens text är skriven på lättläst svenska, så att den ska vara så lätt att läsa och så lätt att förstå som möjligt. Vi har bibehållit termer som behövs för att läsarna ska kunna relatera till övriga texter i ämnet, framför allt den lärobok som används i gruppen, och kunna diskutera temat med andra. Men i övrigt har vi strävat efter att ge innehållet en enkel språklig utformning.

Raderna är korta och bryts där det känns naturligt att göra en radbrytning eller där det behövs för helheten. För den som är ovan att läsa lättlästa texter kan det här först verka svårt och ge en känsla av att texten är hackig. Du som lärare kan handleda eleven i läsningen genom att modellera högläsning och då göra radbrytningen så naturligt som möjligt, allt för att ge stöd för förståelsen.

2. Ordförklaringar

I texter som berör biologi finns en hel del ord och begrepp som kan vara främmande, nya eller svåra för eleverna. Så långt som det är möjligt har vi satt in ordförklaringar i själva texten. Men texten skulle bli alltför lång och utdragen om alla ord förklarades i själva texten och därför finns en ordlista i slutet av boken. Du kan läsa mera om arbetet med ord och begrepp under rubriken Läsförståelse.

Tips för arbete med ordkorten

I lärarmaterialet finns de ord och begrepp som är centrala för innehållet förklarade i form av ordkort som ni kan skriva ut och använda i undervisningen. Här har vi samlat några tips för hur ni kan använda korten.

1. Förklaringsmemory

Skriv ut korten ensidigt. Placera korten med textsidan upp. Minst två elever sätter sig runt korten och drar lott om vem som börjar. Den som börjar söker ett ord och också rätt förklaring. När hen har hittat de kort som hör ihop läser hen upp texten på båda korten. De andra kontrollerar om hen har rätt. Om paret hör ihop får eleven behålla paret och leta ett nytt par. Den som har flest par när korten är slut vinner.

2. Memory

Skriv ut korten ensidigt. Placera korten med tomma sidan upp. Eleverna spelar vanlig memory genom att para ihop ord och förklaring.

3. Meningar

Eleverna hittar på meningar om varje ord. 

4. Roliga meningar

Eleverna försöker hitta på så roliga meningar som de kan om orden men med rätt betydelse.

5. Hur hör begreppen ihop?

Detta kan tänkas som en form av begreppskarta. Läraren gör ett underlag på ett papper i storleken A3. På underlaget ritar hen in rutor för 3, 4 eller 6 kort, beroende på hur svår uppgift hen vill göra. Eleverna lägger ut ett ordkort som de själva eller läraren väljer. Sedan ska de förklara sambandet mellan korten, alltså ungefär som när man gör en begreppskarta och drar pilar och på pilarna skriver sådant som ”ger upphov till”, ”påverkar”, ”är skadligt för” osv. Målet är att få varje kort att på något sätt höra ihop åtminstone med ett annat kort. Här är det möjligt att individualisera genom att låta eleverna jobba parvis eller gruppvis ifall de känner att det är för svårt att jobba individuellt.

6. Ordgrupper

Eleverna får x antal kort och ska försöka hitta ett sätt att sortera korten så att de kan formulera en övergripande rubrik på kort som hör ihop.

7. Ordpar

Alla ordkorten sätts i en hög och förklaringskorten i en annan. Eleverna drar ord eller förklaring och om den som drar kortet kan förklara eller säga ordet så får hen kortet. Annars lägger hen det sist i packen. Den som har flest kort vinner.

3. Bildanalys

Använd uppslaget på insidan av framsidespärmen i läroböckerna Zooma in på biologi 7–9, del 1–3 när ni studerar bilderna. När det gäller bildanalys är det särskilt viktigt att du som lärare är öppen för elevernas mångsidiga tolkningar av bilderna och tar tillvara de detaljer och helheter som de upplever som viktiga på bilderna. I materialet som hör ihop med de enskilda kapitlen finns förslag på fördjupande bildanalys till några bilder.

Tillämpa också gärna den biologiska forskningsmodellen om det är möjligt. Be till exempel eleven att fundera på bilden och vad hen känner till om det hen ser. Ställ en hypotes om något i anslutning till bilden och fundera på hur man kunde testa den. 

Här finns några frågor som ni kan ha som grund, men frågorna måste givetvis anpassas till vilken typ av bild det är frågan om. 

Vad finns på bilden?
Vad kallas de företeelser som finns på bilden?
Finns liknande företeelser hos oss?
Har du sett sådant på riktigt i naturen?
Kan man se företeelsen med blotta ögat eller behövs mikroskop eller liknande för att se den?
Hör företeelserna ihop med någon speciell tid på dygnet/årstid/ålder?
Hör företeelserna ihop med någon speciell omständighet som temperatur, ljus, mörker, torka eller bevattning?
Vad händer på bilden?
Varför händer det?
Vilka följder får det som händer?
Har någon nytta av det som händer? Vem eller vilka i så fall?
Är det som händer till skada för någon? För vem eller vilka i så fall?
Tror du att det här kommer att finnas/kommer att hända ännu om 50 år?