1. Biologer undersöker naturen

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • hur vi får ny kunskap
  • vilka de olika skedena i en naturvetenskaplig undersökning är
  • hur det går till att göra en egen liten undersökning.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 8–9) 

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: människa, hund, spillkråka, talgoxe, padda, skogsödla, myrstack, spindelnät.

Växter: tall, björk, blåbär, rönn, stor blåklocka, skogsbräken, röllika.

Övrigt: röd flugsvamp, kantareller, (skägg-)lav.

Växter och djur som finns, fast de inte syns: till exempel maskar, insekter, svampar, bakterier. 

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 10 Renskötsel 

Var är den här bilden tagen?

Vad tror du händer på bilden? 
Renarna vandrar från plats till plats till ställen med tillräckligt med föda. 

Vilken tid på året är bilden tagen? Hur vet du det? Kan det vara någon annan årstid? 

Vilka djur kan du se på bilden? 
Djuren är renar (och människor).

Hur tar sig människorna fram på bilden?
De använder en snöskoter för att valla renarna till följande matplats. Renskötsel är en viktig del av den samiska kulturen och historien, men i dag är det få samer som sköter renar.

Vilka nya ord och begrepp kan du hitta på bilden eller behöver du för att berätta om bilden?

Vad kan påverka det som sker på bilden? 

Vilken betydelse har detta haft för samerna och har det fortfarande samma betydelse?

Diskutera vad eleverna tror att samerna livnär sig på i våra dagar och hur de vet det.

Vilka andra djur kan du komma på som vi människor av olika orsaker har tämjt? 

Varför har vi tämjt dem? 

Har du själv några djur? 

s. 15 Biologisk undersökning

Vad gör pojken på bilden?

Vad tror du bilden handlar om på riktigt? 
Den handlar om hur en vetenskaplig undersökning görs, vilka stegen är för att få fram ny information om ett visst fenomen. Bilden visar den vetenskapliga metoden.

Har du gjort något liknande? Vad var det du funderade på då? VAD kom du fram till?

Varför är det viktigt att samla information? 
Genom att samla information får du reda på om någon annan redan frågat samma fråga och fått ett svar. Dessutom kan allmän information om den organism du studerar hjälpa dig att ställa en hypotes som kan ge dig information.

Vad kan påverka hur undersökningen går?

Vilken är den nya information som pojken fått fram genom sin undersökning? 
Att ljudet från flugan kommer från dess vingar.

Vilken betydelse har det för oss alla att biologer gör undersökningar?

Hittar du på något liknande som du skulle kunna forska kring?

s. 19 DNA-undersökning 

Vad tror du den här bildserien handlar om?

Vad har personen på den andra bilden för jobb, tror du?

Har du hört ordet DNA tidigare? Var då?
I en film eller tv-serie, i en deckare, när någon pratat om sina släktingar, teleoperatören...

Vilka andra nya ord kan du hitta på bilden eller behöver du för att berätta om vad som sker?

Var finns DNA? 
DNA är en stor molekyl som finns inne i alla levande organismers celler (förutom vissa virus). Hos organismer med cellkärna finns DNA:t inne i kärnan. 

Vilken betydelse har det för människor att vi numera kan undersöka DNA? 
I filmer och i deckare så är det främst för att lösa olika brott. Det finns också möjlighet att få reda på mera om sina förfäder, sina släktingar. Numera köper en del människor DNA-test på internet för att få reda på varifrån de härstammar och ibland också för att få reda på om de har ärftliga sjukdomar. Men forskare undersöker DNA för att lära sig om evolutionen genom att få information om släktskap mellan olika organismer, för att överföra genetiska egenskaper från en organism till en annan, för att lära sig mer om skelett av människor eller andra djur.

Skulle du vilja göra en DNA-undersökning? Vad skulle du då vilja få reda på?

Facit till uppgifterna på sidorna 22–25 

1. 
A)
Exempelsvar: Art: människa, släkte: människor, familj: människoapor, ordning: primater, klass: däggdjur, stam: ryggsträngsdjur, rike: djur.

Exempel på andra sätt att dela in varelserna: växter/djur, ryggradslösa djur/ryggradsdjur, blommor/träd, insekter/däggdjur.

2. 
A)
Olika mikrober såsom mjölksyrebakterier och jästsvampar.

B) Jäst som vi använder när vi bakar bröd, de bakterier som får mjölken att surna till yoghurt, konservering av kött och grönsaker genom torkning, saltning eller syrning av matvaror.

3. 
A)
Med ett släktträd. Släktträd används för att visa hur olika organismer är släkt med varandra.

B) För att hålla reda på allt vi vet måste vi dela in informationen i mindre bitar och grupper. Det här kallas att klassificera information. När vi klassificerar information får vi ordning på det vi vet. Då blir det lättare att minnas vad vi lärt oss och förstå hur allt hänger ihop.

4. 
A)
Bakterier, arkéer, ny grupp som inte ännu fått något namn.

5. Om man utgår från DNA-koden är schimpansen och gorillan människans närmaste släktingar. Hela 98,8 % av schimpansens och människans arvsmassa är gemensam medan människan och gorillan har 98,4 % gemensam arvsmassa. Människan och orangutangen har 97 % gemensam arvsmassa. Därför ser DNA-kedjorna i uppgiften likadana ut.

Hos katten och hunden ser man tre skillnader i koden, medan katten och hästen har sex olika delar. Katten och hunden hör till ordningen rovdjur, medan hästen hör till ordningen hovdjur. Alla tre är emellertid däggdjur.

Tilläggsinformation
Människan, schimpansen, gorillan och orangutangen hör till ordningen primater och familjen människoapor. Makakapan hör också till ordningen primater men den hör till familjen markattartade apor. 

DNA är organismernas arvskomponenter som styr hur organismens egenskaper utvecklas. Hälften av DNA:t ärvs från den ena föräldern och hälften från den andra. Därför kan DNA användas för att reda ut släktskap flera generationer bakåt och också exempelvis för att identifiera en misstänkt vid brottsutredningar. Alla apor har mycket likartat DNA.

Också ett mycket likadant DNA kan leda till olika utveckling. Till exempel schimpansen och människan har utvecklats på olika sätt eftersom alla gener i DNA:t inte nödvändigtvis fungerar över huvud taget för den ena arten.

7. Bild 1: A, B, E, F. Bild 2: C, D, F. 

Tilläggsinformation
En cellbiolog arbetar vanligtvis i ett laboratorium. Eftersom cellerna är små behövs laboratorieutrustning och mikroskop. Det är också viktigt med god hygien och precision så att inte fel celler blandas i proverna eller giftiga kemikalier förorsakar farosituationer.

En ekolog undersöker naturen och arterna. Till ekologens arbete hör vanligtvis också arbete ute i fält. I naturen kan ekologen till exempel räkna antalet och förekomsten av arter eller undersöka arternas beteenden och skogens tillväxt. Ekologen använder sina observationer i forskningen.

En miljöbiolog mäter och följer upp markens, vattendragens och luftens tillstånd samt förändringar som sker i dessa. En miljöbiolog jobbar ofta som hälsoinspektör i en kommun eller med myndighetsuppgifter, såsom att reda ut riskerna som förorsakas av bosättning, jordbruk och industri med tanke på hälsa och säkerhet för människan och miljön.

9. Allemansrätten tillåter inte plockning av mossor och lavar utan markägarens tillstånd. Vitmossa sägs vara antiseptisk och användes förr till exempel till bandage. Den användes även för sin goda uppsugningsförmåga till blöjor och bindor.

Ordförklaringar 

  • arvsmassa
  • bakterie 
  • biolog 
  • biologi 
  • bioteknik
  • cell 
  • cellbiolog
  • hypotes 
  • klassificering
  • klassificeringssystemet
  • mikrob
  • mikroskop 
  • miljö
  • organism 
  • vetenskapligt namn 
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Gör en biologisk undersökning

Här följer en kort handledning till några av de föreslagna undersökningarna:

Daggmaskar har korta styva hår på kroppen, så kallade borst, som gör att de kan röra sig framåt bättre. När de rör sig på ett torrt (printer)papper kan man höra det om masken är tillräckligt stor. Det är svårt att se håren utan mikroskop men man kan höra raspandet!

Asplöv darrar mer än andra löv eftersom de har ett ”gångjärn” i bladskaftet alldeles där det sitter fast i bladskivan. När man känner efter med fingrarna kan man känna att bladskaftet är platt där. Detta gör att asplöven darrar i den minsta vindpust. Varför detta ”gångjärn” finns är inte helt klart, det kan ha att göra med att skadeinsekter får svårare att sätta sig på bladen då. Den europeiska aspens vetenskapliga namn Populus tremula kommer just av latinets tremulus (darrande) och syftar på de lättrörliga bladen.

Vissa gräs känns sträva eftersom de har små taggar med så kallade fytoliter, alltså kristaller av hård kiseldioxid. Vissa arter är så vassa att en människa kan skära sig på dem. På detta sätt skyddar sig gräset mot gräsätare som lämnar dem ifred och väljer att äta andra arter.

Taggarna kan ses i mikroskop men kännas med handen.

Kardborren fastnar i kläder eftersom den har hullingar, små krokar. Kardborrarna är kardborreväxternas blomkorgar med frön, som ska transporteras i pälsen eller fjäderdräkten på djur och spridas till nya områden. Hullingarna kan ses med lupp.

Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.