2. Vad är liv?

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • vad som kännetecknar liv
  • hur levande organismer håller sig vid liv
  • hur livet fortsätter.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 26–27)

Under ett dygn: Båtar åker förbi, dagen övergår i natt, vågorna slår mot stranden, vinden vänder, fåglar simmar/flyger förbi, fiskar simmar förbi, gäddan fångar en storspigg, gråtrutens ägg kläcks, havsörnen fångar ett byte.

Under en vecka: Växterna växer, algerna växer, vädret växlar, gråtrutens ägg kläcks.

Under ett år: Träden fäller sina löv och får nya, årstiderna växlar, det föds nya individer och andra dör, det blir is på vattnet på vintern.

Under flera hundra år: Landet höjer sig, trädplantor växer upp till stora träd, gamla träd dör och förmultnar, jordmånen flyttar på sig och växternas växtplatser förändras, klipporna slipas av isens och vågornas rörelser, klimatet blir varmare, vattnet förorenas, vattnet blir renare.

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: gråtrut, havsörn, gädda, storspigg, tånggråsuggor, tångräka, algsnäcka.

Växter: grönslick.

Övrigt: blåstång.

Bildanalysfrågor och -svar 

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 29 Trollsländans livscykel 

Vad känner du igen på bilden?

Har du sett trollsländor i naturen? Var någonstans var det och vilken tid på året?

Vad handlar bilden om? 
Den handlar om trollsländornas livscykel. Det finns över 3 000 olika trollsländsarter i världen (43 i Finland) och de har alla samma livscykel. Bilden visar trollsländornas liv från att de föds som ägg och utvecklas till larv och till vuxen och sedan dör.

Vilka nya ord och begrepp hittar du i bilden?

När lever trollsländan i vatten? NÄR lever den på land? 
Trollsländan lever i vatten som ägg och som larv. När den är färdig att bli vuxen klättrar larven upp på land. Den lever alltså på land och i luften bara som vuxen.

Vad är en livscykel?

Vilken del av trollsländans livscykel är den längsta? 
Larvstadiet. Trollsländor kan leva som larver i vattnet i flera år, medan de lever som vuxna i bara några veckor.

Vad kan påverka trollsländans livscykel?

Känner du till någon annan livscykel? Berätta!

s. 33 Fotosyntesen

Vad känner du igen på den här bilden?

Vad är det för fågel och vad är det för växt?

Vilket fenomen handlar bilden om? 
Den handlar om fotosyntesen. Fotosyntesen innebär att en växt omvandlar energin från solljus till en typ av energi som den kan använda för att växa och föröka sig. Foto-delen av ordet syftar på ljus: för att fotosyntes ska kunna ske behövs solljus, men också koldioxid och vatten.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att beskriva fotosyntesen?

Vad behöver växten för att fotosyntes ska ske och vad producerar den? 
Växten behöver solljus, koldioxid, vatten och näringsämnen för att utföra fotosyntes. Som slutprodukt av fotosyntesen produceras energi i form av socker, samt syre som det blir mer av än vad växten själv behöver.

Vad kan påverka fotosyntesen?

Vilken betydelse har fotosyntesen för omgivningen och för oss människor? 
Tack vare fotosyntesen finns det mycket syre i vår atmosfär, alltså i luften vi andas. Nästan alla levande organismer behöver syre för att leva. Organismer som kan utföra fotosyntes kan producera sitt eget syre, medan alla andra organismer är beroende av de växter och bakterier som kan utföra fotosyntes för att få det syre vi behöver. Föreställ dig att det inte skulle finnas någon fotosyntes. Hur skulle det då gå för livet på jorden? Hur skulle det gå för oss?

s. 36–37 Djur- och växtcellen

Vad finns det på det här uppslaget? 
På bilderna syns två celler, en djurcell och en växtcell, och de viktigaste delarna som finns i en cell. Alla levande organismer (förutom virus) är uppbyggda av en eller flera celler. De organismer som vi ser med blotta ögat består av biljontals celler. Vi människor består av djurceller, förutom de bakterier som lever i vårt tarmsystem. Vi har många olika celltyper, till exempel hudceller, könsceller, nervceller och muskelceller.

Vad liknar bilderna?

Kan vi se celler med blotta ögat?

Hur vet vi hur cellerna ser ut?

Vilka nya ord finns på bilderna? 
Antagligen alla: cytoplasma, mitokondrier, cellkärna, cellmembran, kloroplast, vakuol, cellvägg. De är alla delar av en cell och har en viktig funktion i cellen.

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan djur- och växtcellen? 
Växtcellen har alla de delar som djurcellen har. Dessutom har den tre delar som djurcellen saknar: kloroplaster, vakuoler och cellvägg. Djurcellerna är alltså mjukare och kan inte utföra fotosyntes. 

Växtcellerna har en cellvägg som gör att de hålls upprätta. Hur hålls djur upprätta? Djur behöver vanligen ett annat sätt för att hållas raka, som till exempel ett yttre eller inre skelett. En del växter har också särskilda celler som gör att de kan bli stora och ändå hållas raka, till exempel trädens ved.

Varför behöver vi veta hur celler är uppbyggda?

Facit till uppgifterna på sidorna 39–41

1. 
A)
Blåstång: fotosyntes.

Ishavsgråsugga/skorv/spånakäring: rovdjur, även asätare. 

Gädda: rovdjur. 

Storspigg: rovdjur, äter små vattendjur som till exempel mygglarver. 

Gråtrut: allätare som äter fisk och fiskavfall, kräftor och musslor, maskar, insekter, fågelägg och fågelungar. I städer äter den främst avfall och bortkastad mat.

2. 
A
) Vattnet fryser till is på vintern och smälter på våren, människor bygger städer och vägar.

B) Vind och vatten får berg att vittra ner.

3. 
A)
Djur och människor dricker vatten. Växter tar upp vatten ur marken med sina rötter. Svampar tar upp vatten med sitt mycel. Mikrober tar upp vatten direkt genom sin yta.

B) Vatten behövs för alla processer som sker i organismen. 

C) Utöver vatten behöver organismerna näringsämnen, syre och koldioxid.

4. 
A)
Djur, svampar, växter hör till den levande naturen, de andra hör till den livlösa naturen.

5. Öken, glaciär/hög bergskedja, vulkan. I öknen finns det liv, till exempel många olika ryggradslösa djur, kräldjur. Dessa gömmer sig ofta på dagen då det är hett och är aktiva på natten då det är svalare. Glaciärer eller bergskedjor där vattnet är ständigt fruset är karga och artfattiga miljöer. Aktiva vulkaner är alltför heta för att levande organismer ska kunna leva där. Först när lavan svalnat kan de första pionjärarterna få fotfäste.

6. Båda innehåller mest syre. Månen innehåller mycket mer järn och kalcium än jorden.

Ordförklaringar 

  • cellmembran
  • cellvägg
  • cytoplasma
  • DNA 
  • ekolog
  • energi 
  • fotosyntes 
  • gen 
  • kloroplast 
  • koldioxid 
  • livlös natur 
  • livscykel
  • mitokondrie 
  • näringsämne 
  • syre 
  • grundämne 
  • hyfer 
  • vakuol 
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Lär dig använda ett ljusmikroskop
Lär dig göra ett preparat av rödlök

Kom ihåg:

  • Undvik fingermärken på objekt- och täckglaset.
  • En liten bit av lökens hinna är bättre än en stor (2 x 3 mm räcker), eftersom en stor bit ofta veckar sig och då blir det för många cellager på varandra för att man ska se cellerna tydligt.
  • Börja alltid med den minsta förstoringen (kortaste objektivet).

Cellväggarna bildar ett tydligt nätverk, ungefär som tegelstenar. Cellmembranet är en tunn hinna som sitter alldeles innanför cellväggen och ofta inte kan ses. Ibland kan man se cellkärnan som en rund cirkel inne i cellen. Cellerna är fyllda med cellvätska, cytoplasma. Svarta, runda ringar är luftbubblor.

Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.