3. Livet på jorden har utvecklats i miljarder år

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • om teorierna om livets uppkomst och utveckling
  • hur växter, djur och andra eukaryoter har utvecklats
  • vilka perioder naturen på jorden har genomgått
  • hur forskarna gör för att undersöka livets uppkomst och utveckling.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 42–43)

Organismerna på bilderna liknar en fisk, en orm, en fågel, stensöta eller ormbunke.

Andra märkligheter: Ormen har fram- och bakben. Fågeln har tänder i näbben och klor på vingarna.

Arter på den inledande illustrationen: 

Djur: Tiktaalik (uppe till vänster), Archaeopteryx (nere till vänster), tidig orm (Eupodophis).

Växter: tidig ormbunksväxt.

Bildanalysfrågor och -svar 

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 45 Eukaryoternas utveckling 

Vad liknar bilderna på den här sidan? 

Vad finns på den första bilden? 
En arké och en bakterie, alltså två olika encelliga organismer.

Vilka nya ord och begrepp hittar du på bilden?

Vad händer på bilden? 
Bakterien hamnar in i arkén men blir inte uppäten utan den fortsätter leva inne i arkén. Bakterien och arkén har nytta av varandra: tack vare sitt samarbete växer, överlever och delar den nya cellen på sig bättre än andra celler. Under evolutionens gång ger samarbetet upphov till en cellkärna. Eukaryoter är organismer som har celler med cellkärna.

Vad kallar man också eukaryoter? Varför kallas de så?
Till slut händer något som gör att det bildas två olika typer av eukaryota celler. Vad då? 
En eukaryot cell slukar en annan bakterie, men den här gången en som kan utföra fotosyntes. Bakterien överlever inne i cellen och under evolutionens gång utvecklas den till kloroplast. De här cellerna utvecklas till växtceller.

Vilken betydelse har detta för oss?

s. 49 Fossil

Vad ser du på bilden?

Var tror du att bilden är tagen? Varför tror du det?

Ser du några människor eller djur på bilden? Varför?

Har du sett ett fossil någon gång? I verkligheten eller till exempel på tv? 
Till exempel souvenirer, naturprogram, filmer, böcker...

Varför finns de äldsta fossilen längst ner? 
Fossil hittas i marken. De bildas då en död organism förstenas. Med tiden samlas damm och sand på marken och täcker tidigare lager. De fossil som är närmast ytan är därför de nyaste och ju längre ner vi gräver, desto äldre fossil kan vi hitta.

Vilken betydelse för hur vi förstår världen har det för oss att studera fossil?
Fossilen är väldigt viktiga inom biologin. Tack vare dem har vi lärt oss att det fanns dinosaurier, andra människoarter och många andra organismer som levde förr men inte lever längre. Dessutom kan vi lära oss om utvecklingen av och släktskap mellan olika organismer som lever nu, till exempel kan vi hitta fossil som är urformen till ödlor och ormar. De ser inte riktigt ut som en orm eller en ödla men har delar av båda.

Har du hittat något som liknar fossil? Vad var det i så fall?

s. 54 Saimenvikaren

Vad ser du på bilden? 
En saimenvikare, en säl som bara lever i sjön Saimen.

Har du någonsin sett en säl? Var såg du den i så fall? Vad var det för säl?

Hur hamnade Saimenvikaren i sjön Saimen? 
Efter istiden (för ungefär 8 000 år sedan) var vattennivån högre i Östersjön och Saimen var inte en sjö, utan en del av Östersjön. Då landet började stiga isolerades Saimen från Östersjön och blev en insjö. De sälar som blev kvar i sjön överlevde och har under flera tusen år utvecklats till en egen underart.

Vad påverkar förekomsten av saimenvikare och gråsäl?

Varför är det viktigt att skydda vikarna i Saimen? 
Saimenvikarna är annorlunda än Östersjövikarna och finns bara i Saimen. De kan inte ta sig någon annanstans om förhållandena i Saimen blir dåliga för dem. De är en av bara tre sälar som lever i sötvatten i världen: Saimenvikaren, Ladogasälen (som är en annan underart av vikaren) och Bajkalsälen.

Vad har du hört om gråsälen i vårt land?

Var någonstans i Finland finns det mest gråsälar?

På vilket sätt har förekomsten av gråsäl betydelse för människorna? Är det speciellt bra eller dåligt för någon speciell yrkesgrupp?

Handledning till bilden på sidan 47 

Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.

Eukaryoter
De eukaryota organismerna delas in i fem grupper baserat på skillnader i deras DNA. Inom de olika grupperna är organismerna närmare släkt med varandra än mellan grupperna. Grupperna har ännu inte svenska namn och därför kallar vi dem bara grupp 1–5 här. 

Grupp 1 (Opisthokonta) 
Gemensamt för organismerna i den här gruppen är att de har celler med en flagell i bakre ändan av cellen som de använder för förflyttning, som t.ex. en del svampsporer och djurens spermieceller. De använder andra organismer som mat.

Grupp 2 (Amoebozoa)
Till den här gruppen hör olika typer av amöbor och slemsvampar. De kan byta form när de rör sig och skicka ut pseudopodier, utskott som de använder för att fånga föda och förflytta sig. De flesta organismer i den här gruppen är encelliga, men slemsvamparna har både ett encelligt och ett flercelligt livsskede. De använder andra organismer som mat.

Grupp 3 (Chromalveolata, kromalveolater)
Organismerna i den här gruppen är mycket olika varandra. Deras gemensamma drag är att de har ett gemensamt ursprung för den typ av klorofyll som används och att de flesta organismer har cellulosa i cellväggen. Hit hör både encelliga och flercelliga organismer som ofta är vattenlevande och självförsörjande, såsom brunalger och en del encelliga alger.

Grupp 4 (Excavata)
Till gruppen hör encelliga mikrober med flageller, vanligen åtminstone två stycken. Många är parasitiska, såsom sömnsjukeparasiten. Nästan alla använder andra organismer som mat, förutom de som lever i symbios med en fotosyntetiserande organism.

Grupp 5 (Archaeplastida)
Till den här gruppen hör växterna: rödalger, grönalger, landväxter och den lilla gruppen blåalger. De producerar själva sin mat genom fotosyntes och de har cellulosa i cellväggen. I gruppen finns både en- och flercelliga organismer.

Facit till uppgifterna på sidorna 56–57

1. 
A)
Fisk, orm, fågel, stensöta (ormbunke). Ett av fossilen ser ut som en orm med ben. 

Man antar att ormar saknar ben eftersom deras förfäder klarade sig bättre utan ben till exempel när de bodde i hålor i marken där ben mest var i vägen. Boaormar och pytonormar har fortfarande rester av bakben inne i kroppen! 

Ormen har fram- och bakben. Fågeln har tänder i näbben och klor på vingarna.

2. 
A)
fossil: förstenade avtryck av djur eller växter som inte längre finns

B) eukaryot: kärnorganism

C) variation: olikheter mellan organismer av samma art

3. Växter kan utföra fotosyntes och få energi från solen, djur måste äta andra organismer för att få energi.

4. När en grupp organismer (till exempel fåglar) blir isolerad från resten av populationen kan den nya gruppen utvecklas i en egen riktning, anpassa sig till förhållandena där och få nya egenskaper. När gruppen blir tillräckligt annorlunda kan den inte längre föröka sig med resten av populationen. Den har utvecklats till en ny art.

5. De har olika näbbar och äter olika föda.

A. larv
B. och C. knopp, blomma och frukt
D. frö

Naturligt urval, olika ekologiska nischer för att minska konkurrensen.

6. Alla skeden finns.

Ordförklaringar

  • arké 
  • cellkärna 
  • encellig organism 
  • era 
  • eukaryot 
  • evolutionsteorin 
  • flercellig organism 
  • fossil 
  • fridlyst 
  • individ 
  • naturligt urval 
  • ryggradslöst djur 
  • underart 
  • variation 
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Gör avtryck av snäckskal, löv eller fjädrar

  • I stället för kavel kan man använda en glasflaska. 
  • Lite matolja på snäckskalet och lövet kan hindra det från att fastna i leran så det är lättare att få loss. 
  • Använd inte olja på fjädern.
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.