4. Världen är full av mikrober

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • hurdana de allra minsta organismerna är
  • se skillnad mellan de allra minsta organismerna med hjälp av mikroskop
  • hur viktiga dessa organismer är för människan och hela naturen.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 58–59)

Mikrober finns överallt, de flesta är ofarliga. 

Nyttiga bakterier och jästsvampar: mjölksyrebakterier i fil och ost, jästsvamp i degen som jäser, utanpå och inne i din kropp till exempel i tarmen. 

Inte så nyttiga mikrober och virus: bakterier och/eller virus i snoret i näsduken och på händerna, bakterier i disktrasan.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 61 Yoghurt

Vad ser du på bilden längst ner på sidan?

Vad brukar du äta till frukost?

Vad är egentligen yoghurt? 
Det är en mjölkprodukt som syrats med yoghurtkultur.

Kan du göra egen yoghurt? Hur gör du då?

Brukar du äta yoghurt vid andra tillfällen än till frukost? Varför och när gör du det i så fall?

Vilka nyttiga bakterier finns i yoghurt? 
Mjölksyrebakterier.

Vad gör bakterierna i yoghurten? 
Bakterierna bryter ner sockret (laktos) som finns i mjölken och ger upphov till mjölksyra. Bakterierna får sin energi från sockret och kan växa och dela sig. Mjölksyran ger mjölken en speciell smak och konsistens och den blir då yoghurt.

Vilken betydelse har nyttiga bakterier för oss? 
Vi har nyttiga bakterier på många ställen i vår kropp, mest i tarmen. Där hjälper de oss att smälta maten och att hålla sjukdomsframkallande bakterier borta. De finns till exempel också på huden, i näsan och i slidan. Vi har också nyttiga arkéer och svampceller. I vår kropp finns fler icke-mänskliga celler än mänskliga celler.

s. 67 Jordgubbe med mögel 

Vad finns det på jordgubben?

Skulle du vilja äta den?

Har du någonsin sett mögel? Var då? 

Varifrån kommer mögelsvampen som växer på jordgubben? 
Svampsporerna finns nästan överallt: i luften och på olika ytor. När den yta de hamnar på är lämplig för dem att växa på och det är tillräckligt fuktigt börjar de föröka sig och bilda mycel som syns med blotta ögat.

Varför ska du inte äta mat som det växer mögel på?
När mögelsvamparna växer på mat kan de bilda gifter som är farliga för människan.

Vad påverkar förekomsten av mögel på livsmedel?

Har du någonsin råkat äta möglig mat i misstag?

Hur kändes det då?

Hur kan man göra för att förhindra att det bildas mögel på maten?

s. 68 Penicillin

Vad finns på den här bilden?

Vad är det som personen håller i handen?

Har du hållit i något liknande? När och var i så fall?

Har du fått antibiotika någon gång? 
Möjligen minns de inte. Nämn att det finns många olika typer av antibiotika, inte bara penicillin.

Varför använder vi antibiotika?

Varifrån kommer penicillin? 
Från en mögelsvamp vars vetenskapliga namn är Penicillium. Penicillin är ett gift som mögelsvampen använder mot bakterier.

Vad händer med bakterien som gjort dig sjuk om du tar penicillin? Vad händer med de nyttiga bakterierna i din tarm? 
Penicillinet gör att bakterierna inte kan föröka sig. Bara bakterien inte är resistent, alltså motståndskraftig, mot penicillinet förhindrar det bakterierna från att bli fler. 

Varför ska vi inte äta antibiotika om vi inte är sjuka? 
Antibiotika kan ha samma effekt på nyttiga bakterier i tarmen. Därför är det viktigt att inte ta antibiotika i andra fall än när en läkare säger att du ska. Det kan hjälpa att äta mjölksyrebakterier efter en antibiotikakur för att hjälpa de nyttiga bakterierna bli fler i tarmen.

Vilken betydelse har penicillin för oss människor?

Facit till uppgifterna på sidorna 70–73

1. 
A)
Mikrober finns överallt, de flesta är ofarliga. 

Nyttiga bakterier och jästsvampar: mjölksyrebakterier i fil och ost, jästsvamp i degen som jäser, utanpå och inne i din kropp till exempel i tarmen. 

Inte så nyttiga mikrober och virus: bakterier och/eller virus i snoret i näsduken och på händerna, bakterier i disktrasan. 

Exempel på skadliga mikrober: 

  • Bakterien Bacillus anthracis, som orsakar den dödliga sjukdomen mjältbrand, har även använts som biologiskt vapen.
  • Bakterien borrelia (Borrelia burgdorferi) som sprids via fästingar och orsakar borrelios.
  • Listeria (Listeria monocytogenes) är en bakterie som lever naturligt i jord och vatten som kan orsaka sjukdomen listerios.
  • Mässling är en allmän infektion som orsakas av paramyxovirus. 
  • Fästingburen encefalit (TBE, Kumlingesjuka, fästingburen hjärninflammation) är en hjärninflammation orsakad av TBE-viruset som sprids med fästingbett.
  • HI-viruset (HIV) som orsakar sjukdomen aids om obehandlad.

2. 
A)
Mikroskopiskt liten organism som man inte ser med blotta ögat. Bakterier, arkéer, alger, mögel och jästsvampar är exempel på mikrober. 

B) Arkéerna hör till de nyaste fynden inom biologin. Arkéerna är bakterielika organismer. Arkéerna anses vara urformer till alla eukaryota organismer, också människan. Det forskas hela tiden mer om arkéerna och vi får ständigt ny kunskap om dem.

En arké är en encellig mikroskopiskt liten organism utan cellkärna. Vissa arkéer klarar hård hetta, strålning och köld som skulle ta död på allt annat levande. Arkéer är också en av de tre grupper som allt levande delas in i.

C) En mikrob som bara kan leva och föröka sig inne i andra organismers celler. 

D) En encellig kärnorganism. Amöban ändrar form och gör utskott som den äter med och rör sig med. Amöborna är också en av de fem grupper som kärnorganismerna delas in i. 

E) En liten svans som finns hos vissa encelliga organismer, till exempel ögonalger, som de simmar med.

3. 
A)
Näring, värme och fukt.

B) När omständigheterna är svåra så vilar bakterier. De kan då överleva långa perioder. När omständigheterna blir bra igen vaknar de upp igen. 

C) De försvarar oss mot andra, skadliga bakterier.

4. 
– Jag tvättar händerna ordentligt när jag varit på WC och torkar händerna med handduken som hänger bredvid tvättstället. 
Använd pappershandduk i stället, om det finns mikrober kvar på händerna efter handtvätten så sprids de till handduken och följande person får dem.

– Jag äter otvättade äpplen med skal direkt från butiken. 
Tvätta/Skala alltid frukt och grönsaker innan du äter dem.

– Jag tvättar händerna med tvål före maten och torkar dem med en pappershandduk. 
Ja.

– Jag använder samma pappersnäsduk många gånger för att spara på naturen. 
Nej, bättre att ta en ny eftersom den gamla innehåller mikrober.

– Jag nyser och hostar rakt fram vid matbordet. 
Nej, då sprids mikroberna. Nys/Hosta hellre i en näsduk eller i armvecket.

– Jag stannar hemma från skolan bara den dag jag har kräkts och går till skolan nästa dag. 
Nej, man ska stanna hemma minst en symtomfri dag.

– Jag tvättar inte alls händerna, utan använder handsprit i stället. 
Virus förstörs inte av handsprit utan det är bäst att tvätta händerna med tvål och vatten.

5. 
B) Att ett livsmedel möglar kan fördröjas eller förhindras genom sval och torr förvaring. Man kan tillsätta konserveringsmedel till exempel när man kokar sylt/saft.

C) Mögel växer i hus som är fel byggda eller som annars är fuktiga. 

6. 
A) När jästcellerna förökar sig och andas uppstår koldioxidgas. Gasbubblorna gör att degen jäser upp och blir luftig.

B) Bakverket blir platt, det stiger inte alls.

C) Socker/sirap/honung.

D) Jästsvampcellerna dör i alltför höga temperaturer.

E) Om förhållandena är dåliga för jästcellernas tillväxt, till exempel om det är för torrt, kan jästcellerna gå i vilostadium. Jästceller i vilostadium är mycket tåliga. För att torrjäst ska fungera igen måste den väckas med lite varmare vätska än den som används tillsammans med färsk jäst.

7.

  • surkål: mjölksyrebakterier
  • kimchi: mjölksyrebakterier
  • fil: mjölksyrebakterier
  • ost: mjölksyrebakterier (mögelost även mögelsvampar)
  • rågbröd med surdeg: jästsvampar och mjölksyrebakterier
  • kombucha-te: jästsvampar och bakterier

Ordförklaringar 

  • amöba 
  • antibiotika 
  • jäst 
  • molekyl 
  • mögel 
  • parasit 
  • virus
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

    Forskningskort

    Tillverka jästballonger

    Jästen är en levande organism som andas och behöver energi. Vid cellandningen förbrukar jästsvamparna sockret som energi och syret till förbränningen och avger koldioxid. Koldioxidgasen får ballongen att fyllas.

    Om vattnet är alltför kallt vaknar inte jästen, men om det är för hett dör jästen och då fungerar inte processen. Utan socker har jästen ingen näring.
    Se till att ballongen sitter tätt över flaskans mynning så inte koldioxidgasen läcker ut.

    Om det verkar som om inget händer på 30 minuter kan det hjälpa att sätta flaskan i ett varmt vattenbad.

    Bilaga

    Pdf-dokument att skriva ut.