2. Fröväxterna förökar sig genom pollination

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • hur fröväxterna förökar sig
  • varför fröväxter har blommor
  • hur frön och frukter utvecklas
  • hur fröna sprids.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 20–21)

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: räv, stackmyror.

Växter: timotej, ängssyra, smörblomma, maskros, gråfibbla, blåklocka, lönn, vinbär, örnbräken, hägg, ängskovallens frön (myrorna bär på dem).

En del maskrosor blommar, medan andra är utblommade och har bildat frön. Insekter lockas till blommorna för att blommor har nektar som insekterna äter. Samtidigt hjälper de med pollinationen.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 22 Skogsbrand 

Vad handlar bilden om?

Vad tror du har hänt på bilden? 

Hur tror du skogsbränder vanligen börjar? 
Till exempel från ett blixtnedslag, men i Finland oftast från brasor eller till och med tobaksfimpar.

När tror du skogsbränder vanligen händer?
Då det är torrt och varmt, vanligtvis på sommaren.

Vilken inverkan kan skogsbränder ha på människor?

Vad kan påverka det som syns på bilden?

Vilka nya ord och begrepp hittar du på bilden?

Vad tror du händer med träden under en skogsbrand? 

Varför tror du att det snabbt börjar växa nya växter efter en skogsbrand? 
Det kan komma mer ljus ner till marken eftersom trädens blad inte täcker himlen. En del frön behöver eld för att gro, så de börjar snabbt gro efter en brand. Snabbt växande växter kan erövra stora områden och få allt ljus och näring för sig själva ett tag.

s. 26 Pollination 

Vad handlar bilderna om? 
Bilderna handlar om hur växter förökar sig och de olika sätt som det kan ske på: med vind, vatten, djur, eller genom att växten förökar sig med sig själv.

Vad känner du igen på bilderna?

Vilket fenomen behandlar bilderna? 
Fenomenet i fråga är pollination, alltså förökning hos växter. Pollineringen kan ske på många olika sätt men sist och slutligen handlar det om att pollen når en äggcell och de smälter ihop.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att beskriva pollination?

Vilken betydelse har fenomenet för oss människor och för omgivningen? 
Pollination är livsviktigt för alla djur eftersom det är så växter förökar sig och alla djur är beroende av växter på ett eller annat sätt. För oss människor så är pollination väldigt viktigt eftersom det är så vi får mat åt oss själva och de djur vi äter eller bor med.

Vad kan påverka hur väl pollinationen fungerar?
Har du själv sett pollination ske, till exempel pollen i vatten eller på bilen, eller bin som är täckta i pollen?

s. 29 Hund och kardborre 

Vad handlar bilden om? 

Vad känner du igen på bilden?

Vilket fenomen behandlar bilden? 
Bilden handlar om hur växters frön sprider sig till nya ställen.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Vad påverkar det som sker på bilden?

Vilken betydelse har fenomenet för människor och omgivningen? 
Att frön sprids på många olika sätt betyder att de kan börja växa på nya ställen och ersätta växter som dött. Det är bra, eftersom vi inte kan leva utan växter och när klimatet förändras så kan växter som klarar sig i det förändrade klimatet kanske nå nya ställen. Det kan också vara dåligt om det växer till exempel ogräs i stället för odlade växter eller om växter börjar växa på för oss opassliga ställen. 

Har frön någonsin fastnat i ditt hår eller på dina kläder?

Facit till uppgifterna på sidorna 32–35 

1. 
A)
Med vinden (maskros, lönn), med insekter (myrorna bär frön), med räven (kardborrar som fastnar i pälsen), fröna blir uppätna av djur och hamnar med avföringen på en ny plats (räven äter måbär). Växter kan spridas långt från sin ursprungliga växtplats och de har större chans att överleva om de inte bara finns på ett ställe.

2. Det går att tänka på olika sätt kring när livscykeln börjar. Här presenteras tre alternativ.

Alternativ 1
5 Blomman utvecklas och bildar pollenkorn.
4 Plantan gror.
2 Pollenkornet befruktar äggcellen.
3 Fröet mognar.
1 Pollenkornet landar på pistillen. 

Alternativ 2
2 Blomman utvecklas och bildar pollenkorn.
1 Plantan gror.
4 Pollenkornet befruktar äggcellen.
5 Fröet mognar.
3 Pollenkornet landar på pistillen. 

Alternativ 3
4 Blomman utvecklas och bildar pollenkorn.
3 Plantan gror.
1 Pollenkornet befruktar äggcellen.
2 Fröet mognar.
5 Pollenkornet landar på pistillen. 

3. 
A)
Pollination betyder att pollen från en växt förs till äggcellerna i en annan växt (utom vid självpollinering då det sker i samma blomma).

B) Vindpollination, vattenpollination, djurpollination, självpollination.

4. 
A) 
kronblad

B) ståndare med pollen

C) pistill med äggceller

D) foderblad som skyddar knoppen innan den slår ut

5. 
A)
Fröets hårda och täta skal skyddar den lilla grodden mot torka och hetta.

B) Många växters frön finns inne i frukter som både människor och andra djur vill äta. När någon äter frukten förs fröna ner i magen. Många frön klarar sig länge i magen på den som ätit fröet. Frön tål syrorna i tarmen bra och transporteras till nya platser med avföringen. På det sättet kan frön från till exempel plommon, körsbär, hallon och andra frukter spridas långt från sin ursprungliga växtplats med avföring eller med avfall.

5.  
1. Ett frö. 

2. Fröet gror. 

3 och 4. Plantan växer och blir ett stort träd. 

5. Blommorna lockar till sig bin som pollinerar blommorna. 

6. Frukten utvecklas. Inne i den finns nya frön. 

7. Det gamla trädet dör och förmultnar så småningom.

6. Pistillen – bildar äggceller.

Ståndaren – bildar pollen. 

Foderbladen – skyddar den växande knoppen.

Kronbladen – lockar insekter med doft och färg.

Äggcellen – utvecklas till ett frö.

8.
Husmossa, vetenskapligt namn Hylocomium splendens

Användes förr som tätning mellan stockarna i timrade hus, har även en bakteriedödande effekt.

Stensöta, vetenskapligt namn Polypodium vulgare
Roten användes förr i medicin till exempel som slemlösande medel, smakar lakrits.

Kelp, vetenskapligt namn Laminaria
Som gödsel, djurfoder, i hudvårdsprodukter, man kan utvinna jod ur den.

Svampgurka, vetenskapligt namn Luffa aegyptiaca
Tvättsvamp.

Ordförklaringar 

  • djurpollination 
  • knopp 
  • könlös förökning 
  • pistill 
  • pollen 
  • pollination 
  • självpollination 
  • ståndare 
  • vattenpollination 
  • vindpollination 
  • äggcell
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort 

Hur är fröet uppbyggt?

  • Frön med hullingar eller klibbiga frön fastnar i päls och fjäderdräkt på djur och sprider sig över stora områden.
  • Frön som finns i frukter och bär blir uppätna och kan gå hela igenom djurens matspjälkningskanal. När de sedan följer med ut med avföringen kan de gro och har dessutom gödsel omkring sig.
  • Ärter, bönor och jordnötter äts och tuggas oftast av djuren, så då förstörs fröet.
  • Vissa djur gömmer frön och skapar sig matförråd, då kan fröna glömmas bort och börja gro och spridas på detta sätt.
  • Frön innehåller bara lite vatten för att klara sig länge (vissa frön klarar sig hundratals år, till och med tusentals år) innan de börjar gro.
  • Ett frö gror när det hamnar i en gynnsam miljö där det finns tillräckligt med fukt. Genom att blötlägga frön startar man groningsprocessen. Efter det överlever inte fröet länge om det inte kommer i gynnsam jord.
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.