3. Roten, stammen och bladet har olika uppgifter

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • vad en växt behöver för att kunna växa
  • hur växterna tar upp vatten och näringsämnen ur marken och transporterar dessa
  • hur växtens gröna delar producerar energi, socker och syre.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 36–37)

Koldioxid: bladen.

Solljus: bladen.

Näringsämnen lösta i vattnet: rötterna.

Arter på den inledande illustrationen:

Växter: kamomill, tall, svalört.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 39 Hyfer 

Vad ser du på bilden?

Vilket fenomen behandlar bilden? 
Bilden visar mykorrhiza, som bildas vid samarbete/symbios mellan träd och svampar.

Känner du igen något på bilden?

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Varför tror du att växten och svampen samarbetar? Vad får de ut av det? 

Vilken betydelse har mykorrhiza för växten, för svampen och för oss? 
Växten får en större yta att suga upp vatten med och också skydd mot sjukdomar. Svampen får socker från trädet. Det här gör att träd kan leva på ställen de annars inte kunnat leva på, vilket är bra för oss människor, för vi använder träd på många olika sätt. 

s. 40 Vissnande växt 

Vad finns på bilden?

Vad händer på bilden?

Vilket fenomen behandlar bilden? 

Varför gör brist på vatten att växten faller ihop?
Vattnet i stammen gör att växten hålls upprätt. När det inte finns tillräckligt med vatten blir stammen mjuk.

Varför är det ett problem? 
Växten kan inte hålla upp sina blad mot ljuset och blommorna åt pollinatörerna. Om växten inte får vatten på länge kan den dö.

Vad kan du göra för att få växten att återhämta sig? 

Har du sett en växt vissna någon gång? 

s. 43 Fotosyntes 

Vilket fenomen behandlar bilden? 
Bilden handlar om fotosyntes och de ämnen som växten behöver för att utföra fotosyntes och de ämnen den producerar.

Vad ser du på bilden?

Vad känner du igen på bilden? 

Vilka nya ord och begrepp hittar du på bilden?

Varför avger växten syre och vatten? 
Växten avger syre för att den producerar mer än den behöver. Den avger vatten om den tagit upp mer än den behöver med sina rötter.

Vad behöver växten för fotosyntes? 
Koldioxid och ljus.

Vad producerar växten vid fotosyntes? 
Socker och syre.

Varför är bladen gröna? 
De delar av växtcellerna som fotosyntesen sker i, kloroplasterna, är gröna och bladen är fyllda med dem.

Facit till uppgifterna på sidorna 46–49 

1. 
A)
Kamomillen har relativt liten rot, tallen har en pålrot som går djupt ner i marken och svalörtens rötter har knölar.

De har olika funktioner. Kamomillens mindre rot räcker till för att hålla växten upprätt, tallens rot ska hålla det stora trädet upprätt och se till att det får vatten även under torra somrar, svalörten förökar sig med rotens knölar. 

Roten växer också och tränger djupt ner i marken.

2. 
A)
Rothåren ökar rötternas yta så att växten effektivare kan ta upp vatten och näringsämnen.

B) Tall, björk.

3. 
A)
Rör som leder vatten (och fotosyntesprodukter) inne i växten.

B) Små hål som finns i bladen (oftast på undersidan) som släpper ut vattenånga och syre samt tar in koldioxid.

4. 
A)
Vatten, koldioxid.

B) Syre, vattenånga (koldioxid vid cellandning).

C) Solen.

D) Sockret innehåller energi till växtens alla livsprocesser. Sockret fungerar också som råvara för växten när den bygger upp proteiner, fetter och olika färgämnen.

5. A) 

Rotens egenskaper  Maskros Gräs
Är roten lätt eller svår att dra upp? svår, brister lätt lätt, går inte av så lätt
Är roten lång eller kort? tjock rak pålrot tunn rot, kan vara förgrenad
Rita eller beskriv rotens form. rak pålrot, liknar en tunn, blek morot lång och smal, växer ofta horisontellt, kan vara flera meter!


B) Maskrosens blad har en tjock mittnerv, bladet är större och bredare än gräsets blad. Maskrosblad har flikiga kanter, gräsets blad är långa och smala med raka sidor. Gräs kan kännas sträva (inte alla), maskrosbladet är glatt.

6. 
A)
Man ser alla skeden från frö till växt till frukt (rotknölar).

B) Frukten/Fröna (till exempel när man framställer olivolja pressas hela frukten, solros- och rybsolja framställs ur växtens frön).

C) Roten.

D) Rotknölarna.

E) Frön.

F) Bladen.

Ordförklaringar 

  • cellandning 
  • klyvöppningar 
  • stärkelse 
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort 

Hur avdunstar vatten från växter?

Växter tar upp vatten genom sina rötter och avdunstar (transpirerar) vatten genom klyvöppningar på bladens undersida. En stor björk kan transpirera upp till 500 liter vatten varje dygn. Regnskogens träd avger så mycket vattenånga att de faktiskt skapar sitt eget regn när vattenångan kondenseras!

Om det är varmt och ont om vatten kan växterna stänga sina klyvöppningar för att minska transpirationen.

Vattenångan som trädet släpper ut genom klyvöppningarna syns som imma på plastpåsens insida. När man kyler ner påsen med ångan i kylskåpet kondenseras vattenångan till vatten i flytande form.

Tulpanexperiment

Saltvatten ”drar ut” vatten ur växternas celler och gör så att växten torkar och börjar sloka. Ju saltare vatten, desto mer torkar det ut växten. Fenomenet har att göra med begreppet osmos. Därför ska man inte vattna med saltvatten i trädgården.

Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.