1. Djuren har olika sätt att klara sig

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • att det finns många djurarter i världen
  • att djuren kan klassificeras
  • jämföra vilka egenskaper som är gemensamma för olika djurarter och vilka egenskaper som skiljer sig mellan djurarterna
  • hur djur förökar sig
  • hur djur överlever i olika livsmiljöer.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 10–11) 

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: koraller, anemoner, svampdjur, sjöstjärna, bläckfisk, dykande människa, sköldpadda, rocka, havsborstmask, iltärna, trollsländor, fregattfågel.

Växter: alger.

Man kan klassificera organismerna till exempel så här: djur/växter, ryggradslösa/ryggradsdjur, simmande/flygande djur, vattenlevande/landlevande djur, nässeldjur/svampdjur/blötdjur/fiskar/kräldjur (även fåglar) /däggdjur.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 12 Manet 

Vilken organism kan du se på bilden?

Var lever den?

Varför tog det så länge innan maneten upptäcktes? 
Maneten lever mycket djupt nere i havet, dit det är svårt för människor att ta sig. Maneten är också ganska liten.

Hur tror du bilden har tagits?

Vilka nya ord och begrepp kan du hitta på bilden eller behöver du för att berätta om bilden?

Hur tror du att maneten fångar sina byten? 
Forskare vet inte ännu hur den jagar, men det är mycket troligt att den använder sina tentakler för att fånga små djur.

Har du själv sett en manet någon gång?

s. 18 Människans skelett 

Vad föreställer bilden? 

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Vilka skelettdelar känner du igen? Kan du namnge dem?

Varför ser skelettet ut som det gör?
Till exempel, varför ser revbenen ut som en bur? Skelettet både stöder kroppen och skyddar de inre organen, som till exempel lungorna och hjärnan.

Varför tror du att vi har brosk mellan ryggkotorna? 
Brosk är mjukare än skelett och ger flexibilitet.

Har du någonsin sett ett skelett eller en del av ett skelett?

Har du skadat dig någon gång och blivit röntgad? Har du då fått se bilder av ditt eget skelett? Vilken del var det så som du fick se?

s. 26 Koraller 

Vad handlar bilden om?

Vilket fenomen behandlar bilden? 

Var tror du bilden är tagen?

Var lever koraller? 
I havet, vanligen ganska nära ytan. De formar ofta korallrev och lever i kolonier.

Varför producerar koraller så stora mängder könsceller? 
Koraller kan inte röra på sig, så för att öka chansen för att olika korallers könsceller ska möta varandra i vattnet måste de producera väldigt stora mängder könsceller.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Vilken inverkan kan koraller och korallrev ha på andra organismer och på människor?

Har du någonsin sett koraller, till exempel i ett akvarium?

Varför diskuterar forskare korallreven och deras framtid? 

s. 29 Blåvingefjärilens metamorfos

Vad känner du igen på bilden?

Har du sett fjärilar i naturen? Var någonstans var det och vilken tid på året?

Vad handlar bilden om? 
Den handlar om fjärilens livscykel. Alla fjärilar har samma livscykel, men olika insekter har olika typer av livscykel. Bilden visar fjärilarnas liv från att de föds som ägg och utvecklas till larv, till puppa och till slut till vuxen.

Vilka nya ord och begrepp hittar du på bilden?

Vad tror du en vuxen fjäril äter? 
Vuxna fjärilar äter vanligen nektar, pollen och ruttnande frukt.

Vad äter en fjärilslarv? 
Fjärilslarver äter huvudsakligen växters blad.

Vad kan påverka fjärilens livscykel?

Har du sett en fjärilslarv någon gång? Hur såg den ut?

Vilka fjärilsarter känner du igen? Beskriv hur de ser ut.

Facit till uppgifterna på sidorna 32–33 

1. 
A)
Fiskar andas med gälar och har fenor att simma med. Måsfåglar har simfötter. Sköldpaddor har hårda näbbar som de kan slita alger från stenar med. Bläckfiskar har sugfötter som hjälper dem att hållas fast på underlaget, men de känner också smaker med sina sugfötter. Koraller har tentakler som de kan fånga mat med och de lever också i symbios med dinoflagellater, encelliga organismer som kan utföra fotosyntes. Svampdjuren fäster sig vid underlaget för att kunna pumpa vatten genom kroppen. Rockor är platta, vilket gör det lättare för dem att äta bottenlevande djur. Havsborstmaskar har borst på sidorna som gör det lättare för dem att röra på sig.

Fiskar äter plankton, andra fiskar och ryggradslösa djur samt alger. De kan ligga i bakhåll eller jaga aktivt, antingen i stim eller ensamma. Fiskar som äter ryggradslösa bottendjur bökar med munnen i bottnen och söker mat. Måsfåglar äter fisk som de störtdyker ner efter och fångar med näbben. Anemoner och koraller fångar plankton ur vattnet med sina fångsttentakler. Korallerna lever också ofta i symbios med fotosyntetiserande alger, som ger dem näring. Sköldpaddor använder sin hårda näbb för att skrapa alger från hårda ytor. Sjöstjärnor använder sina armar för att öppna musslor. Svampdjur pumpar vatten genom sin kropp och filtrerar ut näringsämnen. Trollsländor fångar flygande insekter.

2. 
A)
Alla djur förökar sig, föds, växer och dör. Djur äter växter och andra levande organismer. De behöver mat för att fungera och växa men de producerar också avfall.

B) Djurens sinnen, beteende och utseende. De egenskaper som hjälper djuren att passa in i sin livsmiljö på bästa sätt, det vill säga de anpassningar till livsmiljön som djuren har, hjälper djuren att överleva. Till exempel rovfågeln har bra syn, fladdermusen har en sorts ekolod, fisken har ett sidolinjeorgan, räven har skarp hörsel, hunden har utmärkt luktsinne.

3. 
A)
Kroppstemperaturen är alltid densamma oberoende av omgivningens temperatur. 

B) Kroppstemperaturen är densamma som omgivningens temperatur.

C) Befruktning som sker inne i honans kropp efter att hanen överfört spermier till honan. Befruktningen sker då spermien och ägget smälter ihop. Finns till exempel hos kräldjur och däggdjur.

D) Befruktning som sker då honor och hanar sprutar eller lägger sina könsceller till exempel i vattnet. Befruktningen sker alltså utanför honans kropp. Till exempel fiskar och groddjur har yttre befruktning.

5. 
A)
Varma kläder när det är kallt, röra på sig. Svala, tunna kläder när det är varmt, dricka tillräckligt.

B) Fryser, huttrar eller svettas.

Ordförklaringar 

  • befruktning 
  • blötdjur 
  • dvala 
  • däggdjur 
  • ekolod 
  • embryo 
  • fullständig metamorfos 
  • inre befruktning 
  • jämnvarma djur 
  • leddjur 
  • lek 
  • metamorfos 
  • mjölke 
  • nässeldjur 
  • parning 
  • ringmaskar 
  • rom 
  • ryggradsdjur 
  • ryggradslösa djur 
  • sperma 
  • spermie 
  • vävnad 
  • yttre befruktning 
  • yttre skelett
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Gör en burkfälla för småkryp

  • Det är främst mångfotingar, myror, tvestjärtar och marklevande skalbaggar såsom jordlöpare som brukar hamna i dessa fällor. 
  • Släpp ut djuren efteråt. 
  • Det är bra att gräva ner flera fällor på lite olika ställen, eftersom man då har en större chans att fånga olika djur.
  • En bestämningsnyckel hjälper när man ska artbestämma (finns även i mobilversion). Den kan hittas på internet med sökorden arthropoda svenska insekter. 
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.