10. Människan har ansvar för naturen

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • fundera på förhållandet mellan människan och naturen
  • metoder för att skydda enskilda arter och ekosystem.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 136–137) 

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: räv, fälthare, dvärgmus, vanlig groda, katt, rådjur, sparvhök, människa.

Samma djur förutom katt, dessutom fler fåglar och även älg, rådjur, björn, varg.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 138 Växtätare

Vilka olika djur kan du se på bilden? Känner du igen något av dem?
Till exempel zebra, gnu, stork.

Vad pågår på bilden? 

Vilka djurgrupper hör djuren på bilden till? 
Däggdjur, kräldjur/fåglar.

Varifrån är bilden? 

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du någonsin sett något av djuren?

Vad är en växtätare?

Vilka växtätande djur har du sett?

s. 141 Isbjörn

Vad syns på bilden?

Vilket djur syns på bilden?

Vilket fenomen behandlar bilden?
Klimatförändringen och dess inverkan på olika arter.

Varför är det svårare för isbjörnen att jaga när det finns mindre is? 

Varifrån är bilden? 

När har bilden tagits? 

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du någonsin sett en isbjörn?

Vilken inverkan har fenomenet på omgivningen, på andra organismer och på människan?
Klimatförändringen kan ha stor inverkan på många arter, inklusive människan. Vädret kan bli mer extremt, alltså mer extrema stormar, torka, översvämningar, havsvattennivån kan stiga, vilket exempelvis kan leda till att många människor måste lämna sina hem, arter kan vara tvungna att flytta till nya områden.

s. 143 Paddlare

Vad händer på bilden?

Vad känner du igen på bilden?

Vad gör personen på bilden?
Hen är ute på havet och paddlar, hen tittar på fåglar, och så vidare.

Vad har naturskydd att göra med bilden? 

Vad betyder naturskydd?

Tycker du om att vara ute i naturen? Vad tycker du om att göra där?

Vilken inverkan har naturskydd på omgivningen, andra organismer och människan?

Facit till uppgifterna på sidorna 144–145 

1. 
A)
För mycket människor och trafik, föroreningar och besprutning, dåligt med föda eftersom det växer endast en art på åkern. När det saknas vilda blommande växter finns det få insekter (som delvis redan minskat på grund av besprutningen) och då minskar antalet insektsätande fåglar och andra djur. 

På åkrar till exempel fälthare, räv, hökar, hjortar, rådjur, sorkar. I städer till exempel duva, gråsparv, ekorre, kaja, räv, igelkott, talgoxe, fiskmås, skrattmås, skata.

Genom att odla ekologiskt, genom att grunda nationalparker och andra naturskyddsområden, genom att fridlysa arter och restaurera hotade arters livsmiljöer.

2. 
A)
Alla arter i ett område har betydelse för varandra. Ett ekosystem med hög biodiversitet är stabilare och klarar sig bättre när det kommer tillfälliga störningar (torka, stormar, sjukdomar och så vidare).

B) Genom att grunda nationalparker och andra naturskyddsområden, fridlysa arter och restaurera hotade arters livsmiljöer, grunda fröbanker, föda upp hotade djur i djurparker och plantera ut dem i naturen, odla växter i botaniska trädgårdar, genom att öka medvetenheten hos människor.

3. 
A)
Antalet människor på jorden ökar hela tiden och det behövs nya bostadsområden, dricksvatten, odlingsmarker, gruvor, industriområden och vägar. Orörda naturområden får ge plats för bosättning, odlingsmark och vägar.

B) Människan förändrar miljön: nya bostadsområden, odlingsmarker, gruvor, industriområden, vägar, dammar, jakt, fiske, klimatförändringen, gifter, invasiva arter som sprids med människan.

C) Besprutning av odlingar med insektgifter, insekterna får även svårt att hitta mat och platser där de kan vila, övervintra och föröka sig.

D) Sämst går det för dem som är anpassade till polarområden och kyla. Isbjörnen är beroende av flytande isflak där ungarna kan vila och saimenvikaren behöver snö där den kan bygga en grotta åt sin unge. När snön och isen minskar får de här och många andra arter det svårt att klara sig och föröka sig.

5. I slutet av 1900-talet höll havsörnen på att dö ut i Finland på grund av att människor använde miljögifter. Tack vare lagar som förbjöd gifterna och många frivilliga som matade örnarna med giftfri mat har arten återhämtat sig.

År 2018 kläcktes ca 450 havsörnsungar i Finland (källa WWF). År 2019 ändrades havsörnens status i Finland till livskraftig tack vare det långsiktiga naturvårdsarbetet.

Ordförklaringar 

  • biodiversitet 
  • nationalpark 
  • övervintring 
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort 

Kasta frisbee och räkna arter!

  • Tänk på säkerheten. Man kan också bara lägga ut snöret om man inte vill kasta frisbeen.
  • Tanken är att jämföra artantalet till exempel på en gräsmatta med andra, mer naturliga platser med större biodiversitet. 
  • Fundera gärna på begreppen mångfald, biodiversitet, monokultur.
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.