2. Vatten är en krävande livsmiljö

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • om vatten som livsmiljö
  • vilka egenskaper som utvecklats hos vattenlevande djur.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 34–35) 

På sommaren är det ljust och kan bli alltför varmt i vattnet, övergödning och hög temperatur kan leda till algblomning. Det finns mycket fler aktiva djur, så risken att bli byte åt ett annat djur är större. Många djur förökar sig på sommaren och deras ungar kan bli mat åt andra.

På vintern är det kallt, mörkt, det ligger ett istäcke på vattnet och det kan bli dåligt med syre i vattnet samt brist på föda.

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: storspigg med bo (hanen sköter boet), abborre, vattenskorpion, utter.

Växter: ålnate, tarmalger.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 37 Pingvin

Vad handlar bilderna om? 

Vilket djur finns på bilderna?

Hur vet du att pingvinen är en fågel? 
Den har vingar och näbb.

Varifrån tror du bilderna är?

Varför tror du pingvinerna är så snabba i vattnet? 
Under evolutionens gång har de anpassat sig till att fånga mat i vattnet.

Vilka anpassningar till ett liv i vatten har pingvinerna?

Vilka anpassningar till ett liv på land har de?

Har du någonsin sett en pingvin?

s. 39 Gälar

Vad ser du på bilden?

Hur andas fiskar?

Vilken fisk syns på bilden
Gädda. 

Vilka kännetecken ser du som gör att du känner igen fisken? Känner du igen något annat på bilden?

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Varför är fiskens gälar röda?

Vilket fenomen behandlar bilden? 
Bilden visar gälar, som fiskar använder för att kunna andas under vatten. Andra vattenlevande djur använder andra sätt, som att gå upp till ytan för att andas.

Har du någonsin sett gälar? Var då?

Facit till uppgifterna på sidorna 41–43 

1. 
A)
Fiskarna simmar med fenorna, insekterna med sina ben, uttern simmar med fötterna och hela kroppen.

Spiggen, abborren: med gälar.

Vattenskorpionen: med andningsrör i baken.

Uttern: med lungor när den är ovanför vattenytan.

2. Vatten är tätare än luft och bär upp föremål bättre.

3. Vatten är som tyngst vid +4 grader. Bottenvattnet är +4 grader hela vintern och fryser inte till is. 

4. Gälar, genom huden, kräftdjur kan ha fransiga utskott.

5. 
A)
Båda är spolformiga och har grå färg. Ubåten är större, hajen har en spetsig stjärtfena medan ubåten har en propeller. Hajen har större omkrets på mitten medan ubåtens omkrets är jämn.

B) Spolformen minskar vattnets motstånd och sparar energi. Grå färg ger kamouflage.

6. 
A)
Fötternas yta är liten och bryter (”skär ett hål i”) vattenytans ytspänning.

B) Magen har stor yta och bryter inte vattnets ytspänning.

Ordförklaringar 

  • aggregationstillstånd 
  • glaciär 
  • klimatförändringen, den globala uppvärmningen 
  • ytspänning 
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Kan ett ägg flyta?

Ja. Saltvatten har en högre densitet än ägget. Saltvattnet är tyngre än sötvattnet, så det lägger sig i bottnen. Sötvattnet lägger sig i ett lager ovanpå saltvattnet om man häller försiktigt så det inte blandas om. Då kommer ägget att flyta precis i gränsen mellan söt- och saltvattnet. Man kan använda en matsked som hjälp när man häller i sötvattnet. Då håller man skeden vid vattenytan och låter sötvattnet försiktigt rinna ner på skeden i glaset. Då är risken mindre för att vattenlagren ska blandas. 

Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.