3. Många ryggradslösa djur lever i vatten

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • hur de ryggradslösa djuren har anpassat sig till ett liv i vatten
  • om skräddarens, musslans, snäckans och kräftans liv.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 44–45) 

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: dykare, ryggsimmare, skräddare, hästigel, dammsnäcka, sötvattensvamp, vattenspindel, signalkräfta och trollsländslarv.

Växter: notblomster, kransalg, vit näckros.

Ryggradslösa djur: dykare, ryggsimmare, skräddare, hästigel, dammsnäcka, sötvattensvamp, vattenspindel, signalkräfta och trollsländslarv.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 47 Blåmussla

Vad finns på bilden?

Vad händer på bilden? 
Blåmusslorna filtrerar plankton, som är deras föda, ur vattnet.

Vilket fenomen behandlar bilden? 

Var lever blåmusslor?

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Vad betyder filtrera?

Har du sett en blåmussla, eller någon annan slags mussla, någon gång?

s. 50 Sötvattenssvamp

Vad finns på bilden?

Vad känner du igen på bilden? 

Vilka nya ord och begrepp hittar du på bilden?

Hur tror du sötvattenssvampen känns?

Har du någonsin sett ett svampdjur?

Varför är sötvattenssvampen grön? 
Den lever ihop med fotosyntetiserande alger.

Hur vet vi att sötvattenssvampen, och andra svampdjur, är djur? 
Till exempel genom att titta på cellens uppbyggnad eller genom att göra genetiska undersökningar av släktskapet med andra organismer.

Vilken inverkan har sötvattenssvampen på andra organismer? 
Till exempel: den fungerar som skydd åt insektslarver, den lever i symbios med alger.

Facit till uppgifterna på sidorna 52–53 

1. 
A)
Dykaren och ryggsimmarens ben liknar paddlar och de simmar därför bra. Vattenspindeln bygger en dykarklocka under vattenytan som den fyller med luft så den kan stanna länge under ytan. Signalkräftan andas med gälar och har ”simben” under stjärten. Skräddaren har hår på benen som gör att den kan gå på vattenytan tack vare ytspänningen. Dammsnäckan andas med en lunga och måste hämta luft vid ytan men kan stanna länge under ytan.

Vattenspindel, skräddare, trollsländans larv när den blir vuxen.

2.
A)
Den springer på vattenytan med de två bakre benparen (den ror med det mittersta paret och styr med det bakre). Den utnyttjar ytspänningen och fötterna är täckta av vattenavstötande hår.

B) Skräddarens fötter uppfattar minsta lilla vibration i ytspänningen. På så sätt hittar den insekter som fallit ner på vattenytan. Sedan griper den tag i bytet med det främre benparet och suger ut näringen ur bytet med sin sugsnabel.

3. 
A)
Växtdelar, andra djur och dött material som sjunkit ner från vattenytan.

B) Insekter och andra ryggradslösa djur den fångar på vattenytan.

C) Planktondjur den filtrerar ur vattnet.

4.
A)
Alla är anpassade till vattenliv. Alla är ryggradslösa djur. Alla har ett hårt yttre ”skal” (exoskelett) även om skräddarens är ganska mjukt jämfört med de andras.

B) De äter olika föda. Blåmusslan hör till blötdjuren, de andra till leddjuren och de har ben att röra sig med. Kräftan och blåmusslan andas med gälar, skräddaren har så kallade trakéer eller andningsrör. Blåmusslans skal växer med musslan medan kräftan byter skal när det gamla blir för litet. När skräddaren växer ömsar den skinn, den har så kallade ofullständig metamorfos utan puppstadium. De små unga skräddarna kallas nymfer och ser ut som skräddare i miniatyr. Blåmusslan lever i brack- och saltvatten medan flodkräftan lever i sötvatten, skräddaren kan leva i söt- och saltvatten.

6.

Pdf-dokument att skriva ut.

Målsättningen med affischerna (uppgift 6, s. 53) är att skapa en helhet med olika affischer som slutprodukt. Affischerna kan användas exempelvis på följande sätt: utställning, naturstig med tankekartor och frågor, en bok som beskriver olika grupper inom djurvärlden.

Ordförklaringar 

  • filtrera 
  • koloni 
  • plankton 
  • revir 
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Hur ser kräftan ut inuti?

Se pdf:en Kräftan.

Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.

På sidan 1 i pdf-dokumentet hittar du kräftans delar, alltså facit till punkt 2 på forskningskortet.
På sidan 2 i pdf-dokumentet hittar du kräftans inre organ, alltså facit till punkt 5 på forskningskortet.

Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.