4. Fiskar är perfekt anpassade till ett liv i vatten

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • hur fiskarna har anpassat sig till ett liv i vatten
  • hur fiskarnas sinnen fungerar.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 54–55) 

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: hammarhaj, rävhaj, sugfiskar (på hajarna), rockor, guldmakrill.

Likheter: Grå färg, mörkare ryggsida, ljusare buk, hajarna och makrillen har spolformad kropp samt fenor.

Skillnader: Hammarhajen har annorlunda huvud än de andra hajarna, rockan är platt och har fenor som liknar vingar och en långsmal svansliknande stjärt. Guldmakrillen har ett stort, klumpigt huvud.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 56 Abborrar

Vad känner du igen på bilden?

Vilket djur finns på bilden?

Vad handlar bilden om?

Vad använder abborren fenorna till? 
Till att simma och styra.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Varför tror du att abborrens ryggfena är taggig? 
Den fungerar som försvar mot rovdjur, såsom fåglar och till och med andra abborrar.

Varför tror du att abborren är randig?

Har du någonsin sett en abborre?

Vilka andra fiskar har du sett? Vilka andra fiskar lever i våra hav och sjöar här i Finland?

s. 60 Spigg

Vad handlar bilden om? 

Vad känner du igen på bilden?

Har du sett något liknande någon gång?

Har du sett en spigg någon gång?

Många barn fångar spiggar i spigghåvar. Gjorde du det som barn? Hur kändes spiggarna när du tog i dem?

Varför blir spigghanens mage röd? 
Spigghonorna lockas till hanar med röda magar. De väljer att lägga sina ägg i ett bo som en hane med röd mage har byggt.

Vad kommunicerar storspiggshanen åt honan när hans mage blir röd?
Att han är färdig att para sig och att honan kan få friska ungar med honom.

Hur stor tror du spiggen är?

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Facit till uppgifterna på sidorna 63–67 

1. 
A)
Hajar äter till exempel fisk, fåglar, sälar, kräftdjur och blötdjur. Rockor äter till exempel fisk, kräftdjur och tagghudingar. Guldmakrillen äter fisk, krabbor och bläckfisk.

De känner var de andra fiskarna i stimmet befinner sig och hur de rör sig, så de kan följa med och inte krocka med varandra.

2. Fisken reglerar simdjupet genom att reglera mängden gas i simblåsan. Extra: Hajar och många bottenlevande fiskar saknar simblåsa.

3. Med gälar.

4. Många fiskedrag är blanka eller klart färgade för att fånga fiskens uppmärksamhet. Vid flugfiske används fiskedrag som liknar en riktig insekt. Färggranna beten och drag lockar fisken att hugga.

5. Se pdf:en Fisken.

Pdf-dokument att skriva ut.

Bukfenan – motsvarar landdjurens bakben.

Stjärtfenan – ger kraft när fisken simmar. Den är fiskens ”aktersnurra”.

Bröstfenan – hjälper fisken att svänga, backa och ändra djup.

Analfenan – finns bakom fiskens anus. Den hjälper fisken att hålla balansen. 

Ryggfenan – håller fisken upprätt när den simmar. Fisken stjälper inte heller när den gör skarpa svängar eller bromsningar. 

6. 
A)
Abborre, gädda, gös, braxen, sik, mört.

B) Använd till exempel Google Kalkylark och skriv in arterna i kolumn A och mängderna i kolumn B. Markera båda kolumnerna, även rubrikerna (cellerna A1 och B1). Använd ”Rita diagram”-funktionen.

7. Fångstkvoterna, minimistorleken på fångad fisk och fredningstid bestäms bland annat inom EU och i Finlands lag.

8. 

Pdf-dokument att skriva ut.

Målsättningen med affischerna (uppgift 8, s. 67) är att skapa en helhet med olika affischer som ”slutprodukt”. Affischerna kan användas exempelvis på följande sätt: utställning, naturstig med tankekartor och frågor, en bok som beskriver olika grupper inom djurvärlden.

Ordförklaringar 

  • anus 
  • fenor 
  • gälar 
  • sidolinjeorgan 
  • simblåsa 

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Hur är fisken byggd?

Se pdf:en Fisken.

Pdf-dokument att skriva ut.