Zooma in på biologi 7–9

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

• vilka groddjur som lever i Finland
• hur ett liv på land skiljer sig från ett liv i vatten 
• hur en vuxen groda utvecklas ur grodrom.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 68–69) 

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: vanlig groda, daggmask, vattensalamander.

Groddjur: vanlig groda, mindre vattensalamander.

Fler groddjur i Finland: padda, mindre vattensalamander, åkergroda.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 71 Groddjur 

Vad föreställer bilderna?

Vilka djur känner du igen på bilderna?

Vad har djuren på bilderna gemensamt? 
Till exempel: de lever i Finland, de är groddjur, de har fyra ben, de trivs i vatten.

Har du någonsin sett något av djuren på bilderna?

Hur kan du se skillnad på grodor och paddor? 
Paddor har kortare bakben än grodor och en vårtigare hud. I Finland är paddorna också ofta större än grodorna.

Hur låter en groda?

Tror du att vattensalamandrar har ett läte?

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilderna?

Har du sett eller hört om groddjur som inte finns i Finland?

s. 72 Grodyngel 

Vad ser du på bilden?

Vilket fenomen behandlar bilden?

Vilka djur och växter känner du igen?

Varför tror du att grodyngel har svans medan vuxna grodor inte har det?

Har du någonsin sett grodyngel?

Vilken betydelse har grodyngel för omgivningen och andra organismer? 
Många djur äter grodyngel. Grodynglen äter alger och rör upp bottenslammet, vilket ger algerna mer näringsämnen. Dessutom kan de fungera som indikatorer för skadliga ämnen i vattnet, till exempel leder en del gifter som används inom jordbruket till att grodyngel missbildas.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilderna?

Facit till uppgifterna på sidorna 76–77 

1. 
A) Grodyngel har gälar som de andas med och en svans att simma med eftersom de lever i vatten. När de är små saknar de ben helt och hållet, dessa utvecklas senare och då tillbakabildas gälarna och svansen. När grodan är vuxen klättrar den upp på land. Grodan genomgår en förvandling, metamorfos.

Den försöker rymma, om den är alltför länge i en torr miljö torkar huden och den kan dö.

2. 
A) Vanlig groda, åkergroda, padda, mindre och större vattensalamander.

B) De gräver ner sig i sjöarnas bottendy och går i kölddvala.

3. Grodorna leker i vatten. Honorna släpper ut ägg och hanarna släpper ut sina spermier på äggen. 

4.

5. Några exempel:

• Anlägg en damm.
• Sätt upp en ”grodor på vägen”-skylt längs vägen där paddor och grodor brukar korsa den på sin vandring till sjön/dammen.
• Ta kontakt med myndigheterna i din kommun och be dem anlägga en grodtunnel och bevara/restaurera våtmarker.
• Informera människor om att groddjuren i Finland är fridlysta.
• Plocka skräp vid en damm/sjö som grodorna leker i.

Groddjur är känsliga för övergödning och andra föroreningar, så genom att hålla våra sjöar och våtmarker rena så hjälper vi groddjuren att trivas.

6. 

Pdf-dokument att skriva ut.

Målsättningen med affischerna (uppgift 6, s. 77) är att skapa en helhet med olika affischer som ”slutprodukt”. Affischerna kan användas exempelvis på följande sätt: utställning, naturstig med tankekartor och frågor, en bok som beskriver olika grupper inom djurvärlden.

Ordförklaringar 

• groddjur 
• grodyngel 
• kväkande 
• växelvarma djur 

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Grodans livscykel

Om man vill spara figurerna kan de tillverkas i till exempel hobbylera som inte behöver brännas. Då kan de också målas.

Pdf-dokument att skriva ut.