7. Fåglarnas flygförmåga gör att de finns över hela världen

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • hur fåglarna har anpassat sig till ett liv på land, i vatten och i luften
  • varför fåglarna har en så god flygförmåga
  • om fåglarnas struktur och beteende.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 92–93) 

Tranan sträcker halsen framåt och benen bakåt när den flyger.

Föda: frön, rötter, blad, säd, bär, ryggradslösa djur, grodor, kräldjur, sällan smågnagare och fågelungar.

Eleverna får gärna diskutera varför de tror tranan äter denna föda. Svaren kan till exempel vara för att tranan har lång näbb, för att den trivs på åkrar där det finns säd, grodor och möss, för att jag har sett en på ett kärr där det fanns mycket insekter, och så vidare.

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: trana, åkergroda.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 94 Struts och humlekolibri

Vilka är djuren på bilderna? 

Har du någonsin sett någon av dem, på riktigt eller på tv? 

Vilka fåglar känner du igen? 

Hur vet du att båda djuren på bilderna är fåglar? 
De har vingar, näbbar, fjädrar.

Vilka är skillnaderna mellan dem? 

Varifrån är bilderna? 

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilderna? 

Vilken är den största fågel du har sett? Vilken är den minsta? 

Vilka andra fåglar kan inte flyga, förutom strutsen?
Till exempel pingviner och påfåglar. 

s. 98 Näbbar och föda

Vad handlar bilderna om? 

Vilka djur finns på bilderna?

Känner du igen något av djuren? 

Vad är skillnaden mellan de olika fåglarnas fötter? 
Till exempel: en del har vassa klor, såsom örnen, medan några har simhud mellan tårna, såsom pelikanen. 

Vad är skillnaden mellan de olika fåglarnas näbbar?
Till exempel: flamingon har en stor näbb som den filtrerar vattnet med medan kungsörnen har en vass näbb som den kan riva kött med. 

Varför är de olika? 

Vilka av fåglarna finns i Finland? 
Kungsörn och sädesärla.

Vad äter de olika fåglarna? 

Har du en favoritfågel? Varför? 

s. 101 Flyttfåglar

Vad finns på bilden? 

Vilket fenomen behandlar bilden? 
Fåglarnas flytt mellan häcknings- och födoområden.

Vilka djur finns på bilden? 

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilderna? 

Varför flyttar fåglar från plats till plats?
Huvudsakligen på grund av tillgången på föda. De bästa häckningsplatserna och födoplatserna kan vara på mycket olika ställen. En del fåglar flyttar inte om de matas över vintern.

Varför flyttar en del av dem i stora grupper?
De kan få skydd av gruppen. Dessutom sparar särskilt större fåglar mycket energi genom att flyga i formation.

Hur vet fåglar vart de ska flyga?

Har du någonsin sett fåglar flyga i en plog som på bilden? 

Vilken tid på året brukar fåglar flytta?

Vilken inverkan har fenomenet på omgivningen, på andra organismer och på människan?

Facit till uppgifterna på sidorna 104–107 

1. 
A)
Benkam på bröstbenet som flygmusklerna är fästa vid, långa framben = vingar, strömlinjeformad kropp, fjäderdräkt.

Benen är täckta med fjäll, tårna har klor.

2. Synsinnet, hörselsinnet och vissa även luktsinnet.

3. Förmågan att se UV-ljus hjälper antagligen rovfåglarna att hitta sorkar och möss. Sorkhanarnas urin innehåller nämligen kemiska ämnen som suger i sig UV-ljus och rovfåglarna kan se var sorkarna springer och kissar. 

4. De navigerar med hjälp av stjärnorna, jordens magnetfält, solen, dofter och landmärken i naturen, till exempel kustlinjer och städer.

5. a3, b1, c4, d2

6. 
Gräsand: 4. vattenväxter och bottendjur
Havsörn: 1. gäddor och öringar
Skäggdopping: 3. gärsar, abborrar och musslor
Drillsnäppa: 2. snäckor och små kräftdjur

8. 

Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.

Målsättningen med affischerna (uppgift 8, s. 107) är att skapa en helhet med olika affischer som ”slutprodukt”. Affischerna kan användas exempelvis på följande sätt: utställning, naturstig med tankekartor och frågor, en bok som beskriver olika grupper inom djurvärlden.

Ordförklaringar 

  • kräva 
  • luftsäckar 
  • nervsystem 
  • ultraviolett strålning eller UV-strålning 
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort 

Studsande ägg

Tänk på följande:

  • Om ägget har mycket tjockt skal kan det ta mer än 24 timmar för skalet att lösa upp sig.
  • När man släpper ägget från en högre höjd (till exempel 30–50 cm) går det sönder och det är rått inuti.
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.