8. Däggdjuren ger sina ungar di

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • vilka egenskaper som är gemensamma för däggdjuren
  • hur däggdjuren förökar sig
  • hur däggdjuren har anpassat sig till olika livsmiljöer.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 108–109) 

Skogssork med sex diande ungar i ett bo gjort av gräs, blad och mossa.

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: skogssork.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 110 Däggdjurens ben 

Vad handlar bilderna om? 

Vilka djur finns på bilderna?

Känner du igen något av djuren? 

Vad kallas de olika djurens ben? Har fram- och bakbenen olika namn?

Vilka andra namn på däggdjurs ben kan du komma på?
Till exempel tassar, hovar.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilderna? 

Vad är skillnaden mellan de olika däggdjurens ben? 
En del har fingrar, en del inte. En del är bra att simma med, en del är bra att springa med, att gå i lera eller snö med, eller att klättra med. 

Varför är de olika? 
Djurens ben är anpassade till den miljö där de lever.

Vilka av djuren på bilderna finns i Finland?

Har du sett något av djuren?

s. 113 Känguru

Vad finns på bilden?

Vad handlar bilden om?

Har du någonsin sett en känguru?

Hur sköter kängurun om sina ungar? 

Varifrån är bilden? 
Kängurun lever i Australien. Pungdjuren finns i Australasien och Amerika. Bilden kan också vara tagen i en djurpark.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilderna? 

Hur vet vi att kängurun är ett däggdjur? 
De ger sina ungar di, de har päls, de har stora öron. 

s. 115 Vargen

Vad finns på bilden? 

Varför kissar vargen på bilden?

Varför markerar djur ibland sina revir? 
För att meddela andra djur av samma art att det redan finns någon där, för att försvara sitt revir, för att undvika att slåss. 

Har du någonsin sett en varg?

Varifrån är bilden?

Var lever vargen? 
Vargen lever på norra halvklotet, huvudsakligen i Asien, Europa och Nordamerika. 

Vilka sinnen tror du är de viktigaste för vargen?

Vet du några andra djur som märker ut sina revir?
Till exempel tigrar, grävlingar, örnar, en del ödlor. 

Vilka andra sätt kan djur märka ut revir på?

Facit till uppgifterna på sidorna 117–119 

1. 
A)
Likheter: Alla däggdjur ger di åt sina ungar, även människan. Ungarna tas väl omhand av modern tills de kan klara sig själva. Däggdjur är jämnvarma. Både sorken och människan har fyra extremiteter med fingrar eller tår. 

Skillnader: Sorken föder fler ungar än människan. Sorkens ungar är blinda när de föds, men utvecklas snabbt och kan snart klara sig själva. Människans ungar kräver många år av skötsel. Sorken går på fyra ben medan människan går upprätt på ”bakbenen”.

2. Gå, springa, hålla i med, klättra, simma, flyga, gräva.

3. 
A)
Då kan modern ta god hand om den enda ungen så att den har en bättre chans att nå vuxen ålder.

B) Slickar dem torra, ger di, värmer dem med sin egen kropp, försvarar dem mot rovdjur, vissa däggdjur kan bära ungarna på ryggen eller i munnen om de behöver flytta på ungarna, lär ungarna hitta föda.

4. Hörselsinnet, luktsinnet, synsinnet.

5. 
A)
De föder levande ungar och ger di. Alla har hår i någon form, även bardvalar som har några styva hår kring munnen. Alla andas med lungor och är jämnvarma djur.

B) Valen saknar päls, ytteröron och bakben och är helt anpassad till vattenliv. Kängurun har lång svans och kraftiga bakben som den hoppar med, honan har en ficka på magen där ungen utvecklas under lång tid efter födseln. Renen har långa ben, stora klövar, horn (även kon) och är en idisslare. Den europeiska vildkatten är ett litet rovdjur med tjock, tät päls och lång svans.

C) Val: hav. 

Röd jättekänguru: halvöken, stäpp och busklandskap i Australien. 

Ren: tundra och i det boreala skogsområdet i Eurasien, Nordamerika och på Grönland.

Europeisk vildkatt: i lövskogar i Europa.

D) Genom att titta på djurens kroppsform, extremiteternas längd/form, hur ögonen är placerade och pälsens längd kan man dra slutsatser om i vilken sorts miljö djuren lever. Vattenlevande däggdjur har spolformade kroppar och fötter som liknar fenor, renen har långa ben och tjock päls så den klarar djup snö och kyla, kängurun har kort päls och stora öron eftersom den lever där det är varmt (öronen hjälper avge extra värme), katten har tjock päls så den klarar vintern.

6.* Båda har förlängda fingerben och en elastisk flyghud på frambenen. Båda vilar hängande uppochned i bakbenen. Fruktfladdermusen är större och den äter frukter, blommor och pollen. Nordfladdermusen är mindre och äter insekter. Fruktfladdermusen lever i tropikerna medan nordfladdermusen lever i Europa. Nordfladdermusen går i vinterdvala.

8. 

Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.

Målsättningen med affischerna (uppgift 8, s. 119) är att skapa en helhet med olika affischer som ”slutprodukt”. Affischerna kan användas exempelvis på följande sätt: utställning, naturstig med tankekartor och frågor, en bok som beskriver olika grupper inom djurvärlden.

Ordförklaringar 

  • friktion
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Spår av djur

Tänk på att:

  • inte följa spåren så långt, du kan stressa djuret om det är i närheten. Det är bättre att följa spåren bakåt. Håll dig hela tiden på samma sida om spåret, så tappar du inte bort det.
  • om man är tyst kanske man även ser djuret.
  • man kan göra egna spår, till exempel harspår, ekorrspår och fundera på åt vilket håll djuren har gått: haren hoppar med de stora baktassarna först, lägger ner de mindre framtassarna sedan, medan ekorrens spår har de mindre framtassarna framför de större baktassarna.
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.