9. Djurriket förändras hela tiden

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • hur djurriket har utvecklats till vad det är i dag
  • hur nya arter uppstår och utvecklas
  • vilka bevis det finns för arternas utveckling
  • hur människan förädlar djur för sina egna ändamål.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 120–121) 

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: svärdnäbb (har lång näbb), Annas kolibri.

Växter: passionsblomma, anisisop.

Kolibrierna är en grupp fåglar där många arter har specialiserat sig på att äta nektar från bara ett fåtal växtarter. De har alltså näbbar som hjälper dem nå nektarn i just de blommor som de pollinerar. De fungerar även som pollinerare av dessa växter.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 123 Rudiment

Vad syns på bilden?

Vilket fenomen behandlar bilden? 

Vad betyder rudiment?

Varför har vi rudiment? 
De är delar som var viktiga för våra urformer, men som vi inte längre behöver. De är heller inte skadliga och därför har de inte försvunnit under evolutionens gång.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilderna?

Kan du vifta på öronen?

Varför har människan inte svans längre? 
En svans är viktig för att hålla balansen till exempel när man hoppar från träd till träd. Människan går upprätt på marken och behöver den därför inte längre. Dessutom kan det hända att en svans gör det svårare att gå på två ben.

Varför tror du att människan inte har päls?
Vi vet inte helt säkert, men möjligen för att det gör svettande mer effektivt. Det kan också ha gjort det lättare att hantera verktyg och att undvika parasiter.

Känner du till några andra rudiment?

s. 126 Artbildning

Vad syns på bilden?

Vilket fenomen behandlar bilden?

Vad är det som gör att skalbaggarna skiljs åt på bilden? 
En del av dem hamnar på andra sidan av en barriär, till exempel en flod.

Varför har de olika populationerna olika färg efter en lång tid?

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilderna?

Vad tror du det betyder att en ny art bildats? Vad är en art? 
Till exempel att de är så olika att de inte kan para sig med varandra längre.

Hur lång tid tror du det behövs innan nya arter kan utvecklas? 
Det beror mycket på arten, hur snabbt den förökar sig.

Kan du komma på några exempel där en art kanske håller på att bli två olika arter? 
Möjligen till exempel hundar/vargar, fjärilar som anpassar sig till olika miljöer.

s. 128 Belgian Blue

Vad syns på bilden?

Vilket fenomen behandlar bilden?

Varför ser tjuren så konstig ut?
Den har förädlats så att den producerar mycket mer kött, alltså muskler, än andra kor.

Varför har tjuren förädlats på det sättet?

Vilka är fördelarna med förädling?
Människan kan få fram egenskaper som hon anser vara viktiga.

Vad kan det finnas för nackdelar med förädling? 
Djuret kan må dåligt av det, det kan komma fram egenskaper som förädlaren inte sökte efter.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Vilken inverkan har fenomenet på omgivningen, på andra organismer och på människan?

Facit till uppgifterna på sidorna 133–135 

1. 
A)
Kolibrierna fungerar som pollinerare av dessa växter.
Varje kolibriart har specialiserat sig på att äta nektar från bara ett fåtal växtarter och näbbens form och storlek passar perfekt ihop med respektive blomma (så kallad samevolution). Om näbbens storlek ändrar passar den inte ihop med blomman längre och då skulle fågeln klara sig sämre.

2. Långsmalt huvud/skalle, utdragen nos.

3.
A)
Förädling betyder att välja ut de bästa individerna och låta dem föröka sig med varandra. 

B) När man avlar fram vissa önskvärda egenskaper kan även vissa oönskade komma med, bland annat sjukdomar eller missbildningar.

C) Genmodifierade organismer, det vill säga organismer som människan har förändrat arvsmassan på genom att föra över gener från en individ till en annan, även mellan olika arter.

4. 
A)
 Hönan: fler och större ägg. 

B) Hästen: snabbare, starkare, större, mindre (ponny), samarbetsvillig. 

C) Rågen: kortare strålängd, större motståndskraft mot patogener. 

D) Kon: större mjölkproduktion, hos köttboskap större muskler det vill säga mera kött.

5. 
rödbruna sorkar (b)

brist på mat (e)

orkan (a)

började en del av sorkarna äta mera insekter än växtföda (d)

utvecklades en art av sorkar som enbart levde på insekter och andra djur (c)

Ordförklaringar 

  • arvsanlag 
  • förädling 
  • genmodifiering 
  • GMO-organism 
  • lavin 
  • population 
  • rudiment 
  • seminör 
  • spermabank 
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Variation hos maskros

  • Tänk på att inte medvetet välja så olika blad som möjligt utan försök plocka slumpmässigt. Ett sätt kan vara att bara plocka blad av samma längd och ha en linjal med sig.
  • Om man gör ett stapeldiagram räknar man antalet flikar på varje blad och antecknar, därefter ritar man ett stapeldiagram enligt antal flikar på de 20 bladen: y-axeln antal blad, x-axeln antal flikar.
  • En annan undersökning av maskrosens variation är att plocka fullt blommande blommor och mäta längden på stjälken.
  • Man kan även jämföra blomstjälkens längd med blommans diameter och göra ett diagram: stjälkens längd (cm) på y-axeln, blommans diameter (cm) på x-axeln. Rita in en prick i diagrammet för varje maskros. Kom ihåg att resultatet blir bättre ju fler maskrosor man mäter.
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.