4. Vi måste alla andas
Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:
• varför vi andas
• hur syre och koldioxid cirkulerar i kroppen
• ta hand om sina lungor.
Diskussion kring inledningsbilden (s. 62–63)
Vad händer på bilden?
Ungdomar simmar och dyker i en sjö, där finns också svanar, fiskar och snäckor.
Andas alla människor på bilden?
Personen under vattnet håller andan och andas inte medan hen är under vattnet.
Arter på den inledande illustrationen:
Djur: abborre, sångsvan, stor dammsnäcka, sötvattensvamp (svampdjur), människa
Växter: vit näckros, notblomster
Bildanalysfrågor och -svar
Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen (del 1–3), välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.
s. 65 Nysning
Vilket fenomen syns på bilden?
Nysning.
Varför nyser vi?
För att putsa näshålan, till exempel från damm eller slem.
Vad händer när vi nyser?
Hur känns det att nysa?
När brukar vi nysa?
Om vi andas in något annat än luft, om vi är allergiska eller förkylda, och för en del när det plötsligt blir väldigt ljust!
Vilken del av kroppen används mest när du nyser?
Vad får dig att nysa? Hur låter det när du nyser? Varför är det viktigt att hålla för munnen när du nyser och hostar? Är det möjligt att helt stoppa en nysning då du börjar känna av den?
s. 66 Stämband
Vad föreställer bilden?
Stämband.
Var i kroppen finns stämbanden?
I struphuvudet i halsen.
Vad används stämbanden till?
Hur producerar stämbanden ljud?
Genom att pressa ljud genom en springa i stämbanden.
Vilka slags vävnad består stämbanden av?
Bindväv och muskelfibrer.
Vilka nya ord och begrepp kan du hitta i bilden eller behöver du för att berätta om bilden?
Kan du skapa ljud både när du andas ut och när du andas in? Testa! Låter ljuden olika? Hur då? Går det att producera ljud utan att andas?
s. 68 Bangkok
Vilket fenomen föreställer bilden?
Förorening, smutsig luft, smog.
Vad är föroreningar?
Varför är föroreningar skadliga för lungorna?
Föroreningarna tas in i lungorna med luften och en del kommer inte ut igen utan fastnar i lungorna.
Vad händer i lungorna om du andas smutsig luft länge, tror du?
Varför är luften dålig just i stora städer?
I stora städer finns vanligen mycket trafik. Industrier och förbränning av t.ex. ved förorenar också luften.
Hur kan luften göras renare?
Vilka nya ord och begrepp kan du hitta i bilden eller behöver du för att berätta om bilden?
Har du varit på något ställe med dålig luft? Var då? Hur ren tror du att luften är där du bor?
Facit till uppgifterna på sidorna 72–73
1.
A) Lungorna tar inte upp mer syre till blodet och avger inte koldioxid. Då får cellerna inte tillgång till så mycket syre som de behöver och kroppen blir inte av med den koldioxid som den producerat.
Till exempel: vi andas vanligen in genom näsan men om vi blir andfådda eller rör på oss mycket så brukar vi andas genom munnen.
2.
A) När vi andas in går luften in i lungorna. I lungblåsorna (alveolerna) överförs luftens syre till blodets röda blodkroppar. Syret binds till hemoglobinet i de röda blodkropparna och transporteras från lungorna och ut i kroppen via hjärtat. Blodet går först längs artärerna till kapillärerna, där syret tas upp av kroppens celler.
B) I kapillärerna överförs koldioxid från kroppens celler till blodet. Koldioxiden transporteras längs venerna till hjärtat och vidare till lungorna, där den överförs från blodet till lungblåsorna (alveolerna) och ut via lungorna genom munnen.
3. När vi andas in genom näsan hinner luften värmas upp innan den går ner i lungorna. När vi andas in genom munnen hinner luften inte värmas upp lika mycket.
4. Diafragman gör att vi kan andas in och ut. Den är en stor muskel som måste spännas för att vi ska andas in. När den slappnar av andas vi ut.
5.
Luftstrupen – ett rör omgivet av broskringar
Luftrören – tunnare och tunnare rör inne i lungorna
Struphuvudet – för ut luften i luftstrupen
Lungblåsor – små ballonger fulla av luft
Näsan – värmer och renar inandningsluften
6. Till exempel:
Vi andas in luft som går ner i lungorna. I lungorna finns lungblåsor (alveoler) där luftens syre överförs till blodets röda blodkroppar. Syret binds till hemoglobinet i de röda blodkropparna och transporteras från lungorna till hjärtat, därifrån det pumpas vidare till musklerna längs artärerna. Artärerna blir till allt mindre artärer och till slut till kapillärer, där syret tas upp av muskelcellerna.
Ordförklaringar
• brosk
• cellandning
• diafragma
• led
• luftrören
• luftvägarna
• luftstrupen
• lungblåsor
• reflex
• struphuvud
Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.
Forskningskort
Hur stor volym har dina lungor?
Rökning och olika sjukdomar (t.ex. astma, KOL) kan påverka lungkapaciteten. Forskning har visat att det är möjligt att öka lungkapaciteten genom andningsövningar.
Om en spirometer finns att tillgå är det enkelt att mäta luftmängden (volymen) som andas ut och luftens flödeshastighet. När man blåser genom munstycket registreras hastigheten på luftflödet och luftmängden av apparaten. Man kan behöva upprepa mätningen flera gånger och sedan räkna ett medeltal för att få ett tillförlitligt resultat.
Pdf-dokument att skriva ut.