Zooma in på biologi 7–9

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

•    hur ben är uppbyggda
•    vilka skelettets uppgifter är
•    hur lederna påverkar kroppens rörlighet.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 74–75)

Vad händer på bilden?
Några ungdomar sitter vid ett bord och jämför röntgenbilderna på sina händer.

Vad föreställer bilderna på bordet?
De är röntgenbilder som visar skelettet.

Varför finns det så många olika ben i handen, tror du?
Till exempel: handen kan göra många olika rörelser, handen kan göra små och exakta rörelser, det finns många fingrar i handen som alla behöver egna ben.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen (del 1–3), välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 76 Ben

Vad föreställer bilden?
Det största och det minsta benet i människans kropp: lårbenet och stigbygeln.
Var i kroppen finns de olika benen på bilderna?
Lårbenet finns i låret och stigbygeln i örat.
Vilken uppgift har de olika benen?
Hur stor är skillnaden i storlek mellan de olika benen?
Varför heter vårt minsta ben stigbygeln, tror du?
För att det ser ut som stigbygeln på en sadel.
Har du någonsin sett ett ben, av en människa eller något annat djur? Var då? Kan du se något av dina egna ben?

s. 79 Skalle

Vad föreställer bilden?
En människas skalle.
Hur vet du att det är en människas skalle?
Varför har skallen ingen näsa?
Näsan består av brosk, som inte håller lika länge som ben.
Vad är sömmarna som syns på skallen?
Vad består sömmarna av?
Vilken uppgift har skallbenet?
Skallbenet skyddar hjärnan.
Om du känner på ditt eget huvud, vilka delar av din egen skalle kan du hitta? Har du någonsin sett en skalle? Var då? Varifrån kom skallen? Det kan också vara en annan arts skalle!

s. 80 Ryggraden

Vad föreställer bilden?
En person som utför akrobatik på en simmadrass.
Var är personen på bilden?
Hur kan personen böja ryggen på det där sättet?
Personen har övat väldigt länge.
Vilken uppgift har mellankotskivorna?
De gör att vi kan böja ryggraden åt olika håll.
Vad består mellankotskivorna av?
Var finns ryggmärgen?
Inne i ryggraden.
Vilka nya ord och begrepp kan du hitta i bilden eller behöver du för att berätta om bilden?
Kan du böja ryggen som personen på bilden? När behöver du böja ryggraden? Kan du känna din egen ryggrad? Hur känns den?

Facit till uppgifterna på sidorna 84–85

1.
A) I röntgenbilden syns att hens arm är bruten.

Skelettet gör att vi kan röra på oss. Om du bryter ett ben kan du inte röra på den kroppsdelen ordentligt på ett tag, innan benet läkts.

Alla ben i handen och i underarmen och några tänder kan ses i bilden.

2.
A) Lederna kopplar ihop benen i skelettet med varandra. Lederna består av ben, brosk, ledvätska och ledband.

B) Ett ämne i benvävnaden som finns mellan bencellerna.

3.
A) Gångjärnsleder, vridleder och kulleder.

B) Gångjärnsleder finns till exempel i fingrarna, tårna och armbågarna.
Vridleder finns till exempel i nacken och mellan benen i underarmen.
Kulleder finns till exempel i axlarna och höfterna.

4.

Kroppens långa ben – bildar blodkroppar
Ryggkotorna – gör kroppen böjlig
Revbenen – skyddar de inre organen
Alla ben – lagrar kalcium
Tänderna – finfördelar maten

5.
A) Falskt.
B) Sant.
C) Falskt.
D) Ledvätska finns i lederna, som kopplar ihop benen.
E) Sant.
F) Falskt.

Ordförklaringar

•    benvävnad
•    blygdben
•    gångjärnsled
•    inre organ
•    kota
•    kulled
•    ledkapsel
•    ledvätska
•    mellankotskiva
•    ryggmärgen
•    senor
•    vridled

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Hur rörligt är ditt skelett?
Om man inte har möjlighet att sitta på golvet kan eleven istället sitta på en stol och lägga upp fötterna på en annan stol framför sig så hen har benen sträckta framför sig med så raka ben som möjligt.
Om man vill kan man värma upp och stretcha och sedan jämföra sitt resultat med då man var ouppvärmd.
För att vi skall kunna röra på vår kropp har skelettet leder (“gångjärn”) och brosk. Mellan kotorna finns brosk som både fungerar som stötdämpare och gör så att vi kan böja ryggen. Olika typers leder ger olika rörlighet. Axelns kulled ger stor rörlighet medan knäleden som är en gångjärnsled bara rör sig åt två håll. Man kan öka sin flexibilitet genom t.ex. gymnastikövningar, stretchning och yoga.

Pdf-dokument att skriva ut.