1. Människans kropp anpassar sig till förändringar
Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:
• i vilka situationer kroppen måste ändra sin funktion
• hur kroppen anpassar sig till förändringar
• att bättre förstå vad kroppen försöker tala om för hen genom törst, hunger, trötthet eller stress.
Diskussion kring inledningsbilden (s. 8–9)
Vad händer på de olika bilderna?
En person simmar i en vak, en familj sitter i bastun, en person har stigit på en spik och några personer åker en berg-och-dalbana.
Bildanalysfrågor och -svar
Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen (del 1–3), välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.
s. 11 Törst
Vad föreställer bilden?
En person som dricker vatten.
Varför blir vi törstiga?
För att blodets salthalt stiger och/eller det finns för lite vätska i blodet.
Hur reagerar kroppen när du blir törstig?
Till exempel: munnen blir torr, du kan få huvudvärk, kroppen producerar mindre mängd urin.
Varför är det viktigt att dricka vatten?
Hur känns det för dej när du är törstig? Vad brukar du dricka när du är törstig? Finns det någon mat som gör dej väldigt törstig? Varför då, tror du? Finns det någon aktivitet som gör dej väldigt törstig? Varför då?
s. 12 Känselsinnet
Vad föreställer bilden?
En hand som håller i ett geléaktigt material.
Vilket fenomen syns på bilden?
Känselsinnet.
Varför är känselsinnet viktigt?
Till exempel: det hjälper oss att märka när vi rör vid saker eller personer, det skyddar oss från att skada oss, det gör att vi kan känna behaglig beröring och må bra.
Vad skulle hända om känselsinnet inte fungerade?
Hur känns det för personen på bilden, tror du?
Vilka slags retningar känner känselsinnet igen?
Beröring och temperatur.
Vilka nya ord och begrepp kan du hitta i bilden eller behöver du för att berätta om bilden?
Vilka ställen på kroppen är väldigt känsliga? Finns det några ställen där ditt känselsinne inte är så starkt? Varför då? Finns det något material eller någon sak som du tycker att det är obehagligt att känna på? Finns det något slags material som det känns skönt att känna på? När är det behagligt att känna något varmt eller något kallt?
s. 15 Andningsskydd
Vad föreställer bilden?
En person med andningsskydd.
Varför har personen andningsskydd?
Vilken nytta kan en person ha av att använda andningsskydd?
Till exempel: att skydda lungorna från främmande partiklar, såsom föroreningar eller mikrober.
Kan andra personer ha nytta av att någon använder andningsskydd?
Ja, om personen som bär andningsskyddet har en infektion så kan andningsskyddet delvis förhindra att mikroberna i utandningsluften sprids.
Hur skyddar kroppen oss från att få farliga partiklar i lungorna?
Andningsvägarna har flimmerhår, där mikroberna fastnar.
Vilka nya ord och begrepp kan du hitta i bilden eller behöver du för att berätta om bilden?
Har du någonsin använt andningsskydd? Varför? Finns det några arbeten eller hobbyer där det är viktigt att använda andningsskydd, tror du?
Facit till uppgifterna på sidorna 21–23
1.
A) Personen som är i vaken blir snabbt väldigt kall. Känselsinnet reagerar på kylan som en retning, och skickar en signal om att personen ska ta sej upp ur vaken och försöka bli varm, till exempel i bastun.
Personerna i bastun är på ett väldigt varmt ställe. De svettas mycket. Känselsinnet reagerar på värmen som en retning och efter en stund går personerna och svalkar sej utanför bastun. De blir troligen också törstiga då de svettas, och dricker vatten för att få mer vätska i kroppen.
Personen som stigit på en spik känner smärta i foten. Det är igen känselsinnet som är i farten. Kroppens immunförsvar aktiveras också så att bakterierna som tar sej in i såret förstörs. Huden är en viktig del av immunförsvaret, men när vi får ett sår i huden så kan mikrober ta sej in i kroppen.
Personerna i berg-och-dalbanan känner rädsla när de åker väldigt snabbt ner för en brant backe. Vanligen reagerar vi på rädsla genom att försöka ta oss ur situationen som gör oss rädda. Kroppen avger då stresshormoner och andra hormoner som gör att vi kan reagera på faran. I berg-och-dalbanan vet vi förstås att det inte egentligen är farligt, men en del människor tycker om känslan de får när kroppen reagerar men lite rädsla.
Känselsinnet påverkas i alla bilder. Alla andra sinnen används säkert också – personerna känner doften av bastun, hör ljudet av vattnet i vaken, ser att det blöder ur såret och känner hur kroppen är i obalans när de åker berg-och-dalbana.
2. Du blir törstig. Huden, munnen och tungan blir torra och efter en stund kan du få huvudvärk och bli trött.
3. Huden, slemhinnorna, andningsvägarnas flimmerhår, den sura magsaften och de vita blodkropparna.
4.
A) Synsinnet, hörselsinnet, luktsinnet, smaksinnet, känselsinnet och balanssinnet.
B) Sinnena ger kroppen information om vad som händer i omgivningen och inne i kroppen. Det gör att vi kan undvika skador och sådant som är farligt, och få njutning av sådant som är bra för oss.
C) Sinnena reagerar på retningar, till exempel en stark lukt. Från sinnesorganen åker elektriska signaler längs nerverna till hjärnan, där en sinnesförnimmelse uppstår.
5. Med hjälp av nervsystemet och hormonerna.
6.
A) Huden blir ofta varm och röd, och du börjar svettas.
B) Du kanske rodnar, så att huden på kinderna blir röd.
C) Du får gåshud.
7.
A) Hörselsinnet.
B) Känselsinnet.
C) Doftsinnet.
D) Inget sinne, utan hjärnan får information om att magsäcken är tom och att blodsockernivån är låg.
E) Känselsinnet.
F) Smaksinnet.
G) Synsinnet.
H) Känselsinnet och synsinnet.
Ordförklaringar
• balanssinnet
• feromon
• flimmerhår
• förnimmelse
• hormoner
• hungercentrum
• immunförsvaret
• minnesspår
• nervsystem
• retning
• sinne
• sinnesorgan
• slemhinna
• törstcentrum
• vätskebrist
Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.
Forskningskort
Mät din kroppstemperatur och salivens pH
Människans normala kroppstemperatur är mellan 36,5 och 37,5 ℃. Våra fingrar, tår och näsan är däremot litet kallare än så. Dessutom varierar vår kroppstemperatur under dygnet så att morgontemperaturen är ca. 0,5 ℃ lägre än kvällstemperaturen. Faktorer som fysisk ansträngning, sömn, menstruationscykeln och ålder påverkar också vår kroppstemperatur.
Olika djur har olika kroppstemperatur, till exempel katter har ca 38-39 ℃ och kaniner 38,5-40 ℃. Hönor har en normal kroppstemperatur mellan 40 och 43 ℃!
Salivens pH är normalt kring 7. Om man äter något surt sjunker pH-värdet tillfälligt. Ett neutralt pH-värde är viktigt för att tänderna skall må bra. Saliven innehåller buffertämnen som balanserar pH-värdet när vi ätit och motverkar syraattacker. Människans saliv innehåller även enzymer som spjälkar kolhydrater, men till exempel kor och fåglar saknar enzymer i saliven. En annan viktig funktion hos saliven är att hindra bakterier och virus att komma in i kroppen.
Pdf-dokument att skriva ut.