Zooma in på biologi 7–9

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

•    hur sinnesförnimmelser uppkommer
•    hur våra viktigaste organ är byggda och hur de fungerar.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 52–53)

Vad händer på bilden?
Några ungdomar dansar, lyssnar på musik, kramas och samtalar i ett hem.

Vilka sinnen använder de olika personerna?
Troligen alla sinnen: hörselsinnet när de pratar med varandra och lyssnar på musik, balanssinnet när de går och dansar, synsinnet då de tittar på varandra och rummet, känselsinnet när de kramar varandra och klappar hunden, luktsinnet när de känner doften av mat, blommor och varandra. Smaksinnet används när de äter av maten.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen (del 1–3), välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 54 Sur smak

Vad händer på bilden?
En person har bitit i en citron.
Varför ser personen på bilden inte särskilt glad ut?
Citronen har en väldigt sur smak, som personen har reagerat på.
Vilken är retningen i bilden?
Surheten hos citronen.
Vilken förnimmelse får personen på bilden?
En smakförnimmelse av en väldigt sur smak.
Vilken del av kroppen reagerar på smaker?
Tycker du om sura smaker? Vad händer i munnen när du äter någonting riktigt surt? Vilka andra slags smaker kan du känna? Vilken är din favorit?

s. 61 Punktskrift

Vad föreställer bilden?
En person som läser punktskrift.
Hur fungerar punktskrift?
Vem kan läsa punktskrift?
Vem som helst som har lärt sej! Mestadels är det personer med synskador som använder punktskrift.
Vilket sinnesorgan används för att läsa punktskrift?
Vilka nya ord och begrepp kan du hitta i bilden eller behöver du för att berätta om bilden?
Har du sett punktskrift någonstans? Var då? Tror du det är lätt att läsa punktskrift? (om läraren har punktskriftsalfabetet så kan du testa!)

s. 63 Teckenspråk

Vad föreställer bilden?
En person som tecknar på teckenspråk.
Var befinner sej personen på bilden?
Vem pratar personen med?
En person som hen har ett videosamtal med på datorn.
Vad är teckenspråk?
Vilket sinne är viktigast i teckenspråk?
Synsinnet.
Kan du något tecken på teckenspråk? Vilket/Vilka då? Kan du tänka dej en situation där du skulle behöva teckenspråk? När då?

Facit till uppgifterna på sidorna 72–73

1.
A) Ljusretningar från lamporna i de olika rummen.
Ljudretningar från högtalarna och människor som pratar.
Ändrad kroppsställning när vi dansar, står, går och även när vi sitter.
Tryck och värme när vi kramas, sitter, klappar en hund och känner kläderna mot huden.
Doftretningar från människor, hund, mat och blommor.
Smaker från mat och dryck.

Ja, troligen alla – även de som sitter, om kroppsställningen förändras.

2. I snäckan, som finns i innerörat.

3. Ögat reagerar på kraftigt ljus genom att iris gör pupillen mindre eller genom att vi stänger ögonen, och på svagt ljus genom att iris gör pupillen större, så att mer ljus når näthinnan.

4. Öronmusslan samlar in ljudvågor som går in i örongången. Vågorna gör att trumhinnan börjar darra, vilket i sin tur gör att hörselbenen rör på sej – på så sätt förstärks ljudvågorna och blir till rörelser inne i örat. Rörelsen överförs till vätskan inne i snäckan där sinnescellerna finns. Då sinnescellerna rör sig uppstår en elektrisk impuls som överförs till hörselnerven. Impulsen fortsätter till stora hjärnans hörselområde, som finns i hjärnbarken.

5. Ljus kommer in i ögat genom pupillen och går genom linsen och glaskroppen tills det når näthinnan, som finns längst bak i ögat. När ljus når näthinnan  skickas elektriska impulser längs synnerven till hjärnan. Impulserna går till synområdet i stora hjärnans hjärnbark, som tolkar impulserna och skapar en synförnimmelse.

6.
A) Till exempel: kyla eller värme, tryck, vind eller luftströmningar

B) Till exempel: det känns svalt, kanske du får gåshud, håren på huden rör på sej.

C) Till exempel: den drar ihop sej, du får gåshud.

Ordförklaringar

•    färgblindhet
•    glaskroppen
•    hårceller
•    hörselben
•    hörselnerven
•    innerörat
•    iris
•    mellanörat
•    näthinnan
•    pupill
•    rödgrön färgblindhet
•    snäckan
•    stavar
•    synnerven
•    tappar
•    trumhinnan
•    ytteröra
•    örongången

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Kan vi lita på våra ögon?

Vi märker vanligen inte av den blinda fläcken eftersom hjärnan kan använda informationen som den får från det andra ögat för att skapa en helhetsbild.

När det är mörkt vidgas pupillen, som egentligen bara är en öppning i regnbågshinnan. När pupillen blir större når mer ljus sinnescellerna på näthinnan i ögat. Endorfiner och vissa droger kan också påverka pupillens storlek.

Det finns olika slags färgblindheter, eller färgsinnesdefekter. Nästan alla personer med defekt färgseende ser de flesta färger och det är bara vissa, specifika färger som de inte kan urskilja. Den vanligaste typen av defekt färgseende är röd-grön färgblindhet. Denna typ nedärvs genetiskt och egenskapen finns på X-kromosomen och nedärvs recessivt, vilket för att den här typen av defekt färgseende är mycket vanligare hos personer med bara en X-kromosom.

Optiska illusioner som Rubins vas på bilden beror på att hjärnan först tolkar en viss del av bilden som bakgrund och sedan den andra. 
 

Pdf-dokument att skriva ut.