2. Skogen växer i flera skikt
Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:
- vilka skikt det finns i skogen
- skilja mellan olika växtgrupper
- vilka växtarter som växer i skogen
- göra ett herbarium.
Diskussion kring inledningsbilden (s. 30–31)
Vilken miljö är bilden från?
Till exempel: en barrskog, en finländsk skog.
Vilka växter känner du igen på bilden? Vilka djur känner du igen på bilden?
Arter på den inledande illustrationen:
Växter: tall, mossa (husmossa, väggmossa, vågig kvastmossa), linnea, ekorrbär, blåbär, blad av vårtbjörk och rönn.
Djur: ängsmätare, stackmyra, gråsvart kölsnigel.
Övrigt: lav, svamp (kantarell och gulvit hätta).
Bildanalysfrågor och -svar
Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen (del 1–3), välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.
s. 34 Världens äldsta träd
Vad föreställer bilden?
Vilken art finns på bilden?
I hurdana områden växer trädet?
Trädet växer i torra och bergiga områden.
Var i världen växer trädet?
Varför tror du att platsen där det äldsta trädet växer hålls hemlig?
Hur kan det komma sig att trädet överlevt så många år utan att skadas och dö?
Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?
Kan du föreställa dig hur länge sedan "5 000 år sedan" är? Vad tror du var annorlunda då i det område där du bor?
s. 40–41 Lövträd i Finland
Vad föreställer bilderna?
Vilka arter känner du igen?
Hur kan du skilja de olika arterna från varandra?
Varför har vissa träd gula blad och andra har blommor?
Bilderna har tagits under olika delar av året. Olika träd blommar också vid olika tidpunkt.
På vilka bilder ser du frön, på vilka blommor?
Vad händer med bladen på hösten?
Vet du om något av lövträden på bilderna har frukter eller frön som du kan äta? Har du smakat på dem?
Vilka nya ord och begrepp kan du hitta på bilderna eller behöver du för att berätta om bilderna?
Vilka träd på bilderna har du sett? Vet du hur något av dem doftar? Kan du beskriva doften?
s. 45 Skägglav
Vad föreställer bilden?
Vilken art eller organism känner du igen?
Var växer skägglaven?
Varför växer lavarna bättre i områden med ren luft?
Eftersom lavarna får all näring och allt vatten från luften så får de också alla luftföroreningar som finns i luften. Föroreningarna gör det svårare för dem att växa.
Varför är laven inte en växt?
Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?
Har du sett skägglav? Var då?
Facit till uppgifterna på sidorna 47–49
1.
A) Fältskiktet och bottenskiktet. Förnan syns också.
Tall, (vårt)björk, rönn.
Lavar består av tre olika organismer: en alg, en svamp och jäst. Algen som finns med i laven är en växt, men laven är mer än bara en art. Lavar saknar också stam och blad.
2.
A) Olika växter behöver olika mycket ljus. Växter som är anpassade till olika mängder ljus växer bäst där som det finns rätt mängd ljus: till exempel är träden anpassade till mycket ljus och växer sig höga, medan många örter klarar sig med mindre ljus och växer i trädens skugga.
De har också andra behov som är olika, till exempel närings- och vattenmängd. Det bildas inte lika tydliga skikt på platser där träd inte kan växa. På sådana platser kan också örter som behöver mycket ljus klara sig.
B) I trädskiktet växer stora barr- och lövträd. I buskskiktet växer ungträd och buskar, till exempel brakved och olika videarter. I fältskiktet växer ris, ormbunkar och örter. I bottenskiktet växer mossorna och lavarna.
3.
A) Båda är stora träd med en tjock och hög stam. De är båda barrträd, vilket betyder att deras blad är barr. De fäller inte barren till vintern och är alltså städsegröna.
B) Trädens form är olika: grenarnas tjocklek och riktning är olika och vuxna tallar har oftast inga eller få grenar nere på stammen, medan granens grenar går ända ner till marken. Tallens barr är långa och växer i par, medan granens barr är kortare och växer ett och ett. Kottarna och barken ser också olika ut. Tallen har en djup pålrot medan granen har ytliga rötter.
4. Regnskog och barrskog (frisk moskog).
Trädskikt, buskskikt, fältskikt.
Bottenskiktet.
I barrskogen: gran, tall, rönn, blåbärsris.
5. En del blad ser taggiga ut (kvastmossan), en del ser fjäderaktiga ut (väggmossan). Kvastmossans blad växer uppåt medan husmossans blad och grenar formar vågräta våningar. Väggmossans stam är brun eller rödbrun medan kvastmossans stam är mestadels grön.
6. Lavarna tar upp näring och vatten direkt ur luften och med hela bålen. Det betyder att de har lite skydd mot att också ta upp föroreningar. Dessutom samlar lavarna på sig föroreningar under hela sin livstid eftersom de inte gör sig av med vissa delar (såsom till exempel lövträd fäller sina blad) utan fortsätter växa hela tiden.
Ordförklaringar
- bark
- barr
- bottenskikt
- cellulosa
- fiber
- fältskikt
- hänge
- kemisk förening
- lignin
- nationalpark
- pålrot
- risväxt
- skikt
- trädskikt
- vintervila
- växtsäsong
Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.
Forskningskort
Gör ett digitalt herbarium
Växterna kan gärna fotograferas under perioden april till september, beroende på vädret. Det finns bra hjälpmedel på internet. Använd till exempel sökorden Naturegate, Den virtuella floran och Digiflora för mobilen.
Ett digitalt herbarium är enkelt att sammanställa i Google Presentationer. Eleverna kan också göra ett traditionellt herbarium och sedan fotografera eller skanna in alla monterade växter och på så sätt få ett digitalt herbarium. Ni kan också tipsa eleverna om att de kan samla in, torka och sedan skanna in bilder av de växter som de råkar hitta när de är utan kamera.
Som bilaga finns också ett kompletterande forskningskort: Samla växter i ett herbarium.
Pdf-dokument att skriva ut.