3. Jordmånen bestämmer skogstypen
Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:
- hur jordmånen, näringen och fukten i jorden samt ljuset påverkar växtligheten
- känna igen skogens växter och växtplatser.
Diskussion kring inledningsbilden (s. 50–51)
Vilka naturtyper finns på bilderna?
Granskog/Lingonskog (torr moskog), lövskog (lund), berggrund/klippa (hällmark), myr/kärr (tallmyr).
Varför ser jorden annorlunda ut på ytan än längre ner?
Det kommer hela tiden nytt material från växter och djur som faller till markytan. Det nyaste materialet finns därför högst upp och lite längre ner finns material som börjat brytas ner. Beroende på jordmån händer sedan olika saker med materialet: i skogar bryts det ner helt och näringsämnena rinner neråt i jordmånen när det regnar. På myrar bryts materialet inte ner helt utan hela jordmånen består av delvis nedbrutna växt- och djurdelar. Dött växt- och djurmaterial och näringsämnen sköljs vanligen bort från berggrunden.
Arter på den inledande illustrationen:
Växter: tall, lingonris, björk, liljekonvalj, lav, mossa, vitmossa, tuvull.
Bildanalysfrågor och -svar
Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen (del 1–3), välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.
s. 53 Torv
Vad föreställer bilden?
Vilka arter eller organismer känner du igen på bilden?
Vad består torven av?
Döda organismer som växt på myren, mestadels vitmossa.
Hur bildas torv?
Torv bildas då vitmossa och andra döda myrorganismer långsamt bryts ner i den våta miljön (anaerobisk nedbrytning).
Vilket slags jordart är torv?
Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?
Hur tror du torven känns om du håller den i händerna?
Har du sett torv? Var då? Vet du vad den används till?
Torv används bland annat för bränsle, i trädgårdsodling och i kosmetika.
s. 62 Frisk moskog
Vad föreställer bilden?
Hur vet du vilket slags skog det är?
Skogstypen känns huvudsakligen igen på de växter som finns där, men man ser det också på jordarten.
Vilka arter eller organismer känner du igen på bilden?
Varför växer bara mossor på stenarna?
Växternas rötter kan inte samla vatten och näringsämnen från stenar. Mossor får det vatten och de näringsämnen de behöver genom bladen. De har inga rötter.
På hurdan mark växer friska moskogar?
Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?
Har du varit i en frisk moskog? Var då?
s. 65 Vitsippor
Vilka arter eller organismer känner du igen på bilden?
I hurdana skogar växer vitsippor?
Vilka träd växer där?
Var finns lundar?
I vilket skogsskikt växer vitsipporna?
I fältskiktet.
Varför syns inga andra växter i fältskiktet på bilden?
Vitsipporna blommar tidigt på våren innan andra växter hunnit växa sig större. De hindrar också ljus från att nå marken vilket gör det svårare för andra växter att växa där.
Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?
Har du sett vitsippor, blåsippor eller gulsippor? Var då? Om du har sett ett vitsippshav som det här, har du sett andra växter som växt där på samma gång?
Till exempel ramslök kan förekomma på samma gång.
Facit till uppgifterna på sidorna 69–71
1.
A) På den första bilden (barrskog) finns både och: förna och mår är organiska medan moränen är en mineraljordart.
På den andra bilden (lövskog) är jordarterna organiska (förna och mull).
På den tredje bilden (berggrund) finns inga jordarter förutom lite mull under mossan.
På den fjärde bilden (myr) finns en organisk jordart: torv.
Jordmånen i barrskog och jordmånen i lövskog.
På den första bilden (barrskog) finns förnan högst upp, sedan måren, urlakningsskiktet och anrikningsskiktet.
På den andra bilden (lövskog) finns förnan högst upp och mullskiktet under detta.
Ordförklaringar
- anrikningsskikt
- frisk moskog
- förna
- grus
- jordarter
- jordmån
- lera
- lund
- mineraljord
- morän
- mull
- mår
- organiska jordarter
- oxalsyra
- sand
- torr moskog
- torv
- urlakningsskikt
Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.
Forskningskort
Gör en växtruta
Det kan vara intressant att följa med hur växterna förändras i rutan under en längre tid. Är det någon specifik art som tränger undan andra arter? Hänger detta ihop med vädret eller andra yttre omständigheter?
Bra hjälpmedel om man vill identifiera växtarterna finns på internet. Använd till exempel sökorden Naturegate, Den virtuella floran och Digiflora för mobilen.
För en del elever kan det vara lättare att uppskatta procenttalet om ni konkretiserar rutan genom en rutskiss som är 10 x 10 rutor.
Pdf-dokument att skriva ut.