5. Naturens historia, från istiden till i dag
Kapitlets målsättningar är att eleven ska:
- lära sig hur naturen förändras hela tiden
- lära sig hur växterna och djuren bredde ut sig efter istiden
- fundera på vad som påverkar växternas och djurens utbredning.
Diskussion kring inledningsbilden (s. 86–87)
Vilka djur känner du igen på bilden?
Djurarter på den inledande illustrationen: (ullhårig) mammut, älg, fjällräv, snösparvar, fiskmås.
Hur skiljer sig naturen i Finland i dag från naturen på bilden?
Till exempel: vi har inga glaciärer längre och mammutarna är utdöda.
Vad skulle du kalla naturtypen på bilden?
Den liknar mest tundra.
Arter på den inledande illustrationen:
Djur: mammut, älg, fjällräv, snösparvar, fiskmås.
Växter: en, dvärgbjörk, fjällbjörk, fjällarnika.
Bildanalysfrågor och -svar
Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen (del 1–3), välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.
s. 89 Dalripa
Vilken art finns på bilden?
Vilket fenomen visas på bilden?
Varför ser fåglarna så olika ut, trots att de är av samma art?
De byter fjäderdräkt när årstiderna växlar för att kunna gömma sig så väl som möjligt.
Var i Finland lever dalripan?
Lappland.
I vilken miljö lever dalripan?
I skog men också på myrar.
När kom dalripan till Finland?
När skogen växte upp efter istiden, för ca 9 000 år sedan.
Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?
Har du sett en dalripa någon gång?
Vet du någon annan art som ändrar färg när årstiderna växlar?
s. 91 Införda arter i Finland
Vilka arter finns på bilderna?
Vilket fenomen föreställer bilderna?
Varför har människan fört in dessa arter till Finland?
Vanligen för att jaga dem. Även som djur som hålls fångna, men som sedan släppts ut eller lyckats rymma.
Varför kan arterna utgöra ett hot mot andra arter?
De kan konkurrera med arter som har liknande behov i fråga om föda och boplats. De kan också jaga andra arter eller sprida sjukdomar.
Vilka andra arter kan de hota?
Vilka införda växtarter känner du till?
Vilken inverkan har klimatet på nya arters överlevnad?
Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilderna?
Har du sett någon av arterna på bilderna? Vilken/Vilka då? Var såg du dem?
s. 92 Vitryggig hackspett
Vilken art finns på bilden?
Var lever den?
Varför är den hotad?
Den vitryggiga hackspetten behöver stående, döende träd att bygga bo i och att hitta sin mat i. Ett effektivt skogsbruk gör att det inte finns tillräckligt av de här träden för att hackspetten ska klara sig.
Vad äter den vitryggiga hackspetten?
Hur har människan försökt se till att arten inte dör ut?
Huvudsakligen genom att skydda den natur där hackspetten lever. Den vitryggiga hackspetten behöver stående, döende träd att bygga bo i och att hitta sin mat i.
Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?
Har du någonsin sett eller hört en hackspett?
Facit till uppgifterna på sidorna 94–95
1.
A) Mammutar åt gräs, halvgräs, örter, mossor, ris och trädens blad.
Älgar äter örter, skott, löv, barr och kvistar samt vattenväxter såsom näckros och vattenpest.
Fjällräven äter mest smågnagare men kan också äta fåglar, fågelägg, bär, växter och as.
Snösparvarna äter frön och insekter.
Fiskmåsarna kan äta nästan vad som helst, bland annat fisk, daggmask, bär, musslor, insekter och frön.
Mammuten har dött ut.
Alla andra djur lever ännu i Finland, fjällräven och snösparven främst i norra Finland.
2. Olika typer av ris och tundraväxtlighet, såsom ljung och kråkbär. De första träden var fjällbjörk och sedan tall.
De klarade av det kalla klimatet och den öppna mark som fanns efter att istäcket smält.
3. Bland annat genom att hämta hit arter som konkurrerar med arter som redan fanns här, genom klimatförändringen som gör att vissa arter inte längre klarar sig i Finland medan andra arter som inte tidigare klarat sig här, nu börjar klara sig. Människan förstör också djurens livsmiljöer, jagar dem och skadar dem med miljögifter.
4.
A) Det betyder att arten inte får jagas/plockas och att livsmiljön inte får förstöras.
Ordförklaringar
- istid
- medeltemperatur
- mångfald
- svinpest
- vilt
Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.
Forskningskort
Gör en ljudkarta
Som förarbete kan ni gå igenom de vanligaste fågelljuden, såsom bofink, talgoxe, blåmes, rödhake, kråka, kaja, koltrast, björktrast, sädesärla. Använd sökordet Fågelsång för att hitta en bra webbsida som kan användas som hjälpmedel.
I en urban miljö hörs mycket ljud från mänskliga aktiviteter. Det är också en intressant och på många sätt ögonöppnande aktivitet att fundera på just de ljuden. I hur stor utsträckning påverkar ljuden som människor är upphov till våra möjligheter att uppfatta naturljud? Det finns ändå ofta många olika fåglar, men ofta hör man fåglar bättre än man ser dem. Våren är en bra tid att lyssna på fågelsång när hanarna sjunger för att locka honor och försvara sina revir.
Pdf-dokument att skriva ut.