3. Vintern är en svår tid i skogen
Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:
- vad som är typiskt för vintern som årstid
- hur växter och djur klarar av vintern.
Diskussion kring inledningsbilden (s. 38–39)
Hur vet du att det är vinter på bilden?
Till exempel för att det är kallt och det finns snö på marken. Växterna växer inte.
Vad tror du har hänt med växterna och djuren som finns här på sommaren?
Växterna har slutat växa. En del står i vila, medan andra växter vissnar helt. En del djur har gått i dvala och några har flyttat till varmare trakter.
Arter på den inledande illustrationen:
Djur: älg, talltita, tofsmes, människa.
Växter: gran, tall, hundkäx, rödven.
Bildanalysfrågor och -svar
Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen (del 1–3), välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.
s. 41 Årstider
Vilket fenomen visas på bilden?
Vilka olika saker syns på bilden?
Varför har jordens lutning en inverkan på årstiderna?
Lutningen gör att norra halvklotet lutar mot / är mer vänt mot solen under hälften av året (och mer solljus når oss då) och lutar från / är mer vänt från solen under andra hälften. Då norra halvklotet lutar mot solen så lutar södra halvklotet från solen: då är det sommar på norra halvklotet och vinter på södra halvklotet.
Vad tror du skulle hända om jorden inte lutade?
Precis som vid ekvatorn så skulle vi inte ha några årstider.
Hur länge tar det för jorden att åka ett varv runt solen?
Varför har Lappland dagar helt utan sol på vintern?
Lappland är så långt norrut att när norra halvklotet lutar bort från solen så når solljuset inte alls den delen av jordklotet. Samma gäller Antarktis när det är midvinter där.
Var på jordens omloppsbana kring solen finns jorden just nu? Peka ut det på bilden.
Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?
s. 43 Insektshotell
Vad föreställer bilden?
Vilka djur kan tänkas bo där?
Vad består insektshotellet av?
Varför finns det hål av olika storlek?
Olika insekter använder olika material och trivs på olika ställen. För att locka så många olika insekter eller pollinerare som möjligt används olika typer av material och olika storlekar som vi vet att de gillar.
Varför finns det nät framför kottarna?
För att förhindra att fåglar och andra större djur tar materialet för sin egen användning eller börjar använda insektshotellet som matplats.
Hur hjälper ett insektshotell insekterna?
Det hjälper dem hitta ett tryggt ställe att lägga sina ägg på, att förpuppas på eller övervintra på.
Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?
Har du någonsin sett ett insektshotell? Var då?
Har du sett insekter som övervintrat på något annat ställe? Var då? Kände du igen insekterna? Vilka var de?
s. 45 Strömstare
Vilken art syns på bilden?
Vad gör fågeln på bilden?
I vilken miljö är bilden tagen?
Hur klarar sig strömstaren i Finland över vintern?
Strömstaren äter insekter och andra evertebrater som lever på botten av forsar och strömmande vatten. De här ställena fryser inte över vintern eftersom vattnet rör sig så snabbt. Strömstaren hittar alltså mat här också på vintern.
Varför har strömstaren mycket fett på sina fjädrar?
Fettet gör att vattnet stöts bort så att det inte når fågelns hud. På så sätt hålls den torr.
Hur hjälper strömstarens vita bröst den när den söker föda?
Det vita bröstet reflekterar ljuset som når bottnen, vilket gör att den kan se bättre.
Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?
Har du någonsin sett en strömstare? Var då?
Facit till uppgifterna på sidorna 50–51
1.
A) Jämnvarma djur kan klara av vintern genom att hitta tillräckligt med mat och byta till vinterpäls, sova vintersömn eller gå i dvala. Småfåglarna på bilden har samlat frön i förråd under hösten och äter dem. De kan också besöka fågelbord. Älgen äter kvistar och barr som den också kommer åt på vintern. Den byter också till vinterpäls. Människan hålls varm genom att klä på sig varma kläder i många lager. Dessutom bor människorna i kalla trakter vanligen i varma byggnader.
2. Det gör att cellerna inte fryser till is och spricker när det är kallt.
3.
A) När fåglarna burrar upp sig skapas ett isolerande luftskikt mellan fjädrarna och huden.
B) Fåglar som hittar tillräckligt med mat, till exempel fröätare och sådana som samlat mat under hösten. Även större fåglar som jagar smådäggdjur kan klara av vintern här.
4. Skogssork, räv och fälthare.
Skogssorkens spår finns längst fram på bilden. Fältharens och rävens spår finns uppe i högra hörnet, harens går rakt upp.
Ordförklaringar
- förna
- glycerol
- meståg
- vintersömn
- ämnesomsättning
Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.
Forskningskort
Den perfekta vinterutfodringsplatsen
Detta är en klassaktivitet där hela klassen är delaktig. Tänk på att noga tvätta händerna varje gång ni har rört fröautomaterna. Fåglar kan ha till exempel salmonella.
Ni kan prova med olika slags fågelmat och göra om experimentet med till exempel havreflingor, jordnötter eller hirs. Iaktta även om det är någon skillnad på hur mycket frön som går åt vid olika väderförhållanden. Håll gärna också utkik så ni ser vilka fåglar som besöker automaterna.
Ni kan göra en presentation eller en affisch av de vanligaste fåglarna som besöker fröautomaten. Använd sökorden ”natursidan” och ”fågelguide” för att hitta användbara sidor på internet. Också på Yle finns det korta filmer (på finska) med vars hjälp man kan lära sig känna igen de vanligaste vinterfåglarna. Använd sökorden ”Yle kuka lintulaudallani ruokailee”. Det går också att hitta bingospel på internet. Använd sökorden ”vinterfågelbingo med natursidans bricka”. Med sökordet ”birdlife Suomi” hittar ni undervisningstips och material för lärare.
Var noga med att fortsätta utfodringen hela vintern. Fåglar som lärt sig hitta en matplats kan ha svårt att hitta en ny om utfordringen avbryts.
Pdf-dokument att skriva ut.