4. På våren vaknar naturen

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • att organismerna börjar växa efter vintern
  • vad som får fåglarna att flytta norrut
  • vilka faktorer som påverkar organismernas fortplantningsdrift.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 52–53) 

Hur vet du att det är vår på bilden?
Till exempel knoppar på träd och buskar, det finns snö kvar under träden, det är inte särskilt varmt (se på personens kläder) men tillräckligt varmt för att ödlorna ska ha vaknat, vitsipporna blommar, fåglarna letar efter någon att para sig med.

Varför finns det snö bland träden men smältvatten på stigen?
Träden skuggar marken, så solen når inte dit. Luftens temperatur är ännu tillräckligt låg för att snön ska förbli osmält. På stigen finns smältvatten eftersom solen kan lysa rakt på den, så snön har smält där.

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: bofink, kajor, talgoxe, fälthare, skogsödlor, människa.

Växter: björk, asp, gran, vide, blåsippa, vitsippa, svalört.

Bildanalysfrågor och -svar 

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen (del 1–3), välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 55 Ormskinn

Vad föreställer bilden?

Vilket djur har lämnat skinnet efter sig? 

Varför ömsar ormar skinn? 
När de växer blir det gamla skinnet för trångt.

Vilka andra djur ömsar skinn?
Ödlor ömsar skinn men inte allt på en gång utan i mindre bitar. Människor kan också sägas ömsa skinn för vår hud förnyas ungefär varannan månad, men det sker genom att enskilda döda hudceller faller av.

Varför går ormar i dvala? 
Ormar är växelvarma djur, vilket betyder att deras kroppstemperatur är ungefär densamma som i miljön runtomkring dem. I kalla områden betyder det att de inte kan röra på sig och jaga mat när det är kallt, så de går i dvala.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du någonsin sett en orm? Var då? Hur kändes det?

Varför tror du att så många människor är rädda för ormar?

s. 58 Tranornas parningsdans

Vilken art syns på bilden?

Vilket fenomen visas på bilden? 
Tranornas parningsdans.

Varför dansar tranorna? 
Dansen är en del av häckningen, men tranorna dansar också vid andra tillfällen. Dansen är en typ av kommunikation och ett sätt att bibehålla sammanhållningen mellan tranorna i ett par. Paren håller ihop i många år.

Var häckar tranorna? 
På myrar.

Hur gör andra fåglar när de söker en partner att para sig med? 
De kan till exempel sjunga, skapa ljud med vingarna eller stjärten eller ha flyguppvisning.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du någonsin sett en trana? Var då? Har du hört en trana?

Har du sett andra flyttande fåglar?

s. 60 Harar

Vilken art syns på bilden? 

Vad händer på bilden? 

Varför brottas hararna? 
Om de är hanar så brottas de för att det är parningstid och honorna hos harar vanligen väljer att para sig med den hane som vinner. En av hararna kan också vara en hona som slåss med en hane för att visa att hon inte vill para sig med honom.

Vad betyder brunstperiod? 
Det är den tid på året då en del djur letar efter en partner och förökar sig. Vissa djur har inte en brunstperiod utan kan para sig när som helst under året, såsom människan.

Varför parar sig många djur på våren? 
Eftersom det finns mest mat på sommaren är det viktigt att ungarna föds på våren eller tidigt på sommaren så att de kan få tillräckligt med mat för att växa.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du sett en hare? Var då? Vad gjorde den?

Facit till uppgifterna på sidorna 62–63

1. 
A)
För att få sina ungar på sommaren, då det finns mest mat och det är tillräckligt varmt för ungarna, parar sig många fåglar på våren. Fåglar sjunger bland annat för att locka till sig en parningspartner och därför hörs mest fågelsång på våren.

Ödlorna är växelvarma djur, så deras kroppstemperatur är ungefär densamma som omgivningens. Därför tar de sig ofta till varma ställen, såsom solvärmda murar eller stenar, för att få upp kroppstemperaturen.

2. Solljuset ökar och strålningen blir starkare, vilket gör att temperaturen börjar stiga och snön börjar smälta.

3. 
A)
En däggdjurarts brunstperiod är den tid på året då arten parar sig.

B) Ett revir är ett område som ett djur försvarar som sitt eget. Djuret försvarar det för att där finns viktiga resurser, såsom mat, boplats eller någon att para sig med. Ibland delar djur på reviret, till exempel två individer som har ungar tillsammans.

4.
A)
Det sparar energi, eftersom luftmotståndet minskar för dem som flyger längre bak i plogen. Därför byter tranorna plats i plogen, så att ingen behöver flyga längst fram, där det är tyngst att flyga, hela vägen.

B) Till exempel många gäss och änder.

Ordförklaringar 

  • brunst 
  • flyttfågel 
  • parningsdans 
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Fågelexkursion i närmiljön

Tabellen kan laddas upp på elevernas digitala hjälpmedel. Efteråt kan ni samla klassens alla observationer och göra en egen fågelbok. Det går också att skriva ut listan.

Det kan vara trevligt att ta med sig ett litet mellanmål. Det skapar en trevlig stämning och bidrar till en positiv naturupplevelse. Kom ihåg att ta skräpet med tillbaka, även bioavfall. Till exempel ett bananskal ligger kvar många veckor och ser skräpigt ut.

På våren kan man locka till sig till exempel en bofinkhane genom att spela upp sången med telefonen. Då är det lättare att se den.

Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.