5. Organismerna behöver varandra

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • att organismerna producerar och konsumerar föda
  • att olika organismer har olika betydelse i naturen
  • varför födan räcker till i skogen.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 64–65) 

Vad gör de på bilden?
Hackspettsföräldern matar sin unge med insektslarver. Hos grönsnabbvingen försvarar hanarna små revir och honorna lägger sina ägg på till exempel blåbär. De äter nektar ur blommor, såsom videblommor. Rävungen blir tvättad av sin förälder (kan vara mamma eller pappa) medan fästingen suger blod ur den vuxna rävens öra. Spyflugorna kan lägga ägg i dynga och larverna trivs i dyngan, som de använder som mat.

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: större hackspett, grönsnabbvinge, rävar, fästing, spyflugor.

Växter: asp, blåbär.

Övrigt: vägglav, aspticka.

Bildanalysfrågor och -svar 

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen (del 1–3), välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 67 Korsspindel

Vilket slags djur syns på bilden?

Vad händer på bilden? 

Vad äter spindeln? 
Spindlar äter huvudsakligen ryggradslösa djur, spindeln på bilden äter en insekt.

Vad betyder det att spindeln är ett rovdjur? 
Att den äter andra djur.

Vad betyder det att spindeln är en konsument? 
Att den inte producerar sin egen energi, som till exempel växter, utan måste äta andra organismer för att få energi.

Hur fångar spindeln på bilden sina byten?

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Var har du sett spindlar eller spindelnät? Har du sett ett spindelnät med ett byte någon gång? 

Många människor är rädda för spindlar. Det kallas arachnofobi. Varför tror du att en del människor är rädda för spindlar? Är du rädd för spindlar?

s. 69 Solenergi

Vilket fenomen beskriver bilden?

Vad syns på bilden? 

Vad föreställer de olika pilarna? 
De visar den energi som når jorden från solen, och vart energin går.

Hur stor del av den solenergi som når jorden används till fotosyntes? 
Bara ungefär 1 %. 

Vad använder växterna solenergin till
Till att producera socker som används för att bygga upp växten.

Vad går den största delen av solenergin till?

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Behöver du solenergi till något? 

s. 71 Ringmärkare

Vad händer på bilden?

Vilka organismer syns på bilden? 

Vad betyder det att ringmärka en fågel? 
En forskare fäster en ring runt benet på en fågel. Ringen har ett ID-nummer och forskaren sätter in information om fågeln, såsom art, kön och vikt, i en databas med ID-numret. Om en annan forskare ser samma fågel meddelar hen var och när.

Varför ringmärker vi fåglar? 
För att kunna följa dem och undersöka deras populationer.

Vad kan vi lära oss av att följa fåglar som blivit ringmärkta? 
Till exempel vart fåglar flyttar eller flyger, vad de dör av, hur länge de lever och så vidare.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du någonsin sett en fågel med en ring på benet? Var då? Vilken slags fågel var det?

s. 74 Spillkråka

Vilken organism syns på bilden?

Vad händer på bilden?

Varför sitter spillkråkan i myrstacken? 
Spillkråkor tycker om att äta myror så de gräver ofta igenom myrstackar. 

Vad betyder det när vi säger att stackmyrorna är nyckelarter? 
Nyckelarter är arter som många andra arter behöver och som är viktiga för att en hel näringskedja ska fungera. Stackmyrorna är viktiga som nedbrytare, fröspridare och mat åt många djur.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du sett en stor myrstack någon gång? Var då?

Har du sett en spillkråka eller en annan hackspett någon gång? När då?

Har du sett att hackspettar kan hacka hål i byggnader, som till exempel en sommarstuga? 

Vad tror du händer om du täcker för det hål de gjort?

Facit till uppgifterna på sidorna 79–81

1. 
A)
Alla djur är konsumenter, liksom asptickan. Växterna och laven är producenter.
Aspticka och spyfluga är nedbrytare.

2. 
A)
Producenter är organismer som producerar energi och näringsämnen med hjälp av vatten, koldioxid och solljus. De behöver alltså inga andra organismer för att producera den energi och de näringsämnen de behöver.

B) En konsument är en organism som äter andra organismer för att få energi och näring. De kan alltså inte producera sin egen näring.

C) Nedbrytare använder energin och näringsämnena i döda organismer och organismers lämningar, såsom avföring.

3. 
A) Björk.

B) Myra.

C) Ticka.

4. Basen består av producenter. Det finns mest av dem inom ett visst område, eftersom varje konsumentindivid behöver mer än en producentindivid under sin livstid. Antalet konsumenter som kan leva inom ett visst område beror alltså på mängden producenter som finns inom området. Varje rovdjursindivid (högst upp i pyramiden) behöver på samma sätt fler än en växtätarindivid (båda är konsumenter) under sin livstid och därför finns det alltid färre rovdjur än växtätare inom ett område.

5. Till exempel producenten (blåbäret) producerar energi och näring från solljus, vatten och koldioxid. Sorken, som är konsument och växtätare, använder energin och näringen som blåbäret producerat för att växa och föröka sig. Höken, som är konsument och rovdjur, använder energin och näringen som finns i sorken för att växa och föröka sig. Nedbrytarna använder den överblivna energi och näring som finns i döda producenter och konsumenter, samt i deras lämningar.

Ordförklaringar 

  • ekologisk pyramid 
  • konsument
  • nyckelart 
  • näringskedja 
  • näringsväv
  • producent
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Bygg en ekologisk pyramid av naturmaterial

Denna övning görs med fördel utomhus. Eleverna bygger och samlar material inom ett givet område, till exempel i skolans närskog.

Om det inte finns tillräckligt med rovdjur kan antalet växtätare bli för stort för området, så att ekosystemets bärförmåga överskrids. Detta kan leda till att växtätarna svälter och blir sjuka. Detta i sin tur leder till att antalet minskar. Då kan naturen återhämta sig igen för en tid.

I ett välfungerande ekosystem finns det alltid mest producenter (växter) och minst rovdjur.

Det kan vara trevligt att fotografera elevernas arbeten och jämföra dem i klassen. Eleverna kan även göra en kort presentation med text och bilder på de vanligaste arterna i den miljö ni arbetade.

Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.