3. Skogen bevarar biodiversiteten

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • förstå betydelsen av hållbart skogsbruk
  • förstå varför nationalparkerna är viktiga
  • fundera på motsättningarna mellan skogsskydd och skogsexploatering.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 36–37) 

Vilken typ av skog syns på bilden?
Lövskog, urskog, naturskog.

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: visenter, gråspett, sparvuggla.

Växter: ek, ormbunkar, mossor.

Bildanalysfrågor och -svar 

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen (del 1–3), välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 40 Naturskog

Vad föreställer bilden? 

Hur vet du att det är en naturskog? 
Det finns träd i olika åldrar, många fallna träd och så vidare.

Vad finns i en naturskog som inte finns i en ekonomiskog?

Vilka organismer finns på bilden?

Vilka djur tror du trivs i skogen? 
Många fåglar och insekter, även stora däggdjur som älgar och björnar.

Varför finns det så lite naturskog i Finland? 

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du någonsin gått i en naturskog? Hur var det? Hur tror du att vi kan få fler naturskogar?

s. 42 Bäver

Vilket fenomen syns på bilden? 

Vad händer på bilden?

Vilka organismer syns på bilden? 

Var lever bävern? 
På ställen där det finns både träd och vattendrag.

Varför fäller bävern träd? 

Vilken inverkan har det på omgivningen?

Varför tror du bävern har jagats på många ställen? 
För pälsens skull, huvudsakligen. De har utrotats på många håll i Europa, även i Skandinavien, där de återförts till naturen. I Finland är de flesta bävrar introducerade från Nordamerika.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du någonsin sett en bäver eller spår av en bäver? Var då? 

s. 43 Gnagspår

Vad föreställer bilden?

Varför gör skalbaggarnas larver spår i veden? 
De äter den murkna veden. Spåren syns där de ätit sig fram.

Vilken inverkan har det på trädet? 
Om trädet lever kan det ta stor skada, men de äter oftast murken ved hos döda träd, så trädet är redan dött.

Varför behöver skalbaggslarverna murken ved?

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du någonsin sett gnagspår i ved? Var då?

Facit till uppgifterna på sidorna 55–57

1. 
A)
Det är Białowieżaskogen i Polen. Den är ett världsarv och den enda plats i världen där det lever vilda visenter. Skogen är annars också speciell och en ovanlig urskog.

2. En certifierad skog sköts på ett hållbart sätt, det vill säga på ett sätt där mångfalden skyddas, inga kalhyggen görs och det planteras nya träd då gamla huggs ner. Certifikatet är ett bevis på att skogen sköts på det här hållbara sättet.

3. Nationalparker finns till för att skydda ekosystem från en stor mänsklig inverkan men också för att ge människor ett ställe att njuta av naturen. I nationalparker görs också mycket forskning.

5. 
A)

– lövskog: Skogen nere på bilden, intill och omkring sädesåkern.

– blandskog: I mitten av bilden till höger, längs vägen.

– barrskog: Uppe på bilden, runt sjön.

– myr: I mitten av bilden till vänster, vänster om husen.

– sädesåker: Nere på bilden, höger om stranden.

B)
– älg: Älgen rör på sig mycket. Den trivs i skogen, på myrar och på åkrar.

– orre: I blandskog, på myren.

– påfågelöga: Lever ofta i kulturmiljöer, såsom gårdsplaner och odlade marker.

– groda: Nära våtmarker, till exempel myrar, sjöar, diken.

– duvhök: Skog (barrskog eller blandskog med gamla barrträd).

C) De kan leva i den livsmiljö som passar dem. När det finns många olika livsmiljöer blir det mindre konkurrens, eftersom olika organismer kan leva i olika livsmiljöer.

Till exempel utnyttjas skogarna för avverkning för ved för eget behov och för försäljning av virke, för rekreation och för jakt. Myren utnyttjas för jakt och rekreation samt för bärplockning. Sädesfälten är odlade av människor för mat.

Det skulle finnas mindre biodiversitet, färre möjligheter att plocka bär och svamp och att jaga, näringsämnen skulle sköljas bort och området bli torrare om alla skogar på bilden höggs ner.

Ordförklaringar 

  • certifikat
  • ekosystem
  • hållbart skogsbruk
  • naturskog
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Skogens biodiversitet

Eleverna kan ha enklare om undersökningsområdet begränsas till exempel till en ruta på 10 x 10 m.

Biodiversitet eller biologisk mångfald har flera dimensioner: genetisk variation inom en art, artrikedom inom ekosystemet och många olika ekosystem.

Alla dimensioner är lika viktiga. I en ekonomiskog väljer människan att gynna bara en eller två trädarter. Detta påverkar i sin tur hela ekosystemet som blir artfattigare. Biodiversitet är viktigt eftersom ekosystem med stor mångfald är stabilare och mer motståndskraftiga mot till exempel klimatförändringar. Människan klarar sig inte utan de ekosystemtjänster som naturen ger oss. Det finns även etiska och kulturella skäl till att bevara mångfalden: alla arter har rätt att finnas till och människan behöver naturen för avkoppling och inspiration. Här kan ni också öppna diskussionen om invasiva arter. Vilken effekt har invasiva arter på biodiversiteten på sin växtplats? Känner eleverna till någon invasiv art? Finns det orsaker som gör att vi ändå vill behålla de nya arterna i vår natur?

Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.