4. Skogarna bromsar klimatuppvärmningen

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • förstå varför klimatet på jorden blir varmare
  • förstå hur ett varmare klimat påverkar naturen
  • hur skogarna kan bromsa klimatuppvärmningen.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 58–59) 

På bilden ser du en skogsbrand. Var kan bilden vara tagen?
På en plats med mycket skog, vattendrag och stora områden med odlad mark. Kan till exempel vara Amazonas men också andra livsmiljöer.

Vilken naturtyp föreställer bilden?
Bilden föreställer (regn)skog.

Bildanalysfrågor och -svar 

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen (del 1–3), välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 60 Oljefartyg

Vad föreställer bilden? 

Hur stort tror du fartyget är?

Vad fraktar fartyget?

Varför fraktas olja över haven? 
För att olja endast förekommer i vissa delar av världen men det används överallt. På haven, för att det kan fraktas väldigt stora mängder olja i ett oljefartyg och rutterna kan vara rakare över haven än över land. 

Vilka risker finns med att frakta olja över haven?
Oljespill är väldigt farligt för alla organismer som lever i haven. Dessutom använder fartygen bränsle som ökar mängden koldioxid i atmosfären.

Vad tror du händer om ett oljefartyg sjunker?

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du läst eller hört om olyckor med oljefartyg? Vad hände? Hur gick det? Vilka följder fick det? 

s. 63 Klimatförändringens följder

Vilka fenomen syns på bilderna? 

Vad föreställer de olika bilderna? 
Torka, hunger och översvämning, som följder av klimatförändringen.

Varifrån tror du bilderna kan vara?

Varför är det svårt att leva på de olika ställena på bilderna? 
Torka gör det svårt att odla mat och att hitta vatten att dricka. Översvämningar förstör också skördar och kan göra att boskap och människor drunknar. Dessutom leder översvämningar ofta till att det inte finns rent vatten att dricka.

Hur kan klimatförändringen leda till torka och översvämning? 
Klimatförändringen leder till mer extrema väderfenomen av alla slag, även till exempel orkaner. Varma ställen blir ännu varmare, vilket gör det svårt att bo där. Kuster kan dränkas då havsvattennivån stiger.

Vilken inverkan tror du klimatförändringen kan ha där du bor?

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Finns det något ställe i världen där det just nu är torka, hunger eller stora översvämningar? Var då?

s. 64 Dikad myr

Vilket fenomen syns på bilden? 

Varför dikas myrar? 
Dikning gör att marken blir torrare och träd växer bättre. Då kan där odlas ekonomiskog, som skogsägaren kan tjäna pengar på.

Vilka problem kan dikning av myrar leda till? 
Dikning förstör myren, som har sin egen speciella växtlighet och sina egna djursamhällen. Om många myrar förstörs minskar biodiversiteten (mångfalden). Dessutom binder en odikad myr mycket mer kol än en dikad myr, så dikning leder till mer koldioxid i atmosfären, vilket i sin tur leder till klimatuppvärmning.

Var tror du bilden är tagen? 

Vilken inverkan har dikning på klimatförändringen? 

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du någonsin gått på en myr? Var då? Hur var det annorlunda än att gå i en skog?

Facit till uppgifterna på sidorna 68–69

1. 
A)
En stor inverkan – i en stor skogsbrand avges stora mängder koldioxid till atmosfären.
Skogsbränder kan börja på grund av blixtnedslag eller av mänsklig inverkan, till exempel från brasor eller till och med cigarettfimpar.

2. Förbränning av fossila bränslen är skadligt eftersom det avger stora mängder koldioxid och andra växthusgaser till atmosfären. Det här leder till att klimatet värms upp. Dessutom är fossila bränslen icke-förnybara, så de kommer att ta slut i framtiden. 

3. 
A)
Till exempel ett system som tar bort koldioxid ur atmosfären och lagrar det som kol i marken.

B) Till exempel en väldigt stor odling med bara en odlad gröda.

4. Extrema väderfenomen, såsom orkaner och översvämningar, ökenspridning, havsvattenytan höjs på grund av att stora glaciärer och isområden smälter, människor måste fly sina hem.

5. Genom att förebygga att skogar huggs ner, till exempel genom att använda mindre pappersprodukter och återvinna papper, genom att äta mindre kött så att det inte behövs så mycket betesmark för boskap eller odlingsmark för boskapens mat, genom att köpa trävaror från hållbart skogsbruk, genom att ta del i skogsskydd.

6.
– När ett träd utför fotosyntes tar det upp socker.

Fel, i fotosyntesen bildar växter socker. De tar upp koldioxid och solenergi.

– Trädet producerar koldioxid och syre.

Fel, träd producerar syre och använder koldioxid i fotosyntesen (egentligen producerar träd också koldioxid i respirationen när de inte utför fotosyntes, men de producerar mycket mindre koldioxid än de använder).

– Kol lagras i trädets blad, stam, rötter och frön.

Rätt.

– Alla djur behöver mat som innehåller syre och kol.

Fel, djuren får inte syre från maten utan från luften.

– Det finns kol lagrat i marken.

Rätt, till exempel som fossila bränslen och i växters rötter.

– En växande skog är en kolsänka.

Rätt.

– Skogsbränder har ingen inverkan på mängden kol i luften.

Fel, i skogsbränder avges det kol som lagrats i träd och andra växter.

Ordförklaringar 

  • fossila bränslen
  • kolsänka
  • plantage

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Människans påverkan i naturen

Fundera på hur området såg ut innan människan påverkade det och vilka djur- och växtarter som kan ha funnits där då. Varför har vissa försvunnit?

Natur innefattar både växterna och djuren samt allt annat levande. Eleven kan behöva påminnas om att förändringarna påverkar vilka djur- och växtarter som trivs i området; vissa arter gynnas av människan medan andra minskar eller försvinner helt. Även här kan ni ta upp diskussionen om invasiva arter. Hur har arterna kommit in i vår natur? Vilka för- och nackdelar kommer eleverna på att det finns med dessa arter?

Fågelarter som gynnas av människan: till exempel talgoxe, blåmes, gråsparv och pilfink, sädesärla, tornseglare, kråkfåglar, tamduva, till och med rovfåglar som duvhök och berguv.

Däggdjursarter som trivs i en av människan påverkad miljö: till exempel räv, ekorre, fälthare, igelkott, mårdhund, vitsvanshjort och rådjur.

Pdf-dokument att skriva ut.