Läromedlets uppbyggnad
Läromedelsserien är uppbyggd för följande arbetsgång:
1. Inledningsbilden och inledningsuppslaget
Hela inledningsuppslaget är tänkt att aktivera förkunskaper och ge en positiv start på kapitlets tema. Starta arbetet med varje nytt kapitel genom att studera inledningsbilden. Diskutera tillsammans med eleverna vad de tror kapitlet kommer att handla om och varför de tror så. Ovanför ingressen på motstående sida finns två frågor som ska styra in elevens tankar på vad hen vet från tidigare om kapitlets tema, att hitta element som hör ihop med detta på bilden och samtidigt leda tankarna vidare in i kapitlet.
I kapitel två, tre och fyra i Zooma in på fysik 7–9, del 1 finns en qr-kod bredvid ingressen. Om ni skannar koden hittar ni en video av ett experiment som vi tänkt ska ge inspiration till arbetet med avsnittet. Videon saknar ljud för att ni ska få möjlighet att själva tänka till kring experimentet och kanske själva göra ett liknande.
Under ingressen finns också ett enkelt och vardagsnära experiment som hela klassen kan göra tillsammans eller som eleverna gör enskilt. Målsättningen med experimentet är att väcka intresse, nyfikenhet och väcka frågor.
2. Texten och bilderna
När ni börjar arbeta med själva texten och bilderna kan ni göra på olika sätt. Även om du redan har ett fungerande arbetssätt för att stödja elever med läs- eller andra inlärningssvårigheter kan du få tips för det arbetet genom att läsa avsnittet 1.3 Så här kan du jobba med läsförståelse på Zooma in på-series webbsida.
På insidan av framsidespärmen i läroboken Zooma in på fysik 7–9, del 1 finns frågeord inne i pratbubblor och goda råd för hur ni kan öka förståelsen av innehållet och den naturvetenskapliga metoden genom att använda dessa frågeord. Använd gärna frågeorden när ni behandlar både texten och bilderna.
I hela serien strävar vi till att uppmuntra elevernas kreativa tänkande, problemlösning och kommunikation. Därför har vi gjort en ikon som symboliserar en frågeställning där eleven ska tänka själv. Det finns inte alltid något klart och entydigt svar på dessa frågeställningar utan det är själva tankeprocessen och kommunikationen som är de viktiga momenten. Använd gärna denna modell som ett naturligt inslag även om det inte i just det aktuella avsnittet finns Tänk själv-uppgifter. Huvudsaken är att frågorna är öppna, inte har självklara svar och engagerar eleverna så att deras kreativa tänkande kommer igång. När eleverna blivit vana vid att fundera på de här frågorna kan de själva börja formulera öppna och konstruktiva frågor om texten.
Med tanke på vår målgrupp strävar vi efter att uttrycka oss på ett sätt som är lätt att läsa och lätt att förstå. Vi vill undvika konstruktioner som försvårar läsningen för vår målgrupp. Trots detta finns det säkert ord och begrepp som behöver diskuteras och förklaras mera ingående. På många av bokens sidor finns en qr-kod. Om eleverna skannar koden hittar de förklaringar till de ord och begrepp som eleverna kan behöva för att helt tillgodogöra sig textinnehållet. Koden innehåller ord som finns i texten på samma sida som koden. I detta material finns ordförklaringarna både som ordlistor i alfabetisk ordning och som utskrivbara ordkort.
Använd fliken av baksidespärmen i läroboken Zooma in på fysik 7–9, del 1 också när ni gör experiment. Där finns några råd kring säkerhet vid experiment, både för arbete i särskilt fysikutrymme eller i elevens vanliga klassutrymme.
Det finns också färdiga uppgifter för bildanalys av enskilda bilder som du kan använda i din undervisning. Författarna vill på detta sätt uppmuntra och bistå lärarna att använda det rika bildmaterialet så mångsidigt som möjligt. Frågorna hittas i de olika kapitlens specifika material.
I Visste du att...?-rutorna finns tilläggsinformation som inte är obligatorisk för alla elever utan som är tänkt som intressanta tillägg och ibland kuriosa detaljer. Rutorna innehåller ibland sådan information som kan öka förståelsen av det som behandlats för de elever som behöver förankra sin kunskap i mera ingående beskrivningar eller konkreta detaljer.
I boken finns en schematisk förklaring av den naturvetenskapliga metoden. Sträva till att använda denna arbetsgång under arbetet, både när ni diskuterar fysikaliska fenomen och när ni gör praktiska experiment. Genom att eleverna blir vana att arbeta enligt modellen får de en rutin för att längre fram gripa sig an större och mera komplexa forskningsfrågor. Kärnan i den naturvetenskapliga metoden är alltså att utgående från det man vet göra ett antagande (ställa en hypotes) och sedan via experiment testa eller ta reda på om hypotesen stämmer.
3. Experiment
I varje kapitel finns ett antal experiment. Vi strävar till att göra experimentbeskrivningarna så enhetliga och tydliga som möjligt. Vi har lagt in bilder i de fall där vi tänker att det kan vara till nytta för eleven att till exempel se vilket verktyg som hen behöver för experimentet.
Alla beskrivningar inleds med en lista på de saker som behövs i experimentet och sedan finns en numrerad beskrivning av tillvägagångssättet. Även om vi inte skrivit in att ni ska använda den naturvetenskapliga metoden så är det alltid bra att, så ofta som det är möjligt, vänja eleverna vid den tankegång som metoden bygger på. I så fall kan experimentet göras som ett öppet experiment, utgående från en frågeställning som läraren formulerar för klassen eller som eleverna formulerar enkskilt.
I det här lärarmaterialet finns en del tilläggsexperiment som ni kan använda om ni vill.
I bilagan här under hittar ni en modell som kan fungera som stöd när eleverna dokumenterar sina experiment.
Pdf-dokument att skriva ut.
På Experimentarkivets och Hanpers webbplatser hittar ni videor och tips om experiment till många olika delar av naturvetenskap.
Vartefter eleverna blir vana vid experimenterande förväntas de klara av att arbeta allt mera självständigt. Det är viktigt att eleverna blir uppmärksamma på sin egen förmåga och på vad de behöver utveckla. Här under finns två variationer av ett dokument med en lärandematris för experiment. Du kan välja att tillsammans med eleven läsa beskrivning för de olika nivåerna av självständighet eller låta eleven via självvärdering bedöma sin förmåga.
Pdf-dokument att skriva ut.
4. Sammanfattning av kapitlet
Avsluta kapitlet genom att låta eleverna sammanfatta innehållet i kapitlet. Den första uppgiften i varje kapitel är tvådelad för att kunna användas som stöd för sammanfattningen. A-uppgiften är en direkt fråga som knyter an till inledningsbilden eller till den fråga som kapitlet inleddes med. B-uppgiften uppmanar eleverna att plocka ut tre begrepp ur kapitlet och berätta vilken del av inledningsbilden som dessa begrepp hör ihop med. På det sättet sammanfattar de stora delar av kapitlets innehåll. Uppmana också gärna eleverna att använda frågeorden på insidan av pärmen för att ställa frågor om texten till varandra och på så sätt diskutera innehållet med frågeorden som stöd. På det här sättet vill vi ge eleverna en vana att stanna upp och tänka igenom kapitlet innan de går vidare till nästa kapitel. På det sättet får de stöd i att befästa sina kunskaper.
5. Uppgifterna i boken
Välj de uppgifter som du tycker är centrala för dina elever. Bokens uppgifter är av varierande svårighetsgrad för att passa olika elever. Uppgifterna är indelade så att du som pedagog, så smidigt som möjligt, ska kunna välja rätt uppgift för den enskilda eleven. Vi har ändå velat göra indelningen på ett inte alltför tydligt sätt för att eleven inte ska frestas till att välja enbart en viss typ av uppgifter, när hen själv får välja.
Det finns uppgifter av tre olika typer i slutet av varje kapitel:
- uppgifter vars svar hittas direkt i texten
- uppgifter som kräver lite tillämpning av kapitlets text
- uppgifter som kräver att eleven tillämpar kunskap från andra läroämnen eller helheter.
Facit till uppgifterna finns på lärarmaterialets kapitelvisa sidor.