Zooma in på historia 7–9

Läromedelsserien är uppbyggd för följande arbetsgång:

1. Inledningsbilden

Starta arbetet med varje nytt kapitel genom att studera inledningsbilden. Diskutera tillsammans med eleverna vad de tror kapitlet kommer att handla om och varför de tror så.

Vad har ni tidigare läst och diskuterat i historia som gör att de tror så här?
Vad vet eleverna sedan tidigare om detta?
Vilka personer, miljöer och övriga intressanta detaljer kan ni hitta i inledningsbilden?

2. Texten och bilderna

När ni börjar arbeta med själva texten och bilderna kan ni göra på olika sätt. Även om du redan har ett fungerande arbetssätt för att stöda elever med läs- eller andra inlärningssvårigheter kan du få tips för det arbetet genom att läsa avsnittet 1.3 Så här kan du jobba med läsförståelse på Zooma in på-seriens webbsida. 

På insidan av framsidespärmen i läroboken Zooma in på historia 7-9, del 1 finns frågeord inne i pratbubblor och goda råd om hur ni kan öka förståelsen av innehållet genom att använda dessa frågeord. Använd gärna frågeorden när ni behandlar både texten och bilderna.

Även om vi strävat till att göra innehållet så klart och tydligt som möjligt finns det säkert ord och begrepp som behöver diskuteras och förklaras mera ingående. I webbmaterialet finns ordförklaringar till sådana ord och begrepp som vi tror att eleverna kan behöva hjälp med.

I läroboken Zooma in på historia 7–9, del 1 har vi valt att använda orden finländare och finländsk. Vi är medvetna om att orden är problematiska i och med att landet Finland inte fanns under hela den tidsperiod som behandlas i boken. Vi har konsulterat Institutet för de inhemska språken och olika ämneslärare i historia och valt att använda orden finländare och finländsk eftersom det är viktigt för oss att kunna behandla den grupp av människor som levde i Finland, trots att de under en period i själva verket var svenskar och sedan också ryska medborgare. Det skulle vara mer korrekt att i boken tala om människorna i det geografiska område som idag kallas Finland, folket i dagens Finland eller dylikt. Men med tanke på vår målgrupp som är personer med läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att vi kan uttrycka oss på ett sätt som är lätt att läsa och lätt att förstå. Vi vill undvika olika konstruktioner som försvårar läsningen för vår målgrupp.

I böckernas bilder och bildtexter finns ibland tilläggsinformation som inte finns i den egentliga texten. De flesta ritade bilder finns även i webbmaterialet vilket gör att ni kan studera dem mera ingående genom att förstora bilderna eller zooma in på detaljer. Frågeorden på framsidespärmens insida i läroboken Zooma in på historia 7–9, del 1 kan med fördel användas även när man studerar bilder. I böckerna finns flera kartor som är samlade i webbmaterialet och för varje karta finns beskrivet bakgrunden till kartan och även förslag på hur ni kan diskutera och använda dem. I läroboken Zooma in på historia 7–9, del 1 finns även en del kända konstverk av inhemska konstnärer. Dessa konstverk ger möjlighet till en djupare analys av bakgrunden och orsakerna till att konstnären gjort just dessa målningar under den tidsepok som behandlas. Under rubriken 2.5 Tips för att jobba med begrepp och bilder på Zooma in på-seriens webbsida finns flera tips kring bildanalys.

I Visste du att…?-rutor finns tilläggsinformation som inte är obligatorisk för alla elever utan som är tänkt som intressant tillägg och ibland kuriosa detaljer. Rutorna innehåller ibland sådan information som kan öka förståelsen av det som behandlats för de elever som behöver förankra sin kunskap i nutiden eller konkreta detaljer.

På insidan av baksidespärmen finns en tidslinje med några större huvudhändelser insatta. Ni kan titta på tidslinjen i början av kapitlet och fundera tillsammans om det finns andra saker som ni vill sätta in på tidslinjen i boken.

3. Uppgifterna i boken

Välj de uppgifter som du tycker är centrala för dina elever. Bokens uppgifter är av varierande svårighetsgrad för att passa olika elever. Uppgifterna är indelade så att du som pedagog, så smidigt som möjligt, ska kunna välja rätt uppgift för den enskilde eleven. Vi har ändå velat göra indelningen på ett sådant sätt att eleven, när hen själv får välja, inte ska frestas till att välja enbart en viss typ av uppgifter.

Det finns uppgifter av tre olika typer i slutet av varje kapitel:

• uppgifter vars svar hittas direkt i texten
• uppgifter som kräver lite tillämpning av kapitlets text
• uppgifter som kräver att eleven tillämpar kunskap från andra läroämnen eller helheter.

Facit till uppgifterna finns på lärarmaterialets kapitelvisa sidor. Flera av uppgifterna uppmanar eleverna att uttala sin åsikt, att värdera och ta ställning. Sådana uppgifter saknar facitsvar men i vissa fall har författaren skrivit in en bakgrund som du som lärare kan använda för att hjälpa eleverna att formulera sina tankar och åsikter.

4. Sammanfattning av kapitlet

Avsluta kapitlet med en sammanfattning av textinnehållet. Använd frågeorden på insidan av framsidepärmen i läroboken Zooma in på historia 7-9, del 1 och låt eleverna diskutera innehållet med frågeorden som stöd. Kapitlets tidslinje kan även ge stöd för sammanfattningen. Placera gärna in flera skeenden på tidslinjen för att få en helhetsbild av händelserna i kapitlet.

Eleverna kan sammanfatta texten muntligt enskilt, i par eller grupp eller göra en tankekarta på papper eller digitalt. I varje kapitel har vi samma uppgift först. I läromedlet Zooma in på historia 7-9, del 1 har vi uppgiften: Titta på inledningsbilden och repetera viktiga händelser i kapitlet.  Och i läromedlet Zooma in på historia 7-9, del 2: Titta på inledningsbilden. Vilka viktiga händelser kommer du ihår från kapitlet? Ställ tre frågor om kapitlet till en kompis. Med den här uppgiften vill författarna ge eleverna en vana att stanna upp och tänka igenom kapitlet innan de går vidare till nästa kapitel. På det sättet får de stöd i att befästa sina kunskaper.

​
5. Tidslinjen

Vi vill ge eleverna hjälp med att placera in de historiska skeendena och personerna i ordningsföljd i historien. Genom att få en tydligare bild av hur händelserna avlöste varandra kan eleverna också få en större möjlighet att koppla ihop orsaker och verkan i historien. Därför finns en tidslinje i början av varje kapitel och på den tidslinjen finns några centrala händelser från kapitlet.

På den bakre pärmens insida finns en mera öppen tidslinje där du själv kan sätta in de händelser som du och dina elever tycker är viktiga. Här uppmanar vi starkt att ta in även historiska händelser från närmiljön. Det gör att eleverna upplever att historien inte enbart finns långt borta, att den inte enbart är något som händer på andra platser, att den är till för andra, utan att historien kan kopplas till elevens här och nu.

I webbmaterialet finns också tidslinjer som du kan ladda ner och skriva ut, fylla i med händelser och montera upp på väggen. Linjerna är indelade i mindre tidsenheter så att du kan bygga ut dem vartefter ni kommer framåt i historien. Eleverna kan göra sin helt egna tidslinje om de så önskar.

Pdf-dokument att skriva ut.

​