1. Vad är kemi?

Centralt innehåll

Kapitlet handlar om:

  • kemi som en del av naturvetenskaperna
  • kemi som en del av vår vardag
  • den naturvetenskapliga metoden
  • säkerhet och regler i ett kemilaboratorium.

Undervisningstips och tilläggsinformation

Experimentarkivet och Hans Persson-Kreativ NO

Bakom dessa länkar hittar ni videor och tips om experiment till många olika delar av naturvetenskap.

Kemiklassen Gadolin

På Helsingfors Universitets webbplats för kemiklassen Gadolin finns en mängd goda råd och tips kring kemiundervisning. En del material finns enbart på finska men basen är svenskspråkig och det är möjligt att kontakta personalen och be om översättning om ni är intresserad av någon del.

s. 9 Den magiska flaskan

Vad är kemi i det här experimentet?

Oljan har lägre densitet än vatten och flyter därför ovanpå vattnet. När brustabletten kommer i kontakt med vattnet bildas små bubblor som egentligen är en gas och kallas koldioxid. Vattnet följer med gasbubblorna upp till ytan. När gasen lämnar glaset sjunker vattnet tillbaka till botten igen. Eleverna kommer att se flera experiment med gasutveckling och det är bra att redan tidigt försöka få dem att tänka på gas, alltså ämnet, istället för på en bubbla som bara handlar om formen.

s. 15 Den glada handsken

Vad är kemi i det här experimentet?

I experimentet reagerar matsodan med syran i ättika och det bildas koldioxid. Gasen tar mycket större plats än matsodan och ättikan och därför ökar trycket i handsken. Det ökade trycket gör att handskens väggar trycks utåt eftersom materialet de är tillverkade av är elastiskt.

s. 16 E-nummer

I Finland används begreppet E-koder parallellt med begreppet E-nummer, som är mera vanligt på webbplatser från Sverige.

På Livsmedelsverkets/Ruokavirastos webbplats finns information om E-koder.

s. 18–19 Att färga garn med växtfärg

Det är möjligt att använda många olika växter för att få färg på garnet, till exempel gurkmeja, ljung, renfana, björkblad eller nässlor. Den invasiva arten lupin ger också snabbt olika nyanser av grönt beroende på bl.a. vilket garn du färgar.

Ett vanligt, billigt alternativ för färgning är lökskal från gul lök eller rödlök. Om man vill variera färgen kan man i stället för ättika och matsoda tillsätta kopparsulfat (kopparvitriol) och järnsulfat (järnvitriol).

s. 21 Varför får toalettpapper spolas ner i toaletten?

Det är skillnad mellan pappersfibrerna i hushållspapper, pappershanddukar och toalettpapper. Hushållspapper och pappershanddukarna är gjorda för att hålla ihop, medan toalettpapper faller sönder i små flagor när det blir vått och spolas ner. Det kan därför lätt bli stopp i avloppet om vi spolar ner hushållspapper eller pappershanddukar, eftersom pappret inte löses upp.

s. 23 Kan du tvätta bort namnteckningen?

Kemister utvecklar bl.a. lösningsmedel för att lösa upp ämnen som oljor, målfärger och nagellack. Det finns olika lösningsmedel för olika ändamål och det är viktigt att använda rätt medel. Onödigt starka lösningsmedel kan skada både människor och det ämne som vi använder medlet på.

s. 23 Vad händer med frigolit?

Frigolit innehåller stora mängder luft eftersom frigoliten är skummad polystyren, det vill säga en plast. Mellan molekylerna i plasten verkar bindningar. När du tillsätter aceton bryts dessa svaga intermolekylära bindningar. Attraktionen mellan molekylerna är ändå så pass stor att lösligheten för polystyren är liten och därför löses inte massan upp helt och hållet.

s. 24 Den naturvetenskapliga metoden

Det är bra att vänja eleverna med att skriva experimentrapport. Rapporten kan skrivas ut i papper eller göras digitalt. Fördelen med digitala rapporter är att eleven kan komplettera vid behov, infoga bilder och tabeller från experiment mm. I experimentrapporten borde åtminstone finnas med rubrik, hypotes och resultat.

En modell för experimentrapport

s. 26 Varför blir äpplet brunt?

Äpplen och potatis blir bruna om de får ligga framme i rumstemperatur. Detta beror på en kemisk reaktion som sker i två steg. Först katalyseras ett enzym till ett gult ämne och sedan oxideras mellanprodukten vidare av luftens syre till det bruna ämnet melanin. Enzymet slutar fungera om pH sänks genom tillsats av syra, till exempel citronsyra eller askorbinsyra. Man kan också förstöra enzymet helt genom upphettning.

Reaktionshastigheten kan minskas genom att sänka temperaturen, t.ex. placera äpplet eller potatisen i kylskåp. Hastigheten minskas också genom att hindra äpplet att komma i kontakt med syre, till exempel genom att lägga i täta burkar eller plasta in.

I det här experimentet kan du uppmuntra eleverna att fotografera äppelbitarna både före och efter själva experimentet.

Tilläggsexperiment till kapitel 1

Kan du sticka en grillsticka genom en uppblåst ballong?

Arbeta enligt den naturvetenskapliga metoden (s. 25–26).

Ni behöver en ballong och en grillsticka av trä.

  1. Blås luft i ballongen och gör en knut på den så att luft inte strömmar ut.
  2. Hur och var kan du sticka in grillstickan, och vad kommer att hända?
  3. Ställ en hypotes.
  4. Ta en grillsticka och stick den vassa ändan försiktigt rakt genom ballongen.
  5. Vad hände? Gick det som du tänkte?
  6. Varför gick det så här?
  7. Hur kan du fortsätta detta experiment?

Mera information om experimentet hittar du här:

Brandsäkerhet

Du kan hitta tilläggs- och undervisningsmaterial samt videor som går bra att använda som komplement i undervisningen på Nouhätä-webbplatsen.

Bildanalysfrågor

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar.

s. 8 Inledningsbilden

Vad tänkte du var gemensamt för de olika delarna av bilden första gången du såg bildsidan?
Vilken bild eller vilka bilder hör inte alls ihop med de andra, tycker du?
Vilka bilder saknar du och vilka känns onödiga, om du tänker att de ska illustrera det som du nu vet att kemi handlar om?
Vilka av de olika delarna visar sådant som du gjort någon gång?
Var har du gjort det?
Vad skulle kunna gå på tok i de olika bilderna?
Vilka olika varningssymboler hittar du på bilden?
Med tanke på dessa varningssymboler, vad kan de olika behållarna innehålla?

s. 12 Naturliga och syntetiska livsmedel

Vad ser du på bilden?
Vilka livsmedel som finns på bilden har du själv smakat på? Beskriv smaken.
Vilket livsmedel blir du sugen på när du tittar på bilden?
Vad är gemensamt för alla livsmedel på bilden?
Vilket livsmedel innehåller flest syntetiska tillsatsämnen?
Vilket livsmedel innehåller naturliga tillsatsämnen?
Brukar du kolla på innehållsförteckningen för att veta vilka tillsatsämnen det du äter eller dricker innehåller?
Hur stor del av det du äter på en dag är nästan helt naturliga?
Vilka positiva egenskaper kan tillsatsämnen tillföra livsmedel?
Vilka negativa egenskaper kan tillsatsämnen tillföra livsmedel?
Vilken betydelse har det att vi använder tillsatsämnen i livsmedel?

s. 13 Grön energi

Vad handlar bilden om?
Vilka olika förnybara energikällor hittar du på bilden?
Vilka naturvetenskapliga begrepp kan du använda för att beskriva de olika delarna av bilden?
Vilken betydelse har grön energi för dig?
Vilken betydelse har grön energi för världen?
Vilka fördelar och vilka nackdelar har grön energi?
Har du idéer om andra sätt att framställa grön energi?

s. 27 Arbete i laboratoriet

Vilket utrymme ser du på bilden?
Vad gör personen?
Vilka föremål som hör till nödutrustning ser du på bilden?
Vilka övriga nödutrustningsföremål kunde finnas med?
På vilket sätt ser du att eleven följt laboratoriets säkerhetsföreskrifter?
Varför håller eleven provröret snett?
Varför finns det laboratorier i skolor?
Vilken betydelse har kemi för oss alla och för framtiden?
Vilka ord och begrepp som hör ihop med kemi kan du använda för att beskriva bilden?

s. 31 Faropiktogram

Vilket eller vilka faropiktogram har du sett tidigare?
Var såg du det eller dem?
Varför har vi faropiktogram?
Hur tror du att de som gjort piktogrammen har tänkt när de gjort bilderna?
Vilket faropiktogram ser du ofta?
Varför är bilderna så stela och ritade i stället för fotografier?
Fundera ut ett faropiktogram som du tycker vi skulle behöva. Hur skulle det se ut?

Facit till uppgifterna på sidorna 37–39

1.
A) Ni kan till exempel diskutera de produkter som finns i badrumsskåpet. Förutom den effekt som de olika medlen förväntas ge har många krämer och emulsioner en doft som inte kommer från de ingredienser som krämens grundfunktion behöver utan som framställts genom konstgjorda doftämnen. Om möjligt kan ni gärna läsa innehållsförteckningen på olika förpackningar som hör hemma i badrummet.

Bredvid personen som tvättar bilen finns en mängd olika kemiska produkter. Vad är det som gör att ett speciellt ämne kan ta bort även den svåraste smutsen från bilen? Varför finns det varningssymboler på en del burkar?

2.
Här kan elevernas svar ha stor variation men till exempel tvål, tandkräm, deodorant, hårspray, parfym och rakvatten.

3.
Genom att lyssna på lärarens instruktioner och följa dem, använda skyddsutrustning som rock, glasögon och liknande, genom att lägga upp långt hår, genom att följa alla allmänna säkerhetsföreskrifter. Efter en kemilektion med experiment behöver man också städa undan ordentligt och sortera allt avfall.

4.
Spola ögat med en ögondusch eller med en flaska för ögonsköljning.

5.
A) 500 ml
B) 250 ml
C) 150 ml

7.
Förslag:

  • Fjolårsgräs som brinner kan kylas ner med vatten eller kvävas med till exempel en brandfilt om branden ännu är tillräckligt liten.
  • Grillkol som brinner kan kvävas genom att vi lägger ett lock ovanpå elden. Ett annat alternativ är att med en tång plocka bort brinnande kol och lägga det i till exempel en eldfast hink.
  • Eld i en kastrull på spisen behöver kvävas med till exempel ett lock.

Ordförklaringar

  • Alkemi
  • E-nummer
  • Experimentell vetenskap
  • Grön kemi
  • Hypotes
  • Legering
  • Lösningsmedel
  • Materia
  • Syntetisk
  • Teori
  • Vattenlöslig

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.