3. Separeringsmetoder

Centralt innehåll

Kapitlet handlar om:

  • olika sätt att separera olika ämnen
  • var och hur vi kan använda olika separeringmetoder i vardagen.

Undervisningstips och tilläggsinformation

s. 65 Brygg ditt eget kaffe

Experimentet kan modifieras så att eleverna använder vattenkokare, filterpapper och tratt i laboratoriet.

s. 68 Filtrera te med filterpapper

Filtrering används för att skilja ett fast ämne från en vätska. Vanligen används filterpapper, i vilket de fasta partiklarna fastnar medan vätskan rinner igenom. Ett exempel på filtrering är när man brygger kaffe genom ett kaffefilter.

s. 69 Destillation

Titta på videon om destillation, vatten och aceton.

s. 70 Kan du destillera te?

Diskutera efter experimentet:
Vilka separationsmetoder använder man vid tillagning av en kopp te med hjälp av en tepåse?

s. 72 Detektivuppgift: Vem har skrivit här?

Frågor efter experimentet:

  • Vad upptäckte ni?
  • Hur gjorde ni för att upptäcka det?
  • Finns det något mer ni skulle vilja testa på samma sätt?
  • Vad hände?

Så här kan du förklara separering av tuschpennans färger:
Färgerna i en tuschpenna består oftast av en blandning av flera färger för att få just den nyans som önskas. När man sänker ner ett färgstreck i vatten kommer vattnet att dra med sig de olika färgerna olika snabbt. Detta beror lite förenklat på att vissa färger rör sig långsammare än andra.

s. 73 Centrifugering

Hur fungerar centrifugering? Titta på videon om centrifugering.

Tilläggsexperiment till kapitel 3

Separera salt, sand och järnspån

Läraren tar en matsked sand, en matsked salt och en tesked järnspån och blandar ihop allt. Elevernas uppgift är att planera ett experiment där ämnena separeras tillbaka. Tanken är att eleverna kommer på att separera järnet med hjälp av en magnet. Saltet löses upp om de häller vatten i salt-sandblandningen. Efter filtrering separeras sanden. Saltet fås tillvara via indunstning.

Experimentet kan bli en rolig tävling om läraren på förhand mätt massan på ämnena och eleverna försöker komma så nära den mängden som de kan.

Godiskromatografi

Du behöver:

  • ett kaffefilter
  • en sax
  • en blyertspenna
  • 6 gelégodis med olika färger
  • vatten
  • salt
  • 6 tandpetare
  • en tallrik
  • en liten bägare
  • ett högt glas
  • ett kryddmått.

Gör så här:

  1. Klipp kaffefiltret i en kvadrat på 8x8 cm.
  2. Rita en linje 1 cm från kanten av filterpapprets ena sida.
  3. Gör sex prickar med blyertspenna längs linjen, cirka 0,5 cm från varandra. Under varje prick märker du färgen på det godis som du kommer att testa på den platsen, till exempel B-blått, G-grönt, R-rött.
  4. Droppa 6 droppar vatten en bit från varandra på en tallrik. Placera en godis av varje färg på dropparna. Låt färgen verka ungefär en minut för att komma ut i vattnet. Ta bort godiset.
  5. Doppa en ren tandpetare i en färg åt gången och droppa färgen på pricken för den färgen. Försök att hålla varje prick så liten som möjligt. Låt filterpapperet torka. Upprepa varje färgdroppe totalt tre gånger, så att du har massor av pigment i varje prov.
  6. När papperet är torrt, vik det på mitten med prickarna från färgproven neråt.
  7. Gör saltlösningen genom att blanda 1 kryddmått salt och 1 deciliter vatten i en bägare. Rör om lösningen tills saltet är upplöst.
  8. Häll 0,5 cm saltlösning i ett rent glas. Nivån ska ligga under provprickarna. När nivån är korrekt, placera filterpapperet inuti glaset, med pricksidan nedåt.
  9. Vad händer?

Kapillärverkan drar saltlösningen upp på papperet. När den passerar genom prickarna kommer den att börja separera färgämnena. Du kommer att märka att vissa godisfärger innehåller mer än ett färgämne. Färgämnena separeras eftersom vissa färgämnen är mer benägna att hålla fast vid papperet, medan andra färgämnen har en högre affinitet för saltvattnet. I papperskromatografi utgör papperet den stationära fasen och vätskan, saltvattnet den mobila fasen. När saltvattnet är 0,5 cm från filterpapperets övre kant tar du bort pappret från glaset och placerar det på en ren, plan yta för att torka. Jämför resultaten av kromatografi för de olika godisfärgerna när filterpappret torkat.

Vilka godisar innehöll samma färgämnen? Vilka godisar innehöll flera färgämnen?
Det här är godisarna som hade mer än ett färgsamband. Kan du matcha någon av färgerna med namnen på de färgämnen som anges på ingredienserna för godisarna?

Bildanalysfrågor

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar.

s. 64 Inledningsbilden

Vilken eller vilka delar av bilden visar sådant som du varit med om?
Vad har slipande av bilen att göra med separeringsmetoder?
Vilka separeringsmetoder har du använt?
I vilka situationer har du använt dem?
Vad skulle du rita in för situationer om du skulle göra ett collage för separeringsmetoder?

s. 67 Svamparna

Har du sett svamparna på bilden i naturen?
Brukar du plocka svamp?
Om du inte gör det så varför inte?
Om du plockar, vilka svampar plockar du då?
Vilken är din favoritsvamp?
Har du förvällt svamp?
Vilka svampar har du då förvällt?
Vilka svampar är giftiga?
På vilket sätt påverkar giftet människokroppen?
Vad ska man göra om man i misstag ätit av en giftig svamp?

s. 69 Oljeraffinaderiet

Vad ser du på bilden?
Har du sett något liknande i verkligheten?
Var har du i så fall sett det?
Varför finns det höga torn i ett raffinaderi, tror du?
Varför finns det så många olika torn och cisterner?

s. 71 Indunstning

Vad ser du på bilden?
Var är bilden tagen?
Har du simmat i salt vatten?
Hur såg din hy ut efter simturen?
Vad beror detta på?

s. 73 Tvättmaskinstrumman

Vad ser du på bilden?
Hur fungerar centrifugering i tvättmaskinen?
Hur är tvätten om du inte centrifugerar?

Facit till uppgifterna på sidorna 74–75

2.
A) Extrahering och filtrering.
B) Kaffets och teets färg och smak extraheras ur kaffepulvret och teet, svampens gift extraheras ur svampen. Kaffepulvret och tebladen filtreras från själva drycken.

3.
A) Till exempel när man kokar pasta eller när man sköljer grönsaker och rotfrukter.
B) Till exempel när man använder dammsugaren eller när man brygger sitt kaffe.

4.
A) Ett filtrerpapper, tratt och E-kolv.
B) Gasbrännare, trefot, keramiskt nät och indunstningsskål.

5.
A) Lägg i vatten i sand och saltblandningen, filtrera bort sanden och indunsta sedan vattenlösningen. Då blir saltet kvar i indunstningsskålen.
B) Använd magnet för att tillvarata järnpulvret.
C) Lägg tebladen i en kopp och häll hett vatten över.

Ordförklaringar

  • Avdunsta
  • Blodkroppar
  • Blodplasma
  • Centrifugering
  • Destillera
  • Extrahera
  • Filtrera
  • Indunstning
  • Kondensera
  • Kromatografi
  • Råolja
  • Salin
  • Separera

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.