4. Atomer och grundämnen

Centralt innehåll

Kapitlet handlar om:

  • skillnad mellan atomer och molekyler
  • skillnad mellan grundämnen och kemiska föreningar
  • naturliga och syntetiska föreningar
  • olika sätt att avbilda molekyler.

Undervisningstips och tilläggsinformation

s. 77 Väga stålull

När stålullen, som egentligen består av järn, brinner, reagerar den med syret i luften och en kemisk förening mellan järn och syre, järnoxid, bildas. Järnet och syret tillsammans väger mera än järnet ensamt.

s. 81 Periodiskt system och en lista på grundämnen

En förteckning på de vanligaste grundämnena eller alla grundämnen och deras förkortningar kan vara bra. I uppgifterna på sidan 89 behövs också ett periodiskt system. Här är länkar till ett utskrivningsbart och interaktivt periodiskt system och en likaledes interaktiv lista på grundämnen.

s. 82–84 Pinn-kulmodell och kalottmodell

Med ett nätbaserat simuleringsprogram kan eleverna bygga en egen molekyl och göra om den till pinn-kulmodell och tillbaka till kalottmodell, snurra den i 3D m.m. Du kan till exempel använda PhET interactive simulations. För att hitta till programmet skriv ”phet colorado build a molecule” i sökfältet eller använd länken här under.

s. 85 Tänk själv-ruta

Alla organiska ämnen, alltså även vi själva och vår mat, består till största delen av kol (om man inte räknar med vattnet som ju avdunstar när man värmer upp något kraftigt). Om de organiska ämnen som återstår skulle genomgå en fullständig förbränning skulle vi få slutprodukterna koldioxid och vatten. Askan som blir kvar består av de fasta oorganiska restprodukterna efter förbränning av organiska ämnen. Sammansättningen är beroende av utgångsmaterialet och kan förutom kol till exempel bestå av fosfater, karbonater, silikater och sulfater. Kolets kemi tas upp närmare i Zooma in på kemi 7–9, del 3.

s. 86 Blandning eller kemisk förening?

Det här försöket kan man också göra som demonstration. Den kraftiga värmeutvecklingen kan verka skrämmande för eleverna. Provröret blir mycket hett och behöver vara av bra kvalitet för att inte spricka eller smälta.

Ett alternativt sätt att göra försöket är att blanda ingredienserna i en mortel och sedan hälla allt i en petriskål. För att visa att järnet fortfarande är järn drar man med magneten under petriskålen. När man ska hetta upp blandningen häller man den på en metallskiva eller så kan man klä in ett keramiskt nät med aluminiumfolie och hälla blandningen på den. Metallskivan hettas sedan upp på en trefot ovanför gasbrännare, inne i dragskåpet. Efter att blandningen reagerat testar man igen med magneten. Eftersom ämnena har reagerat och omvandlats till järnsulfid borde slutprodukten inte längre vara magnetisk.

Bildanalysfrågor

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar.

s. 76 Inledningsbilden

Vad händer på bilden?
Vad föreställer bollarna på bilden?
Ser molekyler ut så här på riktigt?
Varför är de avbildade så här?
Är det något som känns fel med bollarna, enligt dig?
Är det rätt eller fel med dessa färger?
Vilka olika ämnen ser du på bilden?

s. 80 Guldvaskning

Vad händer på bilden?
Hur går guldvaskning till?
Har du gjort detta någon gång?
Var görs detta?
Hur stora mängder guld kan man vaska fram, tror du?
Har du letat efter något föremål på liknande sätt?
Hur fungerade det?

s. 81 Kattguld

Vad ser du på bilden?
Har du sett något liknande i verkligheten?
Är det lika värdefullt som riktigt guld?
Varför kallas svavelkis ibland för dårarnas guld?
Finns det andra liknande ämnen som kan lura folk att tro att de hittat något värdefullt?
Titta också på bilderna på sidan 80. Vad märker du?
Hur kan du se skillnad mellan kattguld och guld?

Facit till uppgifterna på sidorna 88–89

1.
A) Ämnen: sand, vatten, plast, sten (t.ex. granit), trä, tyg (t.ex. polyester, bomull). Molekylmodellerna föreställer också ämnen, t.ex. vatten, syre, koldioxid, kväve, argon.

Grundämnen finns inte att upptäcka i bilden om man inte räknar med att man kan tänkas se beståndsdelarna i luften, men däremot hittar man grundämnen bland molekylmodellerna. Där finns syre (två blå bollar), kväve (två lila bollar) och argon (en gul boll).

2.
A) Protoner och neutroner.
B) De cirkulerar runt omkring kärnan i elektronskal.

3.
A) Au
B) H
C) CO2

4.
A) 2
B) 1
C) 4

Tips: Be eleverna kolla på de tre strukturbilderna och räkna hur många streck som utgår från de tre atomerna.

5.
A) 3
B) 10
C) 8
D) 30

6.
A) rörsocker eller betsocker
B) alkohol eller sprit
C) vägsalt
D) myrsyra

7.
A) Förkortningen för silver, Ag, kommer från det latinska namnet för silver argentum som kommer från den klassiska grekiskan och betyder ungefär vit, skinande.

Ordförklaringar

  • Atomkärna
  • Elektron
  • Hemoglobin
  • Kemisk förening
  • Neutron
  • Nylon
  • Partikel
  • Protein
  • Proton
  • Teflon
  • Trivialnamn

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.