Experimentarkivet och Hans Persson – Kreativ NO
Bakom de här länkarna hittar du videor och tips om experiment till många olika delar av naturvetenskap:
s. 9 Vad händer när du bränner färgat papper?
Du kan också använda annat färgat papper än tidningspapper. Du kan till exempel använda pärmen till blåa skrivhäften som ger ett bra resultat. Efter experimentet kan eleverna fundera på ljusets natur och vad ljusets olika färger egentligen beror på. Det här läste vi om i Zooma in på fysik 7–9 del 1.
s. 10 Lista ut vad som finns i den hemliga lådan
Syftet med experimentet är att konkretisera begreppet modell och ge eleverna en känsla för hur man kan ta reda på något även om det man undersöker inte går att se med blotta ögat eller ens med mikroskop.
Lådan ska inte vara för stor utan närmast i storleksordningen 10x10x10 cm. Skriv gärna ordet ”ATOM” utanpå lådan och tejpa noggrant igen den. I lådan kan man till exempel sätta ett stort suddgummi, en stor klump häftmassa i ena kanten, små magnetiska metallföremål som gem, ett något större järnföremål eller andra föremål som är möjliga att lista ut.
Eleverna bör åtminstone få en magnet som hjälpmedel. I övrigt räcker det med de egna sinnena, att skaka och lyssna, väga i handen och till exempel visa att tyngdpunkten inte är mitt i lådan genom att ställa den över en bordskant. Låt inte eleverna öppna lådan efteråt. Forskarna har ju inte heller kunnat få svar på om de kommit fram till den enda och rätta sanningen när de experimenterat.
Atomens byggnad kan åskådliggöras med den här simuleringen:
s. 15–16 Allmänna tips om vårt periodiska system och hur eleverna kan bekanta sig med det
Använd det större periodiska systemet på insidan av bokens bakpärm eller ännu hellre periodiska system i A3-format i bilagan som du kan skriva ut.
- Räkna antalet metaller och icke-metaller.
- Titta på en ruta, t.ex. helium, och gå igenom var i rutan vi hittar den kemiska beteckningen och atomnumret. Förklara att vi kan tolka bilderna som exempel på var det här grundämnet används i verkligheten, men poängtera att det kan användas till mycket annat också. Som tips kan eleverna ta reda på andra sätt som ämnet används.
- Lär eleverna hitta olika grundämnen bara genom att ange hur många elektronskal och ytterelektroner de har. Öva en stund i klassen genom att fråga ”Vilket grundämne tänker jag på?” Den här övningen kommer senare på sidan 34 som en kortlek som eleverna själva kan öva på, men man kan gärna träna på det redan här.
Bakom länken hittar ni ett interaktivt periodiskt system, välj ett ämne, klicka på den stora rutan och se vad som händer:
Här hittar ni direktlänk till den ursprungliga webbplatsen som är grund till vårt periodiska system. Testa olika versioner och språk för att se vilken information ni kan få fram.
Om du själv eller någon av dina elever vill läsa lite mera om periodiska systemet och Mendelejev så kan du läsa Marcus Rosenlunds text på Vetamix:
s. 20 Vad har föremålen gemensamt?
Det här experimentet har som syfte att ytterligare illustrera hur periodiska systemet är uppbyggt. Föremålen kan vara enkla vardagsföremål som hittas i materialrummet och klassrummet.
I periodiska systemet är grundämnena placerade så att de med liknande egenskaper står under varandra, liksom i vår tabell. Grundämnena är placerade så att deras atomstorlek ökar när man går neråt i tabellen och deras atommassa ökar när man går till höger längs en period, alltså längs en rad.
Du kan skriva ut tabellen i bilagan eller dela den digitalt med dina elever. Pdf-filen har öppna fält där eleverna kan skriva in direkt i tabellen.
s. 22–23 Jobba som färgdetektiv
Metalltråden borde egentligen vara av platina, men eftersom det är så dyrt kan ni använda kromnickel även om det kan ge en egen färg. Ett annat alternativ är att använda brända tändstickor.
Visa med en lösning av natriumklorid hur testet ska gå till. Håll kanten av metallöglan långt nere, nära gasbrännarens munstycke och långt ut vid kanten av eldslågan.
Lämpliga lösningar att testa kan vara till exempel:
- strontiumklorid eller litiumklorid (röd eller röd-rosa låga)
- kaliumjodid eller kaliumklorid (ljuslila låga)
- bariumklorid (ljusgrön låga)
- kalciumklorid (orange låga)
- kopparsulfat (klargrön låga).
Det här experimentet kan med fördel kopplas till kapitlets inledningsexperiment då teorin bakom de båda experimenten är densamma.
”Anledningen till att salterna ger olika lågfärg när de upphettas är att elektronerna i metalljonernas yttersta elektronskal (energinivå) tar upp energi som de använder för att ’hoppa upp’ till ett högre skal (elektronerna exciteras). Den energi som behövs är unik för varje metall (grundämne). Det dröjer inte länge förrän elektronerna faller tillbaka till sina ordinarie elektronskal. Då avges metallens unika energimängd i form av elektromagnetisk strålning (ljus emitteras). Vilken våglängd den här strålningen får beror på vilken metalljon som sände ut den. När elektronerna har fallit tillbaka till sin ursprungliga energinivå återstår samma salt som vi började med. Handspriten har däremot förbränts i en kemisk reaktion. Vitt ljus innehåller alla färger så att blanda salterna ger ingen regnbågseffekt!”
Källa: Kemilärarnas resurscentrum, Stockholms universitet
Du kan skriva ut tabellen i bilagan eller dela den digitalt med dina elever. Pdf-filen har öppna fält där eleverna kan skriva in direkt i tabellen.
s. 29 Vilket ämne reagerar snabbast?
Syftet med laborationen är att visa att grundämnena i en viss grupp i det periodiska systemet blir mer reaktiva ju längre ner i gruppen man går. Magnesium reagerar minst, kalcium lite mera. Om ni använder strontium reagerar det kraftigt med det heta vattnet.
Låt ämnena reagera en stund. Studera dem noggrant. Magnesiumbiten kommer antagligen inte att reagera med mer än någon bubbla medan kalciumbiten bubblar lite mera.
s. 34 Tips för Gissa vilket grundämne jag tänker på
Pdf-dokument att skriva ut. I bilagan hittar du kort som motsvarar några vanliga ämnen i periodiska systemet. Där finns också tomma kort i de färger som periodiska systemets ämnen består av så att ni själva kan göra fler ämneskort.
I bilagan hittar du kort som motsvarar några vanliga ämnen i periodiska systemet. Där finns också tomma kort i de färger som periodiska systemets ämnen består av så att ni själva kan göra fler ämneskort.
Eleven som inte har något kort ska alltså ställa frågor som kan besvaras med ja eller nej när hen försöker lista ut vilket ämne som finns på kortet.
Exempel på frågor eleverna kan ställa är:
- Är det en metall?
- Är det en halvmetall?
- Är det en icke-metall?
- Är det … (någon av de andra huvudgrupperna)?
- Hör den till sidogrupperna?
Om det är en metall i sidogrupperna kan eleverna fråga efter egenskaper eller användning, till exempel:
- Kan man göra smycken av det?
Alternativ 1 – En mera tävlingsinriktad version
Dela upp tiden i två halvlekar på till exempel 3–5 minuter. Spelet spelas fortfarande i par. Under den här tiden är det hela tiden samma elev som drar kortet och den andra som får gissa. Läraren tar tid. Den som frågar och den som svarar byter uppgift när läraren säger till genom att blåsa i en visselpipa, låta stoppuret ringa eller signalera på annat sätt. Till sist räknas antalet kort som varje elev gissat rätt under den utsatta tiden.
Alternativ 2 – Vilket grundämne är jag?
- Kopiera upp grundämneskorten och klipp ut dem.
- Fäst ett grundämneskort på varje elevs rygg, så att eleven själv inte kan se vad det är.
- En elev åt gången får komma upp, visa sin rygg med kortet för klassen och ställa frågor till klassen för att lista ut vilket grundämne hen är.
Vetamix julkalender i form av en interaktiv serie om 24 grundämnen:
Tabell från Kemilärarnas resurscentrum, Stockholms universitet:
I artikeln om sällsynta metaller i tidningen Katternö rapporteras om korallön Minami Torishia som är bara drygt en kvadratkilometer stor och har en högsta höjd på 6 meter. Eftersom den är japanskt territorium har Japan rätt att utvinna de sällsynta jordmetallerna yttrium, dysprosium, europium och terbium.