s. 39 Glödhet zink
Experimentet visar hur ett ämne fullständigt kan ändra utseende och struktur när det hettas upp.
Det är viktigt att komma ihåg att se upp för den heta degeln! Degeln bör bli så het att den glöder och därför är det extra viktigt att eleverna låter den svalna ordentligt innan de rör den.
Diskutera med eleverna vad som kan ha hänt med zinkpulvret:
- Är det som hänt en fysikalisk förändring som beror på upphettningen?
- Är det fortfarande samma ämne?
- Har det hänt en kemisk reaktion?
Det som bildas är zinkoxid, som är ett vitt pulver. Det som har hänt är alltså en kemisk reaktion mellan zinken och luftens syre.
s. 40 Tvätta pengar
När ett kopparmynt reagerar med syret i luften bildas ett lager kopparoxid på myntet. Det gör att myntet ser smutsigt ut.
Experimentet visar att det mörka på myntet inte är smuts som kan tvättas bort med tvättmedel och borste, utan en kemisk förening, och att det krävs en kemisk reaktion med ättika för att den ska lossna.
s. 42 Jonernas laddning
Du kan skriva ut tabellen bakom länken eller dela den digitalt med dina elever. Pdf-filen har öppna fält där eleverna kan skriva in direkt i tabellen.
s. 43 Vad händer när litium blir en jon?
I experimentet visas först att destillerat vatten inte leder ström.
När litium sättes till vattnet reagerar det med vattnet, genom att det fräser till och löses upp, och bildar litiumjoner, hydroxidjoner och vätgas.
Både litiumjonerna och hydroxidjonerna kan nu leda ström i vattenlösningen, eftersom de har en elektrisk laddning.
I stället för att koppla enligt bilden i boken kan man använda en konduktivitetsmätare direkt i vattnet.
s. 44 Vilken laddning har jonerna?
Tiden för reaktionen kan variera. Man känner på lukten av klor när det är dags att lyfta upp elektroderna. Om det finns dragskåp i klassen kan man med fördel utföra experimentet i dragskåp.
Den positiva elektroden kommer att ha en tydlig doft av klor. Man kan på så sätt visa att klorjonen är negativ, då plus och minus attraherar varandra. Den negativa elektroden kommer att få ett lager grå zink på ytan, vilket visar att zinkjonerna är positiva.
En minnesregel som brukar vara lite rolig att berätta för eleverna: Det är positivt att ge bort någonting. Därför blir jonen positiv när atomen ger bort elektroner.
s. 51 Vad händer med glasets yta?
I experimentet tipsar vi om användning av epsomsalt, som går att köpa relativt billigt i detaljhandeln. Rent magnesiumsulfat fungerar också i experimentet.
Det kan ta upp till en halv timme innan man ser ett kristallmönster bildas på glasets yta.
Ett tips är att använda tvättade barnmatsburkar och pensla dem med epsomsaltlösningen, eller låta saltlösningen rinna över dem. Låt dem torka en halv timme. Sätt ett värmeljus i dem och använd som ljuslyktor. Bind ett fint band runt eller klipp ett band av papper, så blir de extra fina.
s. 53 Vad händer om du droppar silvernitratlösning i koksaltlösning?
Det är viktigt att tänka på att silvernitratlösning ger mörka fläckar på hud och kläder och därför är det bra att använda skyddsrock, skyddshandskar och skyddsglasögon vid experimentet.
Det bildas en vit fällning av silverklorid:
s. 54 Innehåller silverströssel riktigt silver?
OBS! Salpetersyra är mycket frätande! Endast läraren får handskas med salpetersyran!
I det här experimentet är det viktigt att alla använder skyddsutrustning.
Salpetersyra kan lösa upp silver, så när ni droppar i syran kommer eventuellt silver att lösas upp. Ni får då en lösning med silverjoner.
Koksaltet innehåller kloridjoner som tillsammans med silverjonerna bildar silverklorid, AgCl, som är en vit fällning.
s. 56–57 Om att rena dricksvatten
Jämför hur man renar dricksvatten med rening av avloppsvatten
Avloppsvatten, det vatten som vi konsumenter använt, måste ju också renas innan det släpps tillbaka ut i naturen.
Avloppsvattnet renas vanligen i fyra steg.
- Mekanisk rening
Fasta föremål som till exempel papper, plast och andra föremål som inte borde ha spolats ner i toaletten tas bort från vattnet. - Biologisk rening
Mikroorganismer tillsätts och bryter bland annat ner biologiskt material som matrester och avföring till koldioxid och vatten. En del av det biologiska materialet tas tillvara och används för att tillverka biogas. - Kemisk rening
Kemiska ämnen som fungerar som flockningsmedel blandas för att reagera med fosfor i vattnet. De kemiska föreningar som bildas sjunker till botten och kan tas bort och processen kallas flockning. Om stora mängder fosfor kommer ut i naturen orsakar det övergödning. - Kväverening
Alla reningsverk renar inte vattnet från kväve, eftersom det är en energikrävande process. Kvävereningsprocessen omvandlar kväveföreningar till kvävgas. Kväverening från avloppsvatten är nödvändig för att förhindra övergödning av kust och hav. Målet med kväverening är att ta till vara kvävet i avloppsvattnet och använda det som gödsel på åkrarna i stället för att det kommer ut i vattendragen.
s. 58 Bygg ditt eget minireningsverk
Det här kallas ibland arméns vattenreningsteknik.
Ni behöver en läskburk med små hål i botten.
Fyll burken med mossa, sand, kol och överst en sten, för att trycka ihop innehållet.
Häll vatten från naturen i burken.
Hur fungerar läskburken: Grövre partiklar sedimenteras av sig själva på grund av sin tyngd. Men fina partiklar förblir svävande i vattnet och filtreras av sand och mossa. När vattnet rinner genom kolet och alla molekyler som är större än vattnet adsorberas på ytan av kolet, filtreras de små partiklarna och en kemisk rening sker, men det vanliga träkolet har inte lika stor adsorptionsyta som aktivt kol.
Adsorption betyder att ett ämne fastnar på ytan. Ordet ska inte förväxlas med absorption som betyder att något suger in ett ämne.
Diskussionsfrågor kring vattenrening
- Varifrån får du och andra i din kommun vatten i kranarna?
- Hur fungerar reningen av vattnet på naturligt sätt?
- Varför är de flesta brunnar 50–100 meter djupa, och inte bara 5–10 meter?
- Ge exempel på olika sätt som människor försämrar vattenkvaliteten.
- I vissa delar av världen pågår det konflikter och krig mellan olika länder som ytterst handlar om tillgången på rent vatten. Varför är det mycket osannolikt att konflikter om vattnet skulle uppstå till exempel mellan Finland och Sverige?
- Vissa forskare menar att bristen på rent vatten i stora delar av den fattiga delen av världen är ett större problem än växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Hur kan dessa forskare tänkas resonera?
Om eleverna behöver en beskrivning av hur de kan göra experimentet så kan ni använda instruktionerna här under.
Vattenrening som laboration
Du behöver:
- två bägare, 500 ml
- vatten
- en matsked
- jord
- pH-papper
- en pipett
- kalciumoxidlösning, CaO
- lösning av aluminiumsulfat.
Gör så här:
- Fyll den ena bägaren till ¾ med vatten.
- Tillsätt 1 matsked jord.
- Rör om så allt blandar sig.
- Mät pH-värdet och anteckna det.
- Häll hälften av smutsvattnet
i den andra bägaren
och ställ den till sidan. - Droppa kalciumoxidlösning, CaO,
i den första bägaren. - Mät pH-värdet i lösningen.
- Om pH-pappret inte ändrar färg ska du
tillsätta droppvis med CaO tills du ser en färgförändring. - Tillsätt lösning av aluminiumsulfat tills vit gelé bildas. Rör om.
- Titta på och jämför bägarna. Vad händer?
- Låt bägarna stå över natten.
- Vad märker du?
s. 63
Molekylens byggnad kan åskådliggöras med den här simuleringen:
s. 65 Vad händer då vi blandar molekyler?
I det här experimentet är det mycket viktigt att mäta upp vätskorna mycket exakt! Visa eleverna hur de kan avläsa mätglaset korrekt.
När eleverna häller ihop vätskorna kommer 50 ml etanol + 50 ml vatten att vara 96,47 ml etanol och vatten-lösning. Orsaken är att etanolmolekylerna kan gå in i mellanrummen mellan vattenmolekylerna. Jämför med hur det skulle gå om man hade en halv hink äpplen och hällde en halv hink lingon på äpplena. Skulle hinken bli full?
s. 66–67 Kan du skilja på molekylföreningar och jonföreningar?
I det här experimentet kan ni i stället använda konduktivitetsmätare.
Destillerat vatten, socker och etanol är molekylföreningar och leder därför inte el.
Du kan skriva ut tabellen bakom länken eller dela den digitalt med dina elever. Pdf-filen har öppna fält där eleverna kan skriva in direkt i tabellen.
