Kapitel 7 Vad är en familj?
Hur har familjetyperna ändrat i Finland?
Eleverna letar fram statstik som visar hur olika familjetyper förändrats i Finland. Ni kan till exempel använda Statistikcentralens webbplats. Analysera och diskutera med eleverna vad förändringarna kan bero på.
Kapitel 8 Förlovning och äktenskap
Vad krävs för att ett par ska få gifta sig?
Repetera med eleverna vad som krävs för att ett par ska få gifta sig och besök Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas webbplats för att ta reda på hur länge det tar att få en hindersprövning.
Att tänka på: Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata hette tidigare Magistraten. Myndighetens namn kan förkortas MDB på svenska och DVV på finska. Om ni skriver in mdb i sökrutan så kommer ni in på webbplatsens svenska del men adressen som syns i rutan utgår ändå från dvv.
Giftorätten i praktiken
Repetera begreppen avvittring, giftorätt, utjämning och äktenskapsförord med eleverna. Gå också igenom grunderna för avvittring, alltså hur egendomen delas vid en skilsmässa:
- Enligt giftorätten ska parets egendom delas jämnt mellan makarna vid en skilsmässa eller när den ena maken dör.
- Den make som är rikare måste betala utjämning åt den fattigare maken för att båda ska få lika mycket.
- Giftorätten upphävs med ett äktenskapsförord.
Ladda sedan ner elevversionen av uppgiften här under. Under deluppgifterna här i lärardelen finns en förklarande text.
Uppgift:
Bertil och Anna är gifta och de äger en gemensam bostad som är värd 160 000 €. Bertil har köpt en husbil som är registrerad i hans namn (värde 40 000 €) medan Anna har fått en sommarstuga av sina föräldrar (värde 100 000 €). Stugan är skriven i Annas namn.
A) Gör avvittringen enligt hur den skulle bli om Anna och Bertil skiljer sig.
Svar: Efter att den gemensamma bostaden delats mellan makarna äger Anna 180 000 € medan Bertils egendom är värd 120 000 €. Anna har (180 000 € – 120 000 € =) 60 000 € mer än Bertil. Hon måste ge hälften åt Bertil, alltså (60 000 € / 2 =) 30 000 € i utjämning så att båda får 150 000 € var i giftorätt.
B) Gör avvittringen enligt hur den skulle bli om Anna och Bertil skiljer sig. Utgå nu från att Anna och Bertil har skrivit ett äktenskapsförord enligt vilket Bertil får husbilen och Anna får sommarstugan.
Svar: Eftersom husbilen och sommarstugan inte ingår i giftorätten är det bara den gemensamma bostaden som ska delas,
160 000 € /2 = 80 000 € var. Anna får giftorätten 80 000 € och håller sin sommarstuga. Bertil får giftorätten 80 000 € och håller sin husbil.
C) Gör avvittringen enligt hur den skulle bli om Anna och Bertil skiljer sig. Utgå nu från att det finns ett äktenskapsförord som ger Anna sommarstugan.
Svar: Makarnas egendom efter att bostaden delats: Anna har 80 000 € och Bertil 80 000 € + 40 000 € = 120 000 €.
Bertil har 40 000 € mer än Anna och måste betala hälften (20 000 €) i utjämning åt Anna så att både får 100 000 € i giftorätt. Dessutom behåller Anna sommarstugan.
D) Gör avvittringen enligt hur den skulle bli om Anna och Bertil skiljer sig. Utgå nu från att det finns ett äktenskapsförord som ger Bertil husbilen.
Svar: Makarnas egendom efter att bostaden delats: Anna 180 000 €, Bertil 80 000 €. Anna har 100 000 € mer än Bertil.
Anna betalar 50 000 € i utjämning åt Bertil så att båda får 130 000 € i giftorätt. Dessutom behåller Bertil husbilen.
Pdf-dokument att skriva ut.
Avvittring vid skilsmässa
För att konkretisera hur ägodelar ska delas vid en skilsmässa kan ni använda denna uppgift och be eleverna reda ut hur avvittringen, alltså delningen, ska gå till.
Vem får vad?
- Gift par: Lisa och Sven Svensson.
- Lisas egendom: bil värd 5 000 €.
- Svens egendom: båt värd 20 000 €.
- Gemensam egendom: bostad 100 000 €, sparkonto 10 000 €.
Det finns något äktenskapsförord.
Facit till uppgiften:
Den gemensamma egendomen delas jämnt mellan Lisa och Sven:
110 000 € /2 = 55 000 € per person.
Lisas andel blir 55 000 € + 5 000 € = 60 000 €.
Svens andel blir 55 000 € + 20 000 € = 75 000 €.
Sven har (75 000 € – 60 000 € =) 15 000 € mer än Lisa. Sven är tvungen att betala hälften av det, alltså 7 500 € i utjämning åt Lisa så att båda får 67 500 €.
Kapitel 9 Arv och testamente
Vem ärver?
- Om den avlidne var gift måste maken/makan få giftorätten innan arvet kan delas. Den efterlevande maken/makan behöver inte betala utjämning till den avlidne. Däremot har den efterlevande maken/makan rätt att få utjämning av den avlidne ifall hen var mer förmögen.
- Bröstarvingarna (barn, barnbarn o.s.v.) har alltid rätt att ärva sina föräldrar. Förutom om bröstarvingen försökt döda föräldern eller någon nära anhörig alternativt lever ett, enligt lagen, vanhedrande eller osedligt liv, till exempel är svårt beroende av narkotika.
- Bröstarvingarna har alltid rätt till laglotten, som är hälften av arvslotten.
- Den efterlevande maken/makan har alltid rätt att bo kvar i oskiftat bo.
- Kusiner ingår inte i arvsordningen.
- Om man vill att en viss person ska ärva en viss sak eller en summa pengar måste man skriva testamente. Det ska vara skriftligt och undertecknat av både testamentatorn och två ojäviga personer.
Uppgifter att diskutera med eleverna:
A) Vem ärver vad när Anna dör?
- Bertil får giftorätten 150 000 € (sin egen del 120 000 € + 30 000 € i utjämning).
- Arvet efter Anna är alltså 150 000 €. Dottern Cecilia ärver hälften av Annas egendom (75 000 €) och barnbarnet Emil ärver andra hälften (75 000 €). Bertil får bo kvar i det gemensamma hemmet även om Emil och Cecilia har ärvt delar av det.
B) Vem ärver vad om det är Bertil som dör?
- Om Bertil dör behöver Anna inte betala utjämning. Hon får hålla hela sin del (180 000 €) som giftorätt.
- Bröstarvingarna Cecilia och Emil delar på Bertils del, alltså 120 000 €. Anna får bo kvar i oskiftat bo.
C) Hur skulle ett testamente påverka arvet efter Anna? Anna är stor djurvän och har testamenterat hela sommarstugan till en förening för hemlösa katter.
- Bertil måste få giftorätten med utjämningen, alltså 150 000 €
- Arvet efter Anna är 150 000 €. Bröstarvingarna måste åtminstone få laglotten som är hälften av arvslotten, i det här fallet 150 000 € / 2 = 75 000 €. Det betyder att föreningen för hemlösa katter ärver 75 000 € och bröstarvingarna Cecilia och Emil får dela på
75 000 €.
Arvsskifte vid dödsfall
För att konkretisera hur egendomen ska delas vid ett arvsskifte kan ni använda texten här under och be eleverna reda ut hur arvsskiftet ska gå till. Vem får vad? Ni kan sedan gå in på Skatteförvaltningens webbplats, leta upp arvsskatteräknaren och ta reda på vilken arvsskatt som arvtagarna ska betala.
Makarna Anders och Birgitta Andersson har tillsammans två vuxna barn. Anders har dessutom ett barn från ett tidigare äktenskap. Anders egendom är värd 45 000 euro och Birgittas 75 000 euro. Varken Anders eller Birgitta har några skulder. De har inget äktenskapsförord eller inbördes testamente. Hur ska arvet skiftas om Anders dör?
Facit till uppgiften:
Birgitta behöver inte betala utjämning utan håller sin andel av giftorätten. Arvet efter Anders ska delas jämnt mellan hans tre barn. Varje barn får 15 000 euro var.
Kapitel 10 Att få barn
Fakta och diskussion kring personbeteckningen
A) Jämför hur personbeteckningen skrivs på olika människors sjukförsäkringskort. Ta reda på varför somliga har ett streck medan andra har bokstaven A mellan födelsetiden och det individuella numret.
B) Vilka utmaningar kan en transperson möta när hen visar sitt pass eller ID-kort? Diskutera med eleverna om det är motiverat att personbeteckningen berättar vilket juridiskt kön personen har.
Hur många personer i Finland har samma namn?
Gå in på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas webbplats och leta fram fliken namntjänst. Låt eleverna bekanta sig med de populäraste för- och efternamnen. Eleverna kan också ta reda på hur många personer som har samma för- och efternamn som hen har.
Kapitel 11 Finland är en välfärdsstat
Skatter och privatekonomi
Ta reda på hur mycket indirekta skatter du har betalat på en vecka.
Kom överens om en vecka när eleverna sparar kvittot från alla sina uppköp.
Be eleven ta med sina kvitton till lektionen nästa vecka och räkna ut:
a) hur mycket eleven har spenderat totalt
b) hur mycket skatt eleven har betalat under veckan
c) hur stor blev summan när man adderar alla skatter i hela gruppen under en vecka
d) be eleven fundera på om alla uppköp var nödvändiga eller inte
e) be eleverna ge exempel på vad kommunen och staten kan använda skattepengarna till.
Hur mycket måste du betala i skatt?
Gör olika uppgifter för eleverna där de ska jämföra till exempel hur stor arvsskatten blir på olika summor beroende på om arvet kommer från en nära släkting eller från en mera avlägsen bekant. På Skatteförvaltningens webbplats finns det många olika räknare för att räkna ut hur mycket skatt man ska betala i till exempel gåvoskatt, arvsskatt eller skatteprocenten på sitt skattekort. Det kan också vara intressant att kontrollera skatternas progressivitet genom att testa med olika inkomster. Utgå gärna från lönetabeller eller från elevernas antaganden om olika lönenivåer.
Kapitel 12 Ut i arbetslivet
Att göra hissavtal
Be eleverna göra ett så kallat hisstal, också kallat elevator speech, antingen i grupp eller ensam. Först behöver de ta reda på vad ett hisstal är och hur det kan utformas, vilka delar som behöver ingå. Det finns många webbplatser som ger goda råd kring detta. När eleverna känner sig beredda får de banda in ett eget hisstal på sin telefon eller på en lärplatta. Den som behöver kan först skriva punkter att komma ihåg i talet.
Kapitel 13 Vad händer om du blir arbetslös eller sjuk?
Elevuppgift, bekanta er med kommunens sysselsättningstjänster
Kolla upp den egna hemkommunens tjänster för arbetslösa och hemsidor med lediga jobb. Hur många lediga arbetsplatser finns det i kommunen?