B. Familjen och jag

Centralt innehåll

Avsnittet handlar om:

  • begreppet familj
  • förlovning, äktenskap, giftorätten i praktiken och äktenskapsskillnad
  • arv, arvsordning och testamente
  • att få barn
  • välfärdsstaten och skatter
  • arbetslivet med lagar i arbetslivet, arbetsavtal och arbetslöshet.

På den här sidan

Kapitel 8 Giftorätten i praktiken (s. 54)
Repetera begreppen avvittring, giftorätt, utjämning och äktenskapsförord. Gå också igenom grunderna för avvittring, alltså hur egendomen delas vid en skilsmässa:

  • Enligt giftorätten ska parets egendom delas jämnt mellan makarna vid en skilsmässa eller när den ena maken dör. 
  • Den make som är rikare måste betala utjämning åt den fattigare maken för att båda ska få lika mycket.
  • Giftorätten upphävs med ett äktenskapsförord. 

Ladda sedan ner elevversionen av uppgiften här under. Under deluppgifterna här i lärardelen finns en förklarande text.

Uppgift:
Bertil och Anna är gifta och de äger en gemensam bostad som är värd 160 000 €. Bertil har köpt en husbil som är registrerad i hans namn (värde 40 000 €) medan Anna har fått en sommarstuga av sina föräldrar (värde 100 000 €). Stugan är skriven i Annas namn.

A) Gör avvittringen enligt hur den skulle bli om Anna och Bertil skiljer sig.
Svar: Efter att den gemensamma bostaden delats mellan makarna äger Anna 180 000 € medan Bertils egendom är värd 120 000 €. Anna har (180 000 € – 120 000 € =) 60 000 € mer än Bertil. Hon måste ge hälften åt Bertil, alltså (60 000 € / 2 =) 30 000 € i utjämning så att båda får 150 000 € var i giftorätt.

B) Gör avvittringen enligt hur den skulle bli om Anna och Bertil skiljer sig. Utgå nu från att Anna och Bertil har skrivit ett äktenskapsförord enligt vilket Bertil får husbilen och Anna får sommarstugan.
Svar: Eftersom husbilen och sommarstugan inte ingår i giftorätten är det bara den gemensamma bostaden som ska delas, 160 000 € /2 = 80 000 € var. Anna får giftorätten 80 000 € och håller sin sommarstuga. Bertil får giftorätten 80 000 € och håller sin husbil.

C) Gör avvittringen enligt hur den skulle bli om Anna och Bertil skiljer sig. Utgå nu från att det finns ett äktenskapsförord som ger Anna sommarstugan.
Svar: Makarnas egendom efter att bostaden delats: Anna har 80 000 € och Bertil 80 000 € + 40 000 € = 120 000 €. Bertil har 40 000 € mer än Anna och måste betala hälften (20 000 €) i utjämning åt Anna så att både får 100 000 € i giftorätt. Dessutom behåller Anna sommarstugan.

D) Gör avvittringen enligt hur den skulle bli om Anna och Bertil skiljer sig. Utgå nu från att det finns ett äktenskapsförord som ger Bertil husbilen.
Svar: Makarnas egendom efter att bostaden delats: Anna 180 000 €, Bertil 80 000 €. Anna har 100 000 € mer än Bertil. Anna betalar 50 000 € i utjämning åt Bertil så att båda får 130 000 € i giftorätt. Dessutom behåller Bertil husbilen.

Pdf-dokument att skriva ut.

Kapitel 8 Avvittring vid skilsmässa
För att konkretisera hur ägodelar ska delas vid en skilsmässa kan ni använda denna uppgift och be eleverna reda ut hur avvittringen, alltså delningen, ska gå till. 

Vem får vad?
Gift par: Lisa och Sven Svensson.
Lisas egendom: bil värd 5 000 euro.
Svens egendom: båt värd 20 000 euro.
Gemensam egendom: bostad 100 000 euro, sparkonto 10 000 euro.
Det finns något äktenskapsförord.

Facit till uppgiften:
Den gemensamma egendomen delas jämnt mellan Lisa och Sven: 
110 000/2 = 55 000 euro per person. 
Lisas andel blir 55 000 + 5 000 = 60 000 euro. 
Svens andel blir 55 000 + 20 000 = 75 000 euro. 
Sven har (75 000 – 60 000 =) 15 000 euro mer än Lisa. Sven är tvungen att betala hälften av det, alltså 7 500 euro i utjämning åt Lisa så att båda får 67 500 euro. 

Kapitel 9 Vem ärver? (s. 60–61)

  • Om den avlidne var gift måste maken/makan få giftorätten innan arvet kan delas. Den efterlevande maken/makan behöver inte betala utjämning till den avlidne. Däremot har den efterlevande maken/makan rätt att få utjämning av den avlidne ifall hen var mer förmögen.
  • Bröstarvingarna (barn, barnbarn o.s.v.) har alltid rätt att ärva sina föräldrar. Förutom om bröstarvingen försökt döda föräldern eller någon nära anhörig alternativt lever ett, enligt lagen, vanhedrande eller osedligt liv, till exempel är svårt beroende av narkotika. 
  • Bröstarvingarna har alltid rätt till laglotten, som är hälften av arvslotten.
  • Den efterlevande maken/makan har alltid rätt att bo kvar i oskiftat bo.
  • Kusiner ingår inte i arvsordningen.
  • Om man vill att en viss person ska ärva en viss sak eller en summa pengar måste man skriva testamente. Det ska vara skriftligt och undertecknat av både testamentatorn och två ojäviga personer.

Uppgifter att diskutera med eleverna: 
A)    Vem ärver vad när Anna dör?

  • Bertil får giftorätten 150 000 € (sin egen del 120 000 € + 30 000 € i utjämning).
  • Arvet efter Anna är alltså 150 000 €. Dottern Cecilia ärver hälften av Annas egendom (75 000 €) och barnbarnet Emil ärver andra hälften (75 000 €). Bertil får bo kvar i det gemensamma hemmet även om Emil och Cecilia har ärvt delar av det. 

B)    Vem ärver vad om det är Bertil som dör?

  • Om Bertil dör behöver Anna inte betala utjämning. Hon får hålla hela sin del (180 000 €) som giftorätt. 
  • Bröstarvingarna Cecilia och Emil delar på Bertils del, alltså 120 000 €. Anna får bo kvar i oskiftat bo.

C)    Hur skulle ett testamente påverka arvet efter Anna? Anna är stor djurvän och har testamenterat hela sommarstugan till en förening för hemlösa katter.

  • Bertil måste få giftorätten med utjämningen, alltså 150 000 €
  • Arvet efter Anna är 150 000 €. Bröstarvingarna måste åtminstone få laglotten som är hälften av arvslotten, i det här fallet 150 000 € / 2 = 75 000 €. Det betyder att föreningen för hemlösa katter ärver 75 000 € och bröstarvingarna Cecilia och Emil får dela på 75 000 €.

Kapitel 9 Arvsskifte vid dödsfall
För att konkretisera hur egendomen ska delas vid ett arvsskifte kan ni använda texten här under och be eleverna reda ut hur arvsskiftet ska gå till. Vem får vad? Ni kan sedan gå in på Skatteförvaltningens webbplats, leta upp arvsskatteräknaren och ta reda på vilken arvsskatt som arvtagarna ska betala.

Makarna Anders och Birgitta Andersson har tillsammans två vuxna barn. Anders har dessutom ett barn från ett tidigare äktenskap. Anders egendom är värd 45 000 euro och Birgittas 75 000 euro. Varken Anders eller Birgitta har några skulder. De har inget äktenskapsförord eller inbördes testamente. Hur ska arvet skiftas om Anders dör? 

Facit till uppgiften: 
Birgitta behöver inte betala utjämning utan håller sin andel av giftorätten. Arvet efter Anders ska delas jämnt mellan hans tre barn. Varje barn får 15 000 euro var.

Kapitel 11 Skatter och privatekonomi
Ta reda på hur mycket indirekta skatter du har betalat på en vecka.
Kom överens om en vecka när eleverna sparar kvittot från alla sina uppköp. 
Be eleven ta med sina kvitton till lektionen nästa vecka och räkna ut:
a)    hur mycket eleven har spenderat totalt
b)    hur mycket skatt eleven har betalat under veckan
c)    hur stor blev summan när man adderar alla skatter i hela gruppen under en vecka
d)    be eleven fundera på om alla uppköp var nödvändiga eller inte.

Kapitel 11 Hur mycket måste du betala i skatt?
Gör olika uppgifter för eleverna där de ska jämföra till exempel hur stor arvsskatten blir på olika summor beroende på om arvet kommer från en nära släkting eller från en mera avlägsen bekant. På Skatteförvaltningens webbplats finns det många olika räknare för att räkna ut hur mycket skatt man ska betala i till exempel gåvoskatt, arvsskatt eller skatteprocenten på ditt skattekort. Det kan också vara intressant att kontrollera skatternas progressivitet genom att testa med olika inkomster. Utgå gärna från lönetabeller eller från elevernas antaganden om olika lönenivåer.

Kapitel 12 Arbetslivet
Be eleverna göra ett så kallat hisstal, också kallat elevator speech, antingen i grupp eller ensam. Först behöver de ta reda på vad ett hisstal är och hur det kan utformas, vilka delar som behöver ingå. Det finns många webbplatser som ger goda råd kring detta. När eleverna känner sig beredda får de banda in ett eget hisstal på sin telefon eller på en lärplatta. Den som behöver kan först skriva punkter att komma ihåg i talet.
 

Bra att känna till om äktenskap
Titta på videon (ca. 7 min.) om Agneta som berättar om hur det gick till när hon och hennes make gifte sig. Experten berättar hur äktenskapsprocessen går till och vad man ska tänka på.
Videon (Yle Arenan, Vetamix)

Hur går en skilsmässa till? 
Titta på videon (ca. 7 min.) om hur en skilsmässa går till. Vad gör man när äktenskapet går i kras? Vad har makarna rätt till och vilka skyldigheter har de? Nina Kurikka berättar om den skilsmässa hon gått igenom och de känslor och tankar som uppstod då. Juristen Nina Aganimov berättar om de lagliga aspekterna och processerna som berör en skilsmässa.
Videon (Yle Arenan, Vetamix)

Vad göra då en anhörig gått bort? 
Titta på videon (ca. 8 min.) om vad man behöver göra när en anhörig går bort. När Susannas mamma dog visste hon inte vad allt hon borde göra – men det var en hel del. I det här inslaget får vi veta vad man behöver göra och tänka på både praktiskt och juridiskt sett.
Videon (Yle Arenan, Vetamix)

Folkpensionsanstaltens webbplats på lätt svenska
Länken leder till Folkpensionsanstaltens lättlästa webbplats. Här kan ni hitta det mest centrala om olika stöd från FPA.
Folkpensionsanstalten

Lagen om unga arbetstagare
Arbets- och näringsministeriets webbplats har information om lagar som gäller unga arbetstagare.
Lagen om unga arbetstagare (Arbets- och näringsministeriet)

Sommarjobb
Länken leder till en artikel om sommarjobb. Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.
En artikel om sommarjobb (Svenska Yle, Vetamix)
 

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar.

s. 46 Inledningsbilden 
Vilket samband finns mellan alla bilder på sidan, tror du?
Vad kommer avsnittet att handla om, tror du?
Varför tror du så?

Vad sker på den första bilden uppe till vänster? 
Bilden visar en borgerlig vigsel. 
Vilka är personerna på bilden? 
På plats finns förutom brudparet en vigselförrättare och två vittnen. För att vigseln ska vara laglig krävs det dessutom att båda svarar ja på frågan om de vill gifta sig.
Har du varit med på en borgerlig vigsel?
Vad är det för skillnad mellan en borgerlig och en kyrklig vigsel?

Vad ska de två männen på bilden uppe till höger göra? 
Bilden föreställer två män som håller på att flytta ihop och bli sambo. 
Vad är gemensamt mellan den här bilden och förra bilden? 
Vad är en familj? 
En familj består av två personer, med eller utan barn, som bor och lever tillsammans.

Vad symboliserar lapparna på den andra bilden på vänster sida?
Bilden ger exempel på olika bidrag som Folkpensionsanstalten beviljar och betalar ut till invånare i Finland. 
Vad betyder FPA?
Vem har nytta av bidragen som nämns på lapparna? 
Uppmärksamgör eleverna på att olika bidrag betalas ut till olika målgrupper: barn, unga, arbetslösa, studerande, nyblivna föräldrar, pensionärer med flera.
Hur skulle det gå för många människor om dessa bidrag inte fanns?
Diskutera gärna att olika behov hör ihop med olika skeden av livet.

Vad gör personerna på bilden nere till höger? 
Bilden föreställer en bouppteckning där en boupptecknare som presenterar ett testamente för de anhöriga. 
Vilka är personerna på bilden? 
Personen kan vara en släkting, en jurist eller en person från banken eller begravningsbyrån. Testamentet ska alltid vara skriftligt och undertecknat av testamentatorn och två ojäviga vittnen.
Varför kallas tillfället bouppteckning?

Vilka är personerna på den sista bilden och varför tar de varandra i hand? 
Bilden föreställer en arbetsgivare som skakar hand med en nyanställd arbetstagare. På bordet finns ett skriftligt arbetsavtal som de tillsammans ska gå igenom och underteckna. 
Vem har nytta av ett arbetsavtal?
Vad ska ingå i ett arbetsavtal? 
Påminn gärna eleven om att ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt, men det är mycket lättare att bevisa vad man kommit överens om ifall avtalet är skriftligt. Båda parterna måste få ett eget avtal.

s. 67 Foto från ett bibliotek
Vilken typ av byggnad finns på fotot?
Vet du varifrån bilden är tagen? 
Fotot föreställer Centrumbiblioteket Ode i Helsingfors. 
Vilka andra tjänster än boklån kan du få på ett bibliotek? 
I många bibliotek i dag kan låntagarna låna mycket mer än bara böcker. 
Har du använt någon annan bibliotekstjänst än boklån?
Vilka andra saker kunde biblioteken låna ut, tycker du? 
Diskutera med eleven om hen sett något intressant att låna eller använda i närbiblioteket eller om hen har idéer på saker som biblioteken kunde låna ut.
På Ode finns till exempel symaskiner, strykjärn, lödningsverktyg, laserskärare, 3D-skrivare, vinylskärare, elpiano och ett helt kök för undervisning. Många av sakerna lånas inte ut utan de kan användas på plats och ställe. Dessutom kan besökarna boka mötesrum eller spelrum. En del bibliotek lånar ut årskort till konsertsalar, teatrar eller museum.

s. 75 Foto av sommarjobbare
Varför går personen på bilden och trimmar gräs, tror du? 
Vad är ett sommarjobb?
Hur mycket får en skolelev sommarjobba under ett sommarlov?
Diskutera olika sommarjobb med eleven. 
Har du redan sommarjobbat med något? 
Ta reda på om hemkommunen delar ut så kallade sommarsedlar som hjälper ungdomar att få sommarjobb.

s. 81 Graf som visar arbetslösheten i Finland
Vilket år var arbetslösheten högst i Finland?
Vilket år fanns det nästan ingen arbetslöshet i Finland?
Vilka historiska händelser kan förklara förändringen i arbetslösheten?
1930: Börskraschen i USA 1929 spreds även till Europa.
1975: Oljekrisen 1973. Priset på råolja steg kraftigt vilket ledde till en ekonomisk kris.
1990: Den värsta ekonomiska krisen i Finland under 1900-talet. Kallas även för ”laman”. Ekonomin överhettades, det blev inflation samtidigt som handeln österut minskade anmärkningsvärt i och med Sovjetunionens fall.
Hur är det med arbetslösheten just nu i din hemort, i Finland, i världen?
Vad beror detta på?

7. Vad är en familj? s. 50

1. A) Definitionen av en familj enligt lagen är att en familj består av två personer, med eller utan barn, som bor och lever tillsammans. En ensamstående förälder med ett eller flera barn räknas också som en familj.

3. En intern adoption innebär att mamman eller pappan i en regnbågs- eller styvfamilj adopterar den andra partnerns barn.

4. När sambor eller personer som inte är gifta får barn måste pappan erkänna faderskap. I en regnbågsfamilj måste den förälder som inte fött barnet erkänna faderskap eller moderskap.

6. Om sambor flyttar ifrån varandra är det den som har köpt till exempel en möbel eller en sak till hemmet som äger saken. Sambor har inte arvsrätt och därför ärver de inte varandra automatiskt. Det finns undantag till de här reglerna ifall paret har bott tillsammans i minst fem år.

8. Förlovning och äktenskap, s. 57 

1. A) förlovning – När två personer som är kära vill visa att de är mer än bara ihop, att de kanske tänker gifta sig någon gång. En förlovning har ingen juridisk betydelse.
B) äktenskapshinder – Hinder för att ett par ska få gifta sig: de är nära släkt, någon av dem är inte myndig eller någon av dem redan är gift sedan tidigare.
C) giftorätt – Makarnas rätt till hälften av den gemensamma egendomen, giftorätten börjar gälla då äktenskapet tar slut genom dödsfall eller skilsmässa.
D) äktenskapsförord – Ett avtal mellan två makar som bestämmer vem av makarna som äger vad och hur det ska fördelas vid en skilsmässa eller när den ena dör.

2. Vid en kyrklig vigsel är det en präst som viger paret och vid en borgerlig vigsel är det en notarie från tingsrätten eller häradsskrivaren från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som viger dem. 

3. Om Lilla Rödluvan och Stygga Vargen gifter sig finns det många möjligheter för dem att välja efternamn. De kan ha kvar sina egna efternamn, de kan ta varandras, Lilla Rödluvan kan heta Lilla Rödluvan-Vargen eller Lilla Vargen-Rödluvan. Stygga Vargen kan heta Stygga Vargen-Rödluvan eller Stygga Rödluvan-Vargen. Sedan kan de också ta ett helt nytt efternamn.

5. A) Den ena eller båda makarna kan ansöka om skilsmässa.
B) Tingsrätten beviljar skilsmässa.

6. Efter en skilsmässa måste parterna komma överens om:

  • var barnet ska bo
  • vem som blir vårdnadshavare
  • hur barnet ska få umgås med båda föräldrarna
  • vem av föräldrarna som ska betala underhåll.

9. Arv och testamente, s. 62

1. A) Vid en bouppteckning samlas alla som har rätt att ärva den avlidne och går igenom vad den avlidna äger och hur mycket egendomen är värd. De går också igenom den avlidnes eventuella skulder, testamente samt kollar upp om hen före sin död har gett någon förskott på arvet eller tilldelat någon en stor gåva.
B) Tillfället kallas bouppteckning eftersom de ägodelar som den avlidne lämnar efter sig kallas för ett dödsbo. Vid bouppteckningen gör de efterlevande en förteckning över tillgångar och skulder i dödsboet.

2. För att ett testamente ska vara giltigt måste testamentet alltid vara skriftligt och vara upprättat såsom lagen säger. Testamentatorn och två ojäviga vittnen måste underteckna dokumentet.

3. Den avlidnas barn, barnbarn och deras barn räknas som bröstarvingar.

4. Laglott innebär att bröstarvingarna har rätt till hälften av arvet.

5. Om det vid ett dödsfall inte finns några släktingar som kan ärva och det inte finns något testamente får staten hela arvet.

6. Om den avlidne inte har barn, inte är gift och föräldrarna är döda är det den avlidnas syskon som ärver.

10. Att få barn, s. 66 

1. A) En personbeteckning är en individuell kod som är unik för varje person.
C) Alla behöver sin personbeteckning för att t.ex. öppna ett bankkonto och annars när hen behöver identifiera sig.

2. Alla måste ha minst ett förnamn och ett efternamn.

3. Med begreppet förälder avses de biologiska föräldrarna eller adoptivföräldrarna medan begreppet vårdnadshavare är den eller de personer som ansvarar för och fattar beslut om barnet.

4. Assisterad befruktning innebär de befruktningsmetoder som utförs delvis utanför kroppen, till exempel insemination, hormonbehandling eller provrörsbefruktning.

5. Om det är oklart vem som är pappa till barnet fastställs faderskapet genom DNA-undersökning.

11. Finland är en välfärdsstat, s. 71

1. A) Staten stöder studerande genom bl.a. studiestöd, bostadsbidrag, studierabatter till exempel på tåg.
B) Staten stöder familjer bl.a. genom barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning, gratis tand- och hälsovård för barn.

2. Privatpersoner i Finland betalar inkomstskatt, arvs- och gåvoskatt, kapitalskatt, kommunalskatt, statsskatt, kyrkoskatt, rundradioskatt.

3. Progressiv inkomstskatt innebär att ju högre inkomst en person har, desto större andel ska hen betala i skatt.

4. Direkt skatt betyder att staten drar av skatten direkt från inkomsten. Indirekt skatt är sådana skatter som staten lägger på varor och tjänster, till exempel moms.

5. Enligt skatteförvaltningens arvsskatteräknare utgör arvsskatten på ett arv värt 100 000 € i april 2020 följande:
A) om du ärver efter din mormor blir arvsskatten 8 700 €
B) om du ärver efter din granne blir arvsskatten 20 500 € om du inte är närmare släkt med grannen.

12. Ut i arbetslivet, s. 79

2. A) Ett arbetsavtal är en överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren.
B) Båda parterna vet exakt vad de kommit överens om ifall de gör ett skriftligt avtal.

3. A) Ett avtal som gäller tills vidare kallas fast avtal.
B) Ett avtal som gäller för en viss tid innebär att avtalet tar slut efter en viss tid.
C) Ett nollavtal kallas ett avtal som säger att du bara jobbar så ofta som din arbetstagare ber dig.

13. Vad händer om du blir sjuk eller arbetslös? s. 83

1. Långtidsarbetslös innebär att vara arbetslös utan avbrott i 12 månader eller mera.

2. Den vanligaste orsaken till att någon blir arbetslös är förändringar i samhället och i ekonomin.

3. Ett sjukintyg innebär att en läkare skriver ett intyg över att en person är sjuk och inte kan jobba under en viss tid. Det behövs för att chefen på jobbet ska kunna planera arbetet och för att den som är sjuk ska få sin sjukersättning.

4. Förslag på tidpunkter att notera: 

  • 1930-talet med den stora depressionen i hela världen
  • ca 1978 med ekonomiskt dåliga tider och oljekrisen under 1970-talet
  • ca 1990: vår finska lågkonjunktur som allmänt kallades ”lama”.

Facit till sammanfattande uppgifter till avsnittet B, s. 84–85

2. A) En kärnfamilj är en familj som består av föräldrar och ett eller flera barn.
B) En storfamilj är en familj som kan bestå av många familjemedlemmar och släktingar i flera generationer.
C) En styvfamilj är en familj där åtminstone den ena föräldern har barn från ett tidigare förhållande.
D) En regnbågsfamilj är en familj där åtminstone den ena föräldern tillhör en sexuell minoritet.

3. Ett testamente är ett dokument där en person skrivit ner hur hens egendom ska delas efter hens död.

4. Att göra abort innebär att avbryta en graviditet. En kvinna kan göra en laglig abort om kvinnan inte vill ha ett barn eller inte klarar av att ta hand om ett barn. Aborten ska ske senast i den tolfte graviditetsveckan.

5. Staten och kommunen kallas för den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn har rätt att uppbära skatt av invånarna för att den ska kunna betala för t.ex. vägar, skolor och sjukvård, alltså alla de delar som vi räknar in i vår välfärdsstat.

6. A) Skatter som vi betalar till staten när vi köper varor eller tjänster kallas indirekta skatter.
B) Mervärdesskatten, kallad MOMS, är den vanligaste indirekta skatten.
C) Vi betalar indirekt skatt till exempel för allt vi handlar, när vi går på restaurang eller köper resebiljetter.

8. Om Annas sommarstuga var skyddad av ett äktenskapsförord skulle Anna behålla sin sommarstuga, sedan skulle de dela pengarna för bostaden och husbilen jämnt mellan sig, alltså få 100 000 € var.

10. Exempel på tips för en miljövänlig begravning:
En jordbegravning är mera miljövänlig än kremering.
En kista av t.ex. furu är miljövänlig.
Vid kremering är det bättre med pappkartong för askan än med urna. På det sättet kommer mindre mängd giftiga ämnen (kväve, kvicksilver osv) ut i naturen.
Välj ekologiska blommor.
Bjud på vegetarisk måltid på minnesstunden.

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.