C. Staten och kommunen

Centralt innehåll

Avsnittet handlar om:

  • medborgarnas möjligheter att påverka i samhället genom val eller genom att medverka i partier och medborgarorganisationer
  • kommunen och kommunalt självstyre 
  • maktfördelningen mellan riksdag, regering och president i Finland
  • massmediernas roll i samhället
  • europeiska unionens centrala institutioner och EU-medborgares rättigheter.
     

På den här sidan

Kapitel 14 En kampanj på sociala medier
Planera en kampanj på sociala medier om något samhällsproblem. Eleverna kan fundera på vad de ska publicera för bilder, vilka texter de vill använda för att sprida budskapet och vilken hashtagg som skapar mest synlighet. 

Kapitel 14 Planera en demonstration
Jobba tillsammans med en kompis. Fundera ut något i samhället som ni skulle vilja ändra på. Tänk er att ni ska ordna en demonstration. Ta reda på vad ni måste göra för att demonstrationen ska vara laglig. Tänk ut slagord som ni skulle använda på plakat.

Kapitel 14 Repetera hur man röstar (s. 95)
Ladda ner pdf-filen, klipp isär delarna så att du får en bild av vallokalen och sex kort med text. Elevens uppgift är att berätta hur det går till att rösta genom att använda sig av bilden från vallokalen och begreppen på lapparna. Eleven placerar ut begreppen och berättar samtidigt hur hen går tillväga vid röstning samt rätt ordningsföljd. Vid behov kan eleven ta hjälp av bilden i boken. Repetera samtidigt vad som krävs för att en person ska få rösta. 

Pdf-dokument att skriva ut.

Kapitel 14 Ordna val i klassen eller skolan
Om det är valår kan ni delta i Allianssis ungdomsval. Ni hittar information och material på Allianssis webbplats. Eleverna kan också skapa egna partier, skriva partiprogram och göra valaffischer. Eleverna kan även spela in korta videoklipp med valreklam. Ordna sedan en vallokal i klassen och ha elever som valfunktionärer. Rösta som i ett officiellt val och räkna till slut rösterna. Om ni vill få med digital träning kan ni räkna rösterna i ett kalkylprogram och använda till exempelt funktionen SUM för att räkna ihop rösterna.

Kapitel 14 Rösträkning vid proportionella val (s. 97)
I pdf-filen finns en enkel övning i att räkna röster enligt d'Hondts metod. Be eleverna först läsa instruktionerna på sidan 97 i boken och sedan räkna ut vilka som blir invalda. Det finns sex mandat. 

Pdf-dokument att skriva ut.

Kapitel 15 Favoritplatsen i min hemkommun
Be eleverna fotografera sin favoritplats i hemkommunen. Skriv ut bilderna och ha en utställning i klassen eller lägg upp bilderna i ett digitalt bildbibliotek. Eleverna kan berätta eller skriva mera om vad de fotograferat och varför. 

Kapitel 16 Lagstiftningen i Finland (s. 110)
Den här övningen hör till bilden på sidan 110. Presentera och repetera lagstiftningen i Finland med hjälp av kort. Börja med att para ihop rätt lagförslag med rätt förklaring och gå därefter med hjälp av korten igenom hur lagstiftningen framskrider. Använd korten vid repetition och läxgenomgång.

Pdf-dokument att skriva ut.

Kapitel 16 Så bildas en regering (s. 113–114)
På pdf-filen finns samma bildmaterial som ni hittar på sidorna 113–114 i boken, men nu på det sättet att bilderna och texterna är separerade från varandra. Skriv ut materialet och klipp isär delarna. Låt sedan eleverna använda materialet så att de placerar ut bilderna i rätt ordningsföljd och kombinerar dem med rätt textblock. När alla delar finns på rätt plats berättar eleverna för varandra, med hjälp av bilderna och texterna, hur en regering bildas.

Pdf-dokument att skriva ut.

Kapitel 16 En dag som statsminister i Finland
Eleven tänker sig vara statsminister i Finland för en dag. Hen gör en tankekarta eller dagboksanteckningar om hur hens dag i rollen som statsminister skulle gå till. Vad skulle hen göra under denna dag? Vilka beslut skulle hen vilja fatta och vilka förslag skulle hen vilja komma med?

Kapitel 17 Nyhetskollen
Ha eleverna att följa med nyheterna. Dela ut varsin vecka under läsåret åt eleverna då de ska följa med nyheterna. Diskutera först vilka nyhetskällor ni använder och varför ni använder dem. Eleven samlar och skriver upp det viktigaste som hänt inrikes, utrikes och lokalt under veckan. På följande lektion håller eleven en kort presentation om sin nyhetsvecka. 

Alternativt följer alla elever med nyheterna under en vecka. Varje elev väljer en nyhet som hen analyserar. Eleverna kan börja med att kort referera nyheten. Sedan analyserar de texten enligt instruktionerna för källkritik på pärmens insida. De söker också om de hittar samma nyhet återgiven av en annan journalist eller ett annat medium. Efter detta kan de jämföra hur de olika nyhetskällorna har rapporterat om händelsen och fundera på varför det eventuellt finns en skillnad i rapporteringen.

Kapitel 17 Reportrar utan gränser 
Reportrar utan gränser är en internationell yttrandefrihetsorganisation. På deras hemsida finns bland annat en barometer som visar hur många journalister som sitter fängslade eller har dödats under det pågående året. De publicerar också årligen ett pressfrihetsindex som visar hur pressfrihet och frihet för journalister uppfylls i olika länder. Diskutera med eleverna varför det är viktigt att reportrarna finns med där det händer olika saker. Fundera också på om journalistens jobb är farligt eller ofarligt. I vilka lägen kan journalister vara i fara?

Justitieministeriets valsidor 
Länken leder till justitieministeriets sidor om valen i Finland. På webbplatsen hittar man allmän information om val, röstning och partier.
Justitieministeriets valsidor

Hur räknas rösterna i valet?
Titta på videon (ca. 4 min.) om rösträkning i proportionella val enligt d’Hondts metod. D’Hondts metod eller heltalsmetoden är ett valmatematiksystem som gynnar stora partier och valförbund mellan mindre partier, medan riktigt små grupper kan ha svårt att komma igenom. Här kan du lära dig d’Hondts metod.
Videon (Yle Arenan, Vetamix)

Statistik och fakta om kommunerna i Finland
Länken leder till Kommunförbundets hemsida. På webbplatsen finns aktuell statistik och fakta om kommunerna i Finland. Kolla in kommunnavigatorn och kommunernas kostnadsstruktur.

En virtuell tur i Riksdagshuset 
Länken leder till en virtuell tur i Riksdagshuset. 

Riksdagen och riksdagens uppgifter
Titta på videon (ca. 4 min.) om riksdagen och riksdagens uppgifter. Man får följa med riksdagens arbete, uppleva plenum och frågestunder.

Ungdomsparlamentet
Länken leder till en webbplats med information om Ungdomsparlamentet och även allmänt informationsmaterial kring riksdagens arbete.

Regeringsbildningen efter riksdagsvalet
Titta på videon (2 min.) och repetera hur regeringen bildas.

10 frågor om presidentens makt
Länken leder till sidorna där man kan testa sin kunskap om presidentens makt i Finland genom att svara på 10 frågor.

Yle Nyhetsskolan
Länken leder till Yle Nyhetsskolan som är ett projekt i mediefostran riktat till både grundskolan och utbildningar på andra stadiet. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida och ges synlighet via Svenska Yles olika kanaler. Projektet bygger på ett samarbete mellan Svenska Yle och lärare och elever ute i skolorna.

Undervisningsmaterial och spel om EU
Länken leder till en av Europeiska unionens officiella webbplatser där det finns undervisningsmaterial och spel om EU för barn och ungdomar i olika åldrar.

Europadagen
Titta på videon (2 min.) om Europadagen. Europadagen firas den 9 maj till minne av Schumanplanen. Den handlade om att man efter andra världskriget ville skapa ett mer sammansvetsat Europa. Dagen firas också för att öka kunskapen om Europeiska unionen.

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar.

s. 86 Inledningsbilden 
Vilket samband finns mellan alla bilder på sidan, tror du?
Vad kommer avsnittet att handla om, tror du?
Varför tror du så?

Vilka symboler känner du igen på bilden uppe till vänster?
Vad är gemensamt för symbolerna? 
Varför står personen och tittar på symbolerna, tror du?
Bilden visar en ung väljare studerar en plansch med olika partier. 
Har färgerna någon betydelse i symbolerna? 
Repetera partiernas färger och vad partierna står för tillsammans med eleverna.

Vem ansvarar för alla de verksamheter du ser på skyltarna på bilden uppe till höger?
Vilka av verksamheterna finns i alla kommuner och vilka finns bara i några?
Saknar du någon verksamhet på skyltarna?
Bilden föreställer exempel på kommunens olika uppgifter, både obligatoriska och frivilliga. 

Vad håller personerna på med på bilden nere till vänster? 
Bilden visar olika medier.
Vilka medier ser du? 
Vi kan tänka oss att åtminstone tidning, radio, tv och sociala medier förekommer på bilden.
Vilka medier använder du dagligen?
Varför använder du just dem?
Kan du lita på allt du ser där?
Varför kan eller kan du inte det?

Vilken flagga ser du på den nedre bilden till höger?
Den sista bilden är EU:s flagga. 
Vad symboliserar stjärnorna i ring mitt på flaggan? 
De 12 stjärnorna står för enhet, solidaritet och harmoni bland Europas folk och har alltså ingenting med antalet medlemsnationer att göra. 

s. 90 Två fotografier om medborgarinitiativ
Vad händer på den högra bilden? 
Båda fotografierna handlar om det första medborgarinitiativet som ledde till en lagförändring.
Hur är stämningen på bilden?
Har de fått igenom sina önskningar eller inte, tror du?
Varför tror du så?
Vad är ett medborgarinitiativ? 
Den övre bilden visar delegationen med Senni Moilanen när de överlämnar medborgarinitiativet till riksdagen. På deltagarnas blusar syns texten ”Tahdon 2013”.
Vad innebär en könsneutral äktenskapslag?

s. 103 Vem bestämmer i kommunen?
Vem får rösta och ställa upp som kandidat i kommunalvalet? 
Alla myndiga kommuninvånare som är skrivna i kommunen får både rösta och ställa upp i ett kommunalval. De behöver inte vara finska medborgare.
Hur många mandat finns det i kommunfullmäktige i en kommun? 
Antalet invånare i kommunen avgör hur många fullmäktigemedlemmar det ska finnas.
Hur många medlemmar tror du att det finns i din hemkommun?
Vilka av grupperna som nämns i rutorna är förtroendevalda och sköter sina uppgifter under valperioden? 
Diskutera vem som sitter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna och vad som skiljer dem från kommunalt anställda.

s. 108 Foto från plenisalen
Vem är vem i plenisalen?
Vad är talmannens uppgift? 
Talmannen, som sitter vid upphöjnaden längst fram i mitten, för ordet under plenum. På båda sidorna runt talmannen sitter de vice talmännen.
Var sitter regeringen i plenisalen? 
Regeringen samlas i ministerlogen till höger om talmannen. Riksdagens tjänstemän sitter i tjänstemannalogen till vänster om talmannen. 
Hur är riksdagsledamöterna placerade i plenisalen? 
Riksdagsledamöterna sitter i en solfjäderformation framför talmannen. Ledamöterna sitter med sina riksdagsgrupper och är placerade så att socialistiska partier sitter längst till vänster, liberala i mitten och borgerliga till höger sett från talmannen.
Var får åhörare sitta? 
På läktarna runt salen kan allmänheten, pressen och diplomater följa med plenum. Pressen har sitt utrymme på läktaren till vänster medan läktaren till höger är reserverad för diplomater.
Kuriosa: det är bara riksdagsledamöterna som får gå på golvet i plenisalen, en minister som inte är riksdagsledamot får inte stiga på golvet. Därför har regeringen en egen ingång till ministerlogen.

s. 119 Foto på journalisten Najwa Alimi
Vilket yrke tror du att kvinnan på bilden har?
Varför tror du det?
Vad skiljer hennes klädsel och utrustning från soldaternas?
Najwa Alima tilldelades Per Anger-priset i Sverige 2019. Priset delas ut av Forum för levande historia till en person som har gjort stora humanitära och demokratifrämjande insatser. Det finns artiklar på svenska om, och intervjuer på engelska med Najma Alimi på internet.
I vilken del av världen fanns Najwa när fotot togs?
Hur vet du det?

14. Att påverka, s. 97

1. En person som är under 18 år kan påverka samhället till exempel genom att starta en namninsamling, demonstrera, kontakta massmedier, skriva insändare i tidning, ha en kampanj på sociala medier, kontakta politiker.

2. A) Ett parti är en grupp människor som har samma åsikter och som arbetar för att få makt i ett land. Ett parti måste ha minst 5 000 registrerade medlemmar.
B) En medborgarorganisation är en förening där människor samlas för att påverka en viss fråga.

3. I Finland ordnas kommunalval, riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval.

4. Uttrycket att valen i Finland är lika, allmänna och hemliga val innebär att alla röstberättigade människor i landet har rösträtt, alla röstberättigade får ställa upp som kandidater, det finns flera kandidater från olika partier att välja mellan, alla röster är lika värda, valen hålls regelbundet, ingen behöver berätta vem hen röstat på.

5. Majoritetsval innebär att den som får mest röster blir vald. Proportionella val innebär att varje parti får så många mandat som motsvarar deras andel av rösterna.

15. Finland indelas i kommuner, s. 105

1. En kommun är ett område med bestämda gränser och en befolkning som bor innanför dessa gränser.

2. A) Exempel på kommunens obligatoriska uppgifter är bland annat småbarnspedagogik, skola, hälsovård, sjukvård, åldringsvård, vägunderhåll, befolkningsskydd (till exempel brandkår) och avfallshantering.
B) Exempel på kommunens frivilliga uppgifter är bland annat att underhålla idrottsanläggningar och parker, lokaltrafik, bibliotek och gymnasier.

3. A) Kommunernas största inkomstkälla är kommunalskatten.
B) Kommunen använder mest pengar på löner till kommunens anställda.

4. Folket har makten i kommunen. Representativ demokrati leder till att kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna fattar besluten i praktiken.

5. Ungdomsfullmäktige lyfter fram och bevakar barns och ungdomars åsikter och frågor. De kan ge förslag åt kommunfullmäktige i ärenden som gäller barn och ungdomar.

16. Makten i staten, s. 117 

1. A) Den lagstiftande makten i Finland innehavs av riksdagen.
B) Den verkställande makten i Finland innehavs av regeringen och presidenten.
C) Den dömande makten i Finland innehavs av domstolarna.

2. Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar.

3. Statsrådets medlemmar kallas ministrar.

4. Republikens president har den verkställande makten tillsammans med statsrådet, hen sköter Finlands kontakter till utlandet och gör statsbesök, hen ansvarar för kontakten med Åland, hen kan ge lagförslag och stadfäster lagarna och hen kan utlysa förtida riksdagsval.

17. Mediernas makt, s. 121

1. Massmedier är medier som riktar sig till en stor publik, alltså massor av människor. Internet, radio, tidningar och tv är exempel på massmedier.

3. Det är viktigt att vara källkritisk eftersom vem som helst kan när som helst lägga upp nästan vilken information som helst på sociala medier eller skriva insändare i tidningar.

4. A) Censur innebär förhandsgranskning av material i media, till exempel när staten förbjuder en artikel i en tidning.
B) Propaganda innebär att någon försöker påverka människors åsikter med information som ofta är partisk eller vilseledande.

5. A) Public service innebär radio- eller tv-verksamhet som vill ge allmänheten ett brett programutbud. Bolagen ska vara opartiska. Bolagets verksamhet finansieras oftast genom en allmän avgift eller skatt.
B) Public service-bolag i de nordiska länderna:
I Finland finns YLE – Yleisradio (Rundradion).
I Sverige finns SVT – Sveriges television, SR – Sveriges radio och UR – Sveriges utbildningsradio.
I Norge finns NRK – Norsk rikskringkasting.
I Danmark finns DR – Danmarks radio.
På Island finns RÚV – Ríkisútvarpið.

18. Finland och Europeiska unionen, s. 127 

1. Europeiska unionen är ett förbund bestående av europeiska länder. Länderna samarbetar med varandra inom flera olika områden.

2. A) Ministerrådet stiftar lagar och godkänner EU:s budget tillsammans med Europaparlamentet.
B) EU-kommissionen föreslår nya lagar och övervakar att lagarna följs av medlemsländerna. Kommissionärerna har många olika ansvarsområden, till exempel jordbruk, forskning och miljöfrågor.
C) Europaparlamentet stiftar lagar, påverkar EU:s budget och övervakar att kommissionen sköter sitt jobb.

3. Eu arbetar för fred i Europa och ett rättvist demokratiskt samhälle. EU arbeta även för att skapa en stark gemensam ekonomi som kan konkurrera med de ekonomiska stormakterna (USA, Kina, Japan).

4. Storbritannien utträde ut ur EU kallas Brexit.

Facit till sammanfattande uppgifter till avsnittet C, s. 128–129

2. A) Civil olydnad innebär att medvetet bryta mot lagen för att få uppmärksamhet och försöka förändra något. Kallas också utomparlamentariska metoder.
B) En elektor är ett ombud som väljs för att utföra ett val.
C) Ett plenum är ett annat begrepp för riksdagens sammanträden.

3. En person som skriver kommentarer på nätet för att provocera andra kallas ett nättroll.

7. Exempel på hur EU påverkar våra liv positivt:

  • Det är lättare att resa och lättare att studera utomlands.
  • Vi har ett större utbud och billigare varor på grund av tullfrihet.
  • Det är lättare att få understöd till olika internationella projekt och samarbete mellan skolor.
  • Vi hoppas kunna bevara fred inom unionen.

Exempel på negativt: 

  • Fri rörlighet leder till att också skadliga saker och ämnen (till exempel droger) kan röra sig friare.
  • Internationell brottslighet kan uppstå och detta kan leda till mindre trygghet.
  • Vi får längre transporter av varor, vilket leder till större utsläpp. 

8. Information om sandtavlan Kulor kan inte stoppa pennan:
Konstverket är gjort i samband med attentatet mot tidningen Charlie Hebdos redaktion 2015. Efter attentatet hölls demonstrationer runt om i Europa med budskapet Je suis Charlie, som betyder Jag är Charlie. Texten Kulor kan inte stoppa pennan betyder att man inte kan tysta journalister genom terrorattentat.

10. Exempel på positiva sidor med att internet saknar censur: 

  • Demokratiska idéer kan spridas i diktaturer.
  • Alla har möjlighet att sprida sina tankar.
  • Ingen person och inget företag kan välja vad som publiceras.
  • Subkulturer får en plattform att mötas.

Exempel på negativa sidor med att internet saknar censur:

  • Det är lätt att sprida olagligt material.
  • Det finns risk att sårbara personer, till exempel barn, blir utnyttjade.

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.